Växthusgasbudget för Solna

En växthusgasbudget är den mängd växthusgaser vi har kvar att släppa ut innan vi riskerar att den globala temperaturökningen blir för stor. En växthusgasbudget ska förhålla sig till Parisavtalet, som säger att vi ska hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader.

Hur stora klimatförändringarna blir avgörs av de samlade utsläppen av växthusgaser över tid. Därför är det av stor betydelse att utsläppen kan minska nu och stadigt fortsätta minska kraftigt. FN:s klimatpanel har beräknat vad den kvarvarande utsläppsmängden sannolikt maximalt kan bli innan den globala genomsnittstemperaturen överskrider en ökning med 1,5 eller 2 grader. Den mängden kallas för en utsläppsbudget. Det är vad världen har att förhålla sig till. Varje land, kommun, företag och människa måste bidra.

Utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser bidrar till att den naturliga växthuseffekten förstärks och jordens klimat blir allt varmare. Det varmare klimatet skapar stora miljö- och hälsoproblem både på kort och på lång sikt. Koldioxid, flourkolväten samt kvävedioxid är exempel på växthusgaser.

Utsläpp av växthusgaser uppstår vid förbränning av fossil olja, kol och gas samt produkter tillverkade av dessa ämnen såsom plast och vid läckage av växthusgaser, till exempel från kylanläggningar.

Solna stad har låtit ta fram en växthusgasbudget för Solna som samhälle för att tydliggöra hur Solna bör bidra till det internationella klimatmålet enligt Parisavtalet. Växthusgasbudgeten är ett stöd för Solna stad att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet och se att Solnas ansträngningar kontinuerligt minskar i linje med budgeten.

I växthusgasbudgeten kan man följa utsläppen år från år och på så sätt få en uppfattning om genomförda åtgärder har varit till nytta, om budgeten hålls och klimatmålen nås. Budgeten bidrar således till stadens planering för att bli klimatneutral. I verktyget är det möjligt att simulera olika stora utsläppsminskningar från olika utsläppskällor för att skapa sig en uppfattning inom vilka områden som åtgärder är viktigast att genomföra. Man kan också jämföra hur länge budgeten räcker om minskningarna görs nu eller senare.

Solna stad har haft en växthusgasbudget sedan sommaren 2023. Stadens mål för att kraftigt minska sina utsläpp har funnits längre.

Solnas växthusgasbudget visar hur mycket växthusgaser staden maximalt får släppa ut om Solna ska bidra till att hålla Parisavtalet om högst 2 graders temperaturökning globalt och försöka begränsa den till 1,5 grader. För att beräkna Solnas växthusgasbudget har WWF:s metod för klimatmål i linje med Parisavtalet och vetenskap använts. Solna har valt ett digitalt verktyg för att åskådliggöra sin växthusgasbudget.

Förändringar i de utsläpp som orsakas av aktiviteter och energianvändning inom stadens gränser (ej utsläpp utanför stadens gränser, till exempel från konsumtion):

• Sedan 1990 har utsläppen minskat med nära 38 %.
• Per invånare är minskningen nästan 62 %.
• Om man jämför senaste mätningen av utsläppen (2021) mot 2018 så är minskningen 9 % på totalen och 13 % per invånare.
• Minskningen per år och invånare 1990–2021 är ca 2 % medan minskningen sedan 2018 ligger på 4 % per år.

Minskningen beror främst på att olja nästan helt är borta som värmekälla, att fordon har blivit mer bränslesnåla och att andelen förnybart i bränsle har ökat. Däremot har utsläppen av köldmedia ökat.

För att klara Parisavtalet (maximalt 1,5–2 graders temperaturökning) behöver minskningen från 2021 i snitt vara cirka 8–9 % per år till 2045.

För att bidra till att hejda den globala uppvärmningen måste Solna:
Fram till 2030 minska sina utsläpp med minst 59 % jämfört med utsläppsnivån 2018.
Fram till 2045 måste Solna minska sina utsläpp med 90 % jämfört med utsläppsnivån 2018. För att klara Parisavtalet (maximalt 1,5–2 graders temperaturökning) behöver minskningen i snitt vara 8-9 % per år till 2045. Senast år 2045 behöver utsläppen stanna vid totalt cirka 14 tusen ton per år att jämföra med dagens (2021) 126 tusen ton.
Ju tidigare åtgärder och ju snabbare minskningar desto längre kan vi hålla på med minskningarna, men om vi väntar kommer mer drastiska åtgärder att krävas längre fram.

Solna arbetar för att minska utsläppen från livsmedel, från avfall, från inköp och mycket mer. Växthusgasbudgeten fokuserar på utsläpp från aktiviteter och energianvändning inom stadens gränser. Inom det området görs bland annat:

• Solna stads egen verksamhet byter sina fordon mot fossilfria.
• Staden energieffektiviserar sina byggnader samt ställer krav i upphandlingar.
• Staden genomför åtgärder som underlättar för och styr invånare och verksamma i staden att minska sina utsläpp, till exempel genom att bygga ut cykelbanor och gångbanor, att planera staden på ett sådant sätt att service och arbetsplatser finns nära bostäder, att placera ut laddstolpar för elbilar, att tillhandahålla fossilfri fjärrvärme och att styra genom t ex parkeringsavgifter.
• Stadens samverkar med Trafikverket och regionens trafikförvaltning för att minska utsläppen från trafiken och styra om till kollektivtrafik.
• I Solna stads arbete ingår också samverkan med lokalt näringsliv och organisationer samt kommunikation med invånare.
  

Solna är beroende av externa aktörer för att lyckas minska sina utsläpp. TIll exempel råder Solna stad inte över de stora trafiklederna. Här måste samarbeten kombineras med nationella styrmedel.

På gång:

Det är många förändringar på gång som tillsammans kan leda till betydande miljövinster, såsom ny tunnelbana, förbättrade cykelvägar, solceller på tak och ett klimatnätverk för företag i Solna. Historiskt har också mycket gjorts, men det behövs alltid mer.

Utsläppen per invånare i Solna var år 2021 1,5 ton medan genomsnittet för Sverige låg på 4,4 ton per invånare. I Sveriges utsläpp ingår även orter med utsläppsintensiv industri. Om man istället väljer ut några orter utan dominerande industrier så ser det ut såhär: Täby 1,4 ton, Örebro 2,6 och Mölndal 2,2 ton/invånare.

Om alla åtgärder lyckas, bedömer Solna stad att de är tillräckliga. De största utmaningarna ligger där Solna stad inte har direkt rådighet – till exempel är utsläppen från trafiken beroende av insatser såväl regionalt som nationellt. Utsläpp som skapas utanför stadens gränser till följd av konsumtion inom Solna (förutom produktion av el, fjärrvärme och fjärrkyla) omfattas inte av Solnas växthusgasbudget men är väl så viktiga för att minska växthuseffekten.

Med hjälp av växthusgasbudgeten och verktyget där man kan simulera minskningar från olika sektorer kan Solna stad justera åtgärder efter behov. En förutsättning för att åtgärderna ska kunna genomföras är acceptans hos invånare och verksamma i staden.

Det är många förändringar på gång som tillsammans kan leda till betydande miljövinster, såsom ny tunnelbana, förbättrade cykelvägar, solceller på tak och ett klimatnätverk för företag i Solna. Historiskt har också mycket gjorts, men det behövs alltid mer.

Växthusgasbudgeten omfattar endast de utsläpp som orsakas av aktiviteter och energianvändning inom stadens gränser. För Solnas del betyder det i huvudsak el, uppvärmning och fjärrkyla, person- och godstransporter inom stadens gränser, arbetsmaskiner, läckage av gaser som används i bland annat i kylanläggningar och i processer i tillverkningsindustrin i Solna.

Utsläpp utanför stadens gränser orsakade av Solnas konsumtion räknas inte in. Till exempel räknas inte växthusgasläckage från avloppsreningsverket in eftersom det ligger på Lidingö. Inte heller Solnabornas resor utanför stadens gränser eller utsläpp från den industri som tillverkar produkter som förbrukas i Solna räknas in.

• Cirka 78% av växthusgaserna som släpps ut i Solna är kopplade till transporter,
• 14 % till energianvändning och
• 8 % till produktanvändning.
• Endast mycket små utsläpp kommer från avfall och jordbruk.

Solnas växthusgasbudget tar hänsyn till samtliga klimatpåverkande sex gaser och grupper av gaser som beräknas vid nationell och internationell redovisning: Eftersom olika gaser är olika kraftfulla räknar man om dem så att de blir jämförbara, så kallade koldioxidekvivalenter.

Den helt dominerande gasen för Solna är koldioxid (90%) där det mesta av utsläppen kommer från transporter och arbetsmaskiner. Därefter (7%) kommer gruppen HFC – Flourkolväten – som främst används som köldmedium, samt kvävedioxid (2%).

Budgeten omfattar alla utsläppskällor som orsakas av aktiviteter och energianvändning inom stadens gränser, det vill säga energianvändning, transporter, avfall, produktanvändning och processutsläpp samt jordbruk.

• Energianvändning = el, uppvärmning och fjärrkyla.
• Transporter = person- och godstransporter samt arbetsmaskiner.
• Avfall = kompostering/biologisk behandling av avfall inklusive avlopp.
• Produktanvändning och processutsläpp = läckage av gaser som används bland annat i kylanläggningar och i processer i tillverkningsindustrin, i mindre utsträckning lösningsmedel och andra produkter.
• Jordbruk = utsläpp från bearbetning av mark och från djurens matsmältning och gödsel.

För att få en uppfattning av vilka insatser som krävs för att minska utsläppen behöver vi se bakåt och lära av historien. I verktyget för växthusgasbudgeten finns Solnas historiska utsläpp från energianvändning, transporter, avfall, produktanvändning och processutsläpp samt från jordbruket från 1990 och framåt.

För att beräkna Solnas växthusgasbudget har WWF:s metod för klimatmål i linje med Parisavtalet och vetenskapen använts. Metoden innehåller även en rättviseparameter som innebär att svenska kommuner som är resursstarka i ett globalt perspektiv får ett större beting, cirka 64% per decennium, dvs mer än globala 50% per decennium.

Solna stad har valt att visualisera sin utsläppsbudget i ett digitalt verktyg från Sustainable Advantage AB. Sustainable Advantage sammanställer och beräknar data till växthusgasbudgeten från SCB, Energimyndigheten, Nationella emissionsdatabasen och Naturvårdsverket. Senaste uppgifter används alltid, vilket innebär en eftersläpning på ca 1,5-2 år. Solna stad använder även uppgifterna i sin medlemsredovisning till Klimatkommunerna och i WWFs One Planet City Challenge, en internationell klimatutmaning för städer som Solna har antagit i år.

Utsläpp från konsumtion tar utgångspunkten individens konsumtion. Här räknas in utsläpp vid produktion och transport av produkter och tjänster som en individ köper eller använder. Även boende, flygresor och ägande av ett fordon samt offentliga tjänster som utbildning räknas som konsumtion.

Utsläppen räknas in oavsett var utsläppen sker, i Solna, Sverige eller något annat land. Räknat på nationell nivå är utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv cirka 10 ton växthusgaser per person och år, varav hälften sker utomlands och andra hälften i Sverige.

Att räkna på konsumtionsbaserade utsläpp är svårt och ganska osäkert – det finns inte mycket lokal data att få tag på och beräkningarna är komplexa. Stockholm Environment Institute har gjort beräkningar för alla kommuner för 2019 i sin Konsumtionskompass. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Solna stad jobbar med åtgärder för att minska klimatpåverkan från organisationens egen användning av produkter och tjänster och för att underlätta för och påverka invånare och verksamma i staden att konsumera mer hållbart.

Att vara klimatneutral betyder att utsläppen av gaser som skadar klimatet begränsas till nära noll. De utsläpp som av olika anledningar inte går att undvika kan kompenseras genom plantering av växter som fångar koldioxid, investeringar i klimatåtgärder utanför staden eller genom den nya tekniken att samla in och lagra koldioxid.

Solna stads klimatmål

År 2045 ska Solna vara en klimatneutral stad med minimalt bidrag till växthusgasutsläpp utanför stadens geografiska område.

• 100% klimatneutralt resande och transporter
• 100% klimatneutral energiproduktion och energianvändning
• 100% klimatneutral livsmedels- och avfallshantering

År 2035 ska Solna stad vara en klimatneutral organisation

• 100% klimatneutralt resande och transporter
• 100% klimatneutral energiproduktion och energianvändning
• 100% klimatneutral livsmedels- och avfallshantering
  

Solna stad ska, i planeringen, skapa förutsättningar för ett långsiktigt robust samhälle som aktivt möter klimatförändringarna genom att minska klimatförändringens negativa effekter.

Det mesta som görs inom miljöområdet ingår som en del av varje nämnds uppdrag och förvaltningens ordinarie arbete.

Miljö- och klimatarbetet är tvärsektoriellt och alla verksamheter ska ha budget för att genomföra beslutade miljöåtgärder. Dock är det som med allt arbete en prioriteringsfråga och allt kan inte genomföras samtidigt.

En del investeringar i miljö och klimat har en snabb återbetalning, såsom energieffektivisering medan andra åtgärder snarare handlar om att undvika stora kostnader i framtiden, till exempel klimatanpassning.

Genom att investera i ett verktyg som visar budgeten för växthusgasutsläpp räknar Solna stad med att kunna göra än mer träffsäkra utsläppsminskningar framöver.

Redovisning av utsläpp och växthusgasbudgeten samt genomförda åtgärder finns att läsa mer om på stadens webbplats.

Växthusgasbudgeten är beräknad enligt WWFs internationellt erkända metod för rättvisa klimatmål. Den är i linje med vetenskapen och Parisavtalet, så kallat Science-based Target (SBT). Den omfattar alla växthusgaser och alla utsläppskällor. De olika växthusgaserna räknas om så att de blir jämförbara och då kallas de koldioxidekvivalenter, CO2e.

WWFs beräkningsmetod för växthusgaser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

I linje med WWFs metod och FNs klimatpanel behöver alla samhällen ha nettonollutsläpp senast 2050, gärna tidigare, vilket innebär att man ska ha så lite utsläpp som möjligt och kompensera för det man trots allt släpper ut. Detta är i linje med Solnas övergripande klimatmål om klimatneutral stad år 2045.

WWF rekommenderar att kommuner sätter ett etappmål 2030 så att man minskar utsläppen löpande och inte tvingas sluta tvärt när budgeten är slut. Etappmålet bör ha ett rättviseperspektiv där rika samhällen tar ett större ansvar. Dessa samhällen har också bidragit mer till de historiska utsläppen. Johan Rockström, professor i miljövetenskap har formulerat en tumregel: Halvera utsläppen varje decennium, med början 2020.