Solnas utvecklingsresa

Solna fick sina stads­privilegier 1943. Sedan dess har staden följt urbanise­ringens och informations­samhällets utveckling och är idag en modern och växande stad med ett centralt läge i Stockholms­regionen.

Solna fick sina stadsprivilegier 1943. Sedan dess har staden följt urbaniseringens och informationssamhällets utveckling och är idag en modern och växande stad med ett centralt läge i Stockholmsregionen. Med fler nya Solnabor, fler företag som etablerar sig och utvecklas med staden ökar resurserna till stadens verksamheter. Det skapar förutsättningar för bättre närservice, mer kollektivtrafik, en tryggare stadsmiljö och en hållbar utveckling för såväl natur som näringsliv.

Nu fortsätter Solnas utvecklingsresa mot framtiden och ett kommande hundraårsjubileum

Det som idag är Solna har en lång historia. Under tidig medeltid omfattade Solna socken en stor del av det som idag utgör Stockholms innerstad, men Stockholms utveckling gjorde att socknens yta blev mindre och mindre. Sedan 1600-talet har Solnas nuvarande gräns mot huvudstaden varit i stort sett oförändrad. Under stormaktstiden byggdes Ulriksdals och Karlbergs slott och under 1700-talet byggde Gustav III lustslottet Haga med dess engelska park. Ståtliga herrgårdar uppfördes runt Brunnsviken under samma period, och befintliga torp byggdes om till sommarresidens för kungens vänner och ämbetsmän, som Ritorp, Bergshamra, Stocksundstorp, Annelund och Frösundavik.

År 1943 blev Solna stad och fick under högtidliga former sina stadsprivilegier av kungen. Innan dess var Solna en kommun. Stadsbildningen skedde genom att municipalsamhällena Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby slogs ihop och därmed fick Solna fick sin huvudsakliga geografiska avgränsning. En justering av gränserna skedde 1949 då Lilla Alby blev en del av Sundbyberg.

Sextonde största stad

När Solna blev stad fanns cirka trettiotusen Solnabor. En tredjedel av dessa bodde i Råsunda och nästan lika många i Hagalund. Solna var då den sextonde största staden i landet. Redan vid den tiden fanns det få villor i Solna; de flesta bodde liksom idag i flerfamiljshus. Det bodde många unga människor i husen, med tillräckligt många barn för att fylla åtta skolor i staden. Spårvagnen var den lokala livsnerven med många linjer genom Solna.

Åren som följde efter andra världskriget fram till oljekrisen på sjuttiotalet brukar kallas för rekordåren - en beskrivning som passar in även på Solna, som under perioden nästan fördubblade sin befolkning. I mitten av sextiotalet, när Solna centrum invigdes, hade befolkningen ökat till 58 000 invånare. Det var miljonprogrammens tid och det byggdes som aldrig förr. Hagalunds signifikanta blå hus blev ett välkänt landmärke 1973 och två år senare invigdes den blå tunnelbanelinjen.

Minskad befolkning och tillväxt

I mitten av sjuttiotalet kom tillväxten av sig. Färre flyttade till Solna och fler flyttade härifrån. Den så kallade gröna vågen på sjuttiotalet, då människor sökta sig ut från städerna till landsbygden, kom att drabba Solna hårt. När befolkningen och därmed stadens intäkter minskade blev rekordårens och miljonprogrammens utbyggnad av skolor och andra kommunala verksamheter istället en belastning. Flera skolor fick läggas ned. Läget i mitten av åttiotalet var minst sagt tufft, och befolkningen hade vid denna tid minskat med tiotusen invånare. Vid denna tidpunkt klev ett antal framsynta politiker fram och tog i hand på att gemensamt vända Solnas utveckling.

Det första beslutet som togs för att vända den negativa trenden var att staden behövde växa rent fysiskt. När staden hade bildats 1943 var två tredjedelar av marken i statlig ägo, men efter försvarsmaktens utlokalisering kunde mer mark tas i anspråk för att bygga nya stadsdelar. I mitten av åttiotalet köpte staden Frösunda av staten och det blev startskottet på att aktivt börja utveckla nya stadsdelar. Staden såg möjligheten att utveckla området längs E4:an med dess unika kombination av dels närheten till vackra Hagaparken och Brunnsviken, dels kommunikationer till övriga regionen och inte minst Arlanda flygplats. Utvecklingen av stadsdelar blev en motor för förändringen och vägen tillbaka för Solna.

Sveriges mest företagsvänliga kommun

Ett annat viktigt strategiskt val var att fokusera starkt på att utveckla näringslivet i staden, vilket har gjort Solna till kommunen med flest företag och arbetsplatser i landet. Goda förutsättningar för att driva och utveckla företag liksom mark och lokaler i ett gott kommunikationsläge blev en viktig framgångsfaktor. Inriktningen var - och är fortfarande - att ett välmående näringsliv är avgörande för stadens tillväxt och utveckling. Detta har inneburit att Solna i elva år i rad rankats som Sveriges mest företagsvänliga kommun.

Omtaget ledde till att Solnas utvecklingsresa tog fart igen i början av 2000-talet. Stadsutvecklingen i Frösunda följdes av motsvarande ambitioner för Ulriksdalsfältet (Nya Ulriksdal) och Västerjärva (Järvastaden).

Arenastaden

Vid den här tiden började också tankarna på en utveckling av Arenastaden, centrala Solna och Hagastaden att växa fram. Svenska Fotbollförbundets behov av att ersätta Råsunda fotbollsstadion med en ny modern fotbollsarena skapade förutsättning för staden att utveckla det nedgångna industriområdet vid Solna station till en levande stadsdel mitt i Solna. Den nya stadsdelen Arenastaden har växt fram rekordsnabbt med Sveriges nationalarena för fotboll och andra evenemang, Skandinaviens största köpcentrum Mall of Scandinavia, hotell och tusentals arbetsplatser och bostäder.

Centrala Solna och Solnavägen

Flytten av nationalarenan gjorde det också möjligt att utveckla området runt Solna centrum. På platsen där Råsunda fotbollstadion låg växer idag nya stadskvarter fram med en blandning av bostäder, arbetsplatser och service. Detta blev också startskottet för en omvandling av hela centrala Solna och Solnavägen, som utvecklas till en levande stadsgata.

Hagastaden

Även på gränsen till Stockholm vid Nya Karolinska och Norra Stationsområdet fanns i början av 2000-talet planer på en omfattande stadsutveckling. Inriktningen är att den nya stadsdelen Hagastaden, som innehåller både Nya Karolinska och Karolinska Institutet, ska utvecklas till ett av världens främsta områden för Life Science, ett samlingsbegrepp för verksamheter som syftar till att förbättra människors liv och hälsa.

Kontakta oss

Solna stads kontaktcenter

08-746 10 00

Senast uppdaterad