Ordlista

Även om det inte krävs bygglov för vissa åtgärder kan det ändå krävas en anmälan/ anmälan om byggåtgärd. Du måste då invänta ett skriftligt starbesked innan du får börja bygga.

Anmälan ska innehålla uppgifter om vad du vill göra, namn på den som söker, personnummer, adress, mejladress samt telefonnummer. Du måste också skicka med de ritningar som behövs för det du önskar göra.

Hämta blanketten för anmälan om byggåtgärd i självserviceportalen.

För att din anmälan ska kunna handläggas så snabbt som möjligt är det viktigt att vi får allt vi behöver av dig. På respektive åtgärds sida hittar du vilka dokument och handlingar som du behöver skicka in.

Du ska få beslut inom fyra veckor från det att anmälan är komplett. Behövs längre tid att utreda ärendet kan den tiden förlängas med ytterligare fyra veckor.

En ansökan ska vara skriftlig och du behöver skicka med de ritningar, handlingar och uppgifter som behövs för att pröva just ditt ärende.

Till byggnadsnämnden kan du ansöka om bygglov, marklov, rivningslov, dispens från strandskyddet eller dispens från bestämmelser i kommunens naturreservat.

Ansökan ska innehålla uppgifter om den person som söker lov, dennes namn, personnummer, adress och mejladress samt telefonnummer.

Andra uppgifter som fylls i en ansökan är fastighetsägarens namn, adress, mejladress och vilken åtgärd du söker lov för, dess storlek och material samt färg.

Hämta blanketten för ansökan om bygglov i självserviceportalen.

För att din ansökan ska kunna handläggas så snabbt som möjligt är det viktigt att vi får allt vi behöver av dig. På respektive åtgärds sida hittar du vilka dokument och handlingar som du behöver skicka in.

Inom tio veckor från det att ansökan är komplett ska du ha fått ett beslut. Behövs en längre tid att utreda ärendet kan den tiden förlängas med ytterligare tio veckor.

Läs mer om bygglovsprocessen.

Arbetsplatsbesök ska alltid göras vid stora eller komplicerade byggprojekt eller om byggnadsnämnden och byggherren vid det tekniska samrådet har kommit överens om ett arbetsplatsbesök.

Arbetsplatsbesök ska i god tid bokas med den byggnadsinspektör som handlägger ditt ärende. Kontakta din byggnadsinspektör eller byggnadsnämnden för att boka tid.

I Solna stad finns det ett arkitekturprogram. Det ska bidra till att skapa stadsmiljöer där människor vill vara och bo. Programmet är ett av alla de rådgivande underlag som används för att bedöma bygglovsärenden.

Solna stads arkitekturprogram

Sedan 2014 får du som äger ett en- eller tvåbostadhus genomföra vissa åtgärder utan bygglov. Dessa åtgärder brukar kallas attefallsåtgärder.

Till skillnad från den så kallade friggeboden kräver attefallsåtgärderna att du gör en anmälan om byggåtgärd och får ett beslut om startbesked innan du får börja bygga.

• Läs mer om attefallshus
• Läs mer om attefallstillbyggnad

En baskarta är ett utdrag ur kommunens kartdatabas.

• Baskartan används framför allt vid tidig planering.
• Skala 1:400 - 1:2000
  
• I de flesta fall är baskartan inte ett tillräckligt underlag för bygglovsansökan.

Beställ baskarta via e-tjänst - Baskarta

En brandskyddsbeskrivning är en bygghandling som tas fram i tidigt skede av byggprocessen och beskriver hur brandskyddet ska utformas för att reglerna ska kunna uppfyllas.

När byggnaden sedan är färdig är det vanligt att brandskyddsbeskrivningen arbetas om till en brandskyddsdokumentation enligt Boverkets byggregler (BBR) som beskriver det faktiska brandskyddet i byggnaden, det vill säga en relationshandling.

En brandskyddsdokumentation beskriver hur byggnadens brandskydd är utformat och vilka förutsättningar brandskyddet är utformat efter.

Den ska även visa att brandskyddet uppfyller krav i Boverkets byggregler samt i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS.

En brandkonsult eller en brandingenjör bör ta fram dokumentationen/beskrivningen.

Bruttoarean, som förkortas BTA, är den sammanlagda arean av alla våningsplan i en byggnad. Bruttoarea är alltid omsluten av väggar och ytterväggarnas utsida ska räknas med.

Utrymmen som har en lägre rumshöjd än 1,9 meter räknas inte in i bruttoarean. Vid snedtak räknas bruttoarean 0,60 meter utanför den linje där rumshöjden är 1,90 meter.

Tänk på att även ett inglasat uterum eller inglasad balkong räknas som bruttoarea.

Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-,byggnads-, rivnings- eller markarbeten.

Byggherre är enligt lagen ”den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten”. Vill du till exempel bygga om ditt hus är det alltså du som är byggherre, även om du tar hjälp av ett byggföretag. Det betyder att det är du som beställer ett byggarbete som är ansvarig, inte entreprenören eller byggaren/byggfirman som gör själva arbetet. Det gäller oavsett om åtgärden kräver bygglov eller anmälan om byggåtgärd.

Byggherren behöver inte vara en fysisk person utan kan även vara en juridisk person som till exempel ett företag, en bostadsrättsförening, en kommun eller en annan myndighet.

Som byggherre har du ansvaret för att lagar och regler följs, oavsett om det är du själv som utför åtgärden eller om du låter någon annan göra jobbet. I många fall anlitar byggherren en kontrollansvarig som hjälper byggherren att upprätta en kontrollplan för bygget. Kontrollansvarig ser till att kontrollplanen samt att gällande regler och föreskrifter följs och att nödvändiga kontroller utförs under byggtiden.

Ett bygglov är ett tillstånd som utfärdas av byggnadsnämnden för att bygga nytt, bygga om, bygga ut eller förändra användningen av ett byggnadsverk. Det krävs även bygglov för bland annat murar, plank och parkeringsplatser utomhus.

Bygglov regleras i plan- och bygglagen. För att få bygglov ska ett antal krav vara uppfyllda. Byggnaden ska till exempel vara lämplig för sitt ändamål, har en god form-, färg- och materialverkan och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga

Mer information om bygglov

Bygglovsprocessen beskriver de olika steg som sker från det att du ska skicka in din ansökan till dess att du får ta åtgärden i bruk.

Läs mer om ansökan, beslut och genomförande i bygglovsprocessen.

Byggnadsarea förkortas BYA och är den plats som en byggnad upptar på marken. Det kallas ibland byggnadens fotavtryck.

Arean räknas inklusive ytterväggar och utkragande byggnadsdelar (mindre utstickande fasaddelar liksom listverk, portomfattningar eller kortare takutsprång räknas inte med). Ett enplanshus och ett tvåplanshus med samma yttermått på båda våningarna har alltså samma byggnadsarea.

Tänk på att både byggnader som har fyra ytterväggar samt tak och byggnader med färre väggar, till exempel carport och skärmtak, räknas in i byggnadsarean.

All byggnadsarea är också antingen öppenarea eller bruttoarea (se i ordlistan).

Det är vanligt att detaljplanen för ett område beskriver vilken maximal byggnadshöjd en byggnad får ha. Det är dock inte alltid så lätt att räkna ut byggnadshöjden.

Byggnadshöjden mäts från marknivån. Den räknas till skärningen mellan fasadplanet och ett plan som med 45 graders lutning inåt byggnaden berör byggnadens tak. Det kan innebära att takkupor eller annat som sticker upp kan påverka byggnadshöjden.

Om marknivån är oregelbunden vid byggnaden behöver du räkna ut medelvärdet på marknivån. Byggnadshöjden räknas från den medelmarknivån.

Om byggnaden ligger mindre än sex meter från allmän plats behöver du i de allra flesta fall beräkna medelmarknivån på den allmänna platsen vid fastighetsgränsen och räkna byggnadshöjden från den medelmarknivån.

Det är den fasad som har mest allmän påverkan som byggnadshöjden ska beräknas på. Det innebär oftast en långsida ut mot en väg men det kan ibland vara en gavel eller en sida som vetter mot en annan allmän plats än vägen men som påverkas mer.

En byggnads höjd mäts ibland på annat sätt än byggnadshöjd. Om nockhöjd anges menas takkonstruktionens högsta punkt. Är det totalhöjd som anges menas även de delar som finns ovanför nocken vilket till exempel kan vara en skorsten eller ventilationshuv.

Läs mer om olika höjder på Boverkets hemsida.

En kommun måste ha en nämnd som bland annat fattar beslut gällande lovansökningar och startbesked.

I Solna stad är det byggnadsnämnden som gör det.

En byggrätt är den rättighet fastighetsägaren har att bygga på en tomt. Byggrätten regleras i detaljplanen och talar om hur och till vad marken får användas.

Byggrätten kan till exempel reglera hur många kvadratmeter som får byggas, hur många våningar som får byggas, avstånd till tomtgräns och mellan byggnader med mera.

I den gällande detaljplanen för din fastighet hittar du vilken byggrätt du har.

En byggnadsnämnd kan ge enskilda tjänstepersoner rätt att fatta beslut för nämnden räkning. Det kallas delegationsbeslut.

Vilka beslut det gäller och vem som får fatta dem framgår i den delegationsordning som nämnden har beslutat.

Med delgivning menas att en handling eller information om ett beslut lämnas till en person.

Om du får en delgivning med mottagningskvitto ska du bekräfta att du tagit emot handlingen genom att underteckna och skickar tillbaka mottagningskvittot till kommunen. Du kan också få ett rekommenderat brev som du ska hämta på ett utlämningsställe. När du eller ett bud har hämtat ut brevet anses du vara delgiven.

Tidpunkten för delgivningen har betydelse bland annat när det gäller tider för att svara eller överklaga.

Att bekräfta en delgivning innebär att vi får veta att du tagit emot handlingarna. Det betyder inte att du godkänner det som står i handlingarna.

Ibland använder vi oss av förenklad delgivning. Läs mer under Förenklad delgivning.

En detaljplan är en karta med bestämmelser som talar om hur marken får användas (till exempel för bostäder, handel, kontor eller park), tillåten byggrätt, byggnadshöjd, avstånd från hus till tomtgräns och pekar ut lämpliga ytor för rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar över annans mark.

Detaljplaner ska upprättas enligt plan- och bygglagen (PBL) och är ett juridiskt bindande dokument.

Detaljplaner utgör ett underlag för bedömning av bygglov, marklov och rivningslov.

Gällande detaljplaner

En detaljritning är en ritning där detaljer som är viktiga för till exempel utformning, konstruktion eller tillgänglighet redovisas.

Du kan behöva skicka in en detaljritning till exempel för en ny takkupa, balkong eller solcellsanläggning. Ritningarna har en högre detaljeringsnivå än andra ritningar och kan till exempel visa hur takkupan möter taket, hur ett balkongräcke ska utformas, hur tröskel mellan ute och inne ser ut eller hur en specifik solcell ser ut och fästs mot taket.

Om det inte tydligt framgår var den redovisade detaljen är i ditt projekt behöver du märka ut var detaljen finns på en plan- eller fasadritning. Om detaljerna skiljer sig åt, till exempel att balkonger ska utformas olika, kan flera detaljritningar behövas.

Vilken skala ritningen ska göras i beror på behovet av detaljrikedom.

Elevationsritningen visar till exempel fristående altan, mur, pergola, plank, spaljé eller staket sedda rakt framifrån.

• Måtten (höjd, längd, bredd) på muren, pergolan, planket, spaljén eller staketet ska anges. Höjden ska visas i sektioner utifrån existerande höjdskillnader. Proportionerna ska förhålla sig till befintlig byggnad.
• Alla vinklar mot marken ska redovisas. Har du en sluttande marknivå behöver du dela upp planket i sektioner och följa lutningen.
• Om marken höjs eller sänks med en halv (0,5) meter eller mera ska du rita in både nya och befintliga marknivåer.
  

Fasadritningen visar en byggnads eller en anläggnings utsida.

Fasadritningen ska visa:

• Fasadernas utseende, utformning med detaljer så som fönster, dörrar och tak.
• Vilket väderstreck varje fasad ses ifrån.
• Material och färg/kulör (ange färg/kulör med ett NCS-nummer som du kan få från den som säljer färgen).
• Om du gör en tillbyggnad, markera vilket som är tillbyggnaden.

Om det är delar av fasaderna som ändras, till exempel att något fönster och dörr ska flyttas eller ändra storlek är det viktigt att visa:

• Fasadritning före ändring/befintligt utseende.
• Fasadritning efter ändring/nytt utseende.
• Måttsättning av de ändringar som görs

Tänk på att alla fasader som påverkas måste skickas in till oss och att du ska skriva vilken fastighet som ritningen gäller.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala.

Läs mer om ritningar och handlingar.

Fasadritningen visar en byggnads eller en anläggnings utsida och hur den ansluter mot marken.

Ritningen ska visa:

• Fasadernas utseende, utformning med detaljer så som fönster, dörrar och tak.
• Vilket väderstreck varje fasad ses ifrån.
• Material och färg/kulör (ange färg/kulör med ett NCS-nummer som du kan få från den som säljer färgen).
• Hur marken ser ut vid byggnaden samt hela vägen till tomtgränsen. Ändras marken ska både befintlig och ny mark visas på ritningen. Du kan visa ny mark med heldragen linje och hur marken ser ut idag med en streckad linje.
• Om du gör en tillbyggnad, markera vilket som är tillbyggnaden.

Om det är delar av fasaderna som ändras, till exempel att något fönster och dörr flyttas eller ändrar storlek är det viktigt att visa:

• Fasadritning före ändring/befintligt utseende.
• Fasadritning efter ändring/nytt utseende.
• Gör du förändringar av marken (t.ex. murar eller slänter) samtidigt är det bra att redovisa även dessa i fasadritningen så att det som görs kan ses i en helhet.
• Måttsättning av de ändringar som görs

Tänk på att alla fasader som påverkas måste skickas in till oss och att du ska skriva vilken fastighet som ritningen gäller.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

Läs mer om ritningar och handlingar.

Ett fotomontage innebär oftast att något som ska göras ritas in på en bild av hur det ser ut på platsen idag.

Det kan användas för att visa hur en byggnad eller del av en byggnad kan komma att se ut efter något är utfört. Ett exempel på ett sådant montage är när en tillkommande skylt visas på ett fotografi av den vägg där skylten ska sitta.

Ett fotomontage är inte skalenlig och kan därför inte helt ersätta en ritning som är skalenlig och innehåller mått.

Byggnadsnämnden kan använda förenklad delgivning för att delge en handling. Syftet med denna form av delgivning är att nämnden ska få bekräftat att du har tagit emot en viss handling utan att du behöver skicka tillbaka ett mottagningsbevis.

Du får två brev

För att vara säker på att du får handlingen som du ska ta del av skickar byggnadsnämnden två brev till dig. Det första brevet innehåller den handling som ska delges. Nästa arbetsdag skickas ett kontrollmeddelande till dig om att handlingen har skickats. Breven skickas till din senast kända adress (det kan vara din e-postadress om du har lämnat den till bygglovsavdelningen). Om breven kommer i retur till nämnden skickas de till din folkbokföringsadress om den inte redan har använts.

När är du delgiven?

Du är delgiven (det vill säga anses ha tagit del av handlingen) två veckor efter att det första brevet, den handling som ska delges, skickades till dig. Datumet som brevet skickades framgår av kontrollmeddelandet. Om det i den handling som delges finns angivet att någon tidsfrist börjar löpa räknas alltså den tiden från det att tvåveckorstiden har gått ut.

Exempel: Det första brevet med handlingen som ska delges skickas den 1 mars. Den 2 mars skickas ett kontrollmeddelande om att handlingen har skickats. Du anses delgiven den 15 mars.

Tänk på detta så länge ärendet pågår

• För att vara säker på att inte missa några tidsfrister eller annat måste du kontrollera din post åtminstone en gång varannan vecka. Om du inte kan göra det, till exempel på grund av semesterresa, bör du snarast meddela byggnadsnämnden.
  
• Om du bara får kontrollmeddelandet men inte det första brevet med själva handlingen bör du snarast kontakta byggnadsnämnden.
  
• Anmäl alltid adressändring till byggnadsnämnden.
  
• Byggnadsnämnden använder inte alltid förenklad delgivning. Delgivning kan ske på annat sätt vilket kan betyda att du måste skicka tillbaka ett mottagningsbevis eller hämta ut brevet hos postombud.

Grannehörande kallas det när grannar eller andra sakägare som berörs av åtgärden får möjlighet att säga sin mening.

Vid handläggningen av en ansökan om lov ska byggnadsnämnden i vissa fall underrätta grannar och andra berörda och ge dem tillfälle att yttra sig. Det kallas ofta grannehörande.

Med en komplementbyggnad menas andra byggnader på tomten som inte sitter ihop med huvudbyggnaden.

En komplementbyggnad kan som exempel vara ett uthus, lekstuga eller ett garage men kan också vara andra typer av små byggnader.

En komplementbyggnad är alltså inte en tillbyggnad som är en del av huvudbyggnaden eller bostadshuset.

En ansökan eller anmälan anses vara komplett när alla de handlingar som behövs för att kunna göra en prövning i ärendet har lämnats in.

Det behövs olika handlingar för olika ärenden. Du hittar vilka handlingar du oftast behöver skicka in på respektive åtgärds sida.

Tänk på att handlingarna ska vara fackmannamässiga för att räknas som kompletta. Kolla därför vad som behöver vara med på respektive handling innan de skickas in.

En konstruktionsritning är en detaljerad ritning som exakt visar hur en byggnadsdel ska vara byggd för att få rätt egenskaper och bärighet.

Mängden konstruktionsritningar och kraven på detaljrikedom varierar med projektets komplexitet.

Handlingen bör upprättas av en konstruktör.

En kontrollansvarig, även kallad KA ska kontrollera och hjälpa byggherren och se till så att alla kontroller utförs enligt kraven i bygglagstiftningen.

En KA måste vara certifierad och ha god kunskap och erfarenhet inom byggnadsbranschen. En KA ska tillsammans med byggherren utarbeta en kontrollplan för det aktuella byggprojektet.

Den KA ska närvara vid tekniska samråd och besiktningar för att säkerställa att byggnadsarbetet genomförs i enlighet med godkända planer och föreskrifter. KA ska skriva ett utlåtande som utgör underlag för byggnadsnämndens beslut om slutbesked. Detta utlåtande baseras på genomförda kontroller och besiktningar.

En kontrollansvarig måste ha en självständig ställning i förhållande till byggherren. Det innebär att personen inte får vara KA för sitt eget projekt och inte heller får vara anställd i samma företag som byggherren.

Hitta certifierade kontrollansvariga på boverkets webbplats

För vissa enklare åtgärder krävs inte en certifierad kontrollansvarig. Läs under respektive åtgärd.

Ett område eller en byggnad kan vara särskilt värdefulla sett till deras historia, kulturhistoria, miljö eller konstnärliga värden. Om sådana värden finns får byggnaden, eller området, inte förvanskas.

Kulturmiljövärden prövas alltid i lov- och anmälansärenden. Det finns inget krav på att dessa värden är kända på förhand utan det kan upptäckas först efter det att en ansökan har lämnats in. För att så långt som möjligt kunna ge vägledning om kulturmiljö finns det i Solna stad ett kulturmiljöprogram. I det finns allmän information om kulturmiljö men där finns också information om vilka områden och enskilda byggnader som på förhand har pekats ut att ha särskilda kulturmiljövärden. Det står också vad dessa värden är och hur man kan anpassa sig till dem.

Inom ett område eller för en byggnad som anses särskilt värdefulla sett till kulturmiljön gäller vissa specialregler. Du får till exempel inte bygga lovbefriade komplementbyggnader, så kallade attefallsbyggnader, eller sätta upp solceller utan att söka bygglov för det. Du behöver också ta hänsyn till kulturmiljön när du ska bygga nytt, bygga till, måla om eller ändra din byggnad på annat sätt.

Du kan själv kolla vilka områden och byggnader som anses vara särskilt värdefulla på sidan Kulturmiljöer i Solna

En källare är ett utrymme som helt eller till största delen är under mark. Många detaljplaner har bestämmelser om hur många våningar en byggnad får ha. När ett bygglov ska prövas måste det därför avgöras om källaren är en våning eller inte.

Ett beslut eller en dom får laga kraft när det inte längre kan överklagas. Det innebär att beslutet eller domen inte kan ändras av en överprövande instans.

Vanligtvis får ett beslut eller en dom laga kraft när tiden för att överklaga har gått ut och det inte har kommit in några överklaganden.

Inom ett område med detaljplan kan marklov behövas för att få schakta eller fylla ut marken på ett sätt som avsevärt ändrar markens höjdläge. Du behöver söka marlov om förändringen är 0,5 meter eller mer.

Schaktning eller fyllning kan kräva marklov inom ett område med detaljplan. Marklov kan även krävas för trädfällning och markåtgärder som kan försämra markens genomsläpplighet om kommunen har infört en sådan bestämmelse i en detaljplan.

Läs mer om marklov och trädfällning.

Markplaneringsritningen visar befintliga och planerade markåtgärder sedda uppifrån.

Markplaneringsritningen behöver visa:

• Byggnadens placering samt hur marken planeras med markhöjder, uppfyllnader och schaktningar, slänter, murar, infart, parkering och liknande.
• Anslutning till vatten och avlopp samt hantering av fastighetens dagvatten ska redovisas.
• Hur man når byggnaden, hur tillgänglighet på tomten tillgodoses och vilka markbeläggningsmaterial som ska användas.

Marksektionsritning visar en genomskärning av markens höjd före och efter föreslagna förändringar.

Om du gör markförändringar över ett större område behöver du lämna in flera marksektioner, med några meters avstånd mellan snitten, för att visa hur området ska förändras.

På den situationsplan som du lämnar in samtidigt visar du var de olika marksektionerna är tagna.

Marksektionsritning ska visa:

• Nya och befintliga marknivåer
• Eventuella byggnader som sektionen "skär igenom"

Om markförändringarna hänger ihop med en nybyggnad- eller tillbyggnad av en byggnad kan du i vissa fall redovisa dem på en sektionsritning eller fasadritning tillsammans med för det du ska bygga i stället för att göra en separat marksektion.

Marksektionsritning behövs till exempel när du söker marklov för att ändra marknivåer.

Materialinventeringen ska redovisa det rivningsavfall som uppstår vid åtgärden. En materialinventering ska göras innan en rivning påbörjas. Den ska skickas in tillsammans med ansökan.

Det är mycket viktigt att ta reda på om det finns miljöfarligt avfall. Materialinventeringen ska även redovisa hur avfallet kommer att hanteras.

Med nockhöjd menas takkonstruktionens högsta punkt.

Läs mer om olika höjder på Boverkets hemsida.

En nybyggnadskarta används som underlag för en situationsplan vid ansökan om bygglov. Vid vissa enklare ärenden, som fasadändringar, kan du använda en enklare karta.

Solna har flera typer av nybyggnadskartor med olika innehåll och noggrannhet. Byggprojektets omfattning styr vilken karta som ska användas. Du kan börja med att undersöka vilken karta som behövs för ditt byggprojekt på sidan Åtgärder.

Läs mer om Nybyggnadskarta.

Plan- och bygglagen (PBL) reglerar planläggning av mark och vatten och bestämmelser kring byggande.

Plan- och bygglagen (PBL)

En planritning visar byggnadens olika våningar ovanifrån med rumsindelning, dörrar, fönster, skorsten, trappor, altaner med mera.

Varje våning ska visas separat och du behöver därför skriva vilket våningsplan ritningen visar. Det kan till exempel vara entréplan, övre plan och källarplan.

Bygger du nytt måste hela entréplanet vara tillgänglighetsanpassat.

Vi vill se vad nya rum ska användas till så skriv på ritningen vad varje rum är samt rita in möblering i badrum och kök.

Alla väggar ska ritas i den tjocklek som de kommer att ha. Om ritningen visar en tillbyggnad eller om du ändrar befintliga väggar vill vi att du markerar vilka väggar som är nya.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

En remiss är en skriftlig fråga från en myndighet till en annan myndighet eller organisation.

I remissen ber byggnadsnämnden om svar på frågor eller ber den som får remissen att yttra sig om något. De svaren används sedan som underlag i handläggningen av ett ärende.

Inom detaljplanelagt område behöver du oftast rivningslov för att riva byggnader eller delar av byggnader.

Rivning innebär att du helt tar bort en byggnad, eller en del av en byggnad, med tillhörande stomme.

Det räknas också som rivning att flytta en byggnad från en plats, till en annan. Oftast behöver du då både rivningslov på den ursprungliga platsen och bygglov på den nya platsen. Sök rivningslov om

• byggnaden som ska rivas ligger i ett område som har en detaljplan
• det står i områdesbestämmelserna att det behövs rivningslov.

Gällande detaljplaner

Läs mer på sidan om rivning.

Det finns områden som inte har en detaljplan, men där bebyggelsen ändå är tät. I plan- och bygglagen kallar man den typen av områden för sammanhållen bebyggelse.

Sammanhållen bebyggelse uppstår i princip när två bebyggda tomter gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg.

En sektionsritning är en genomskärning (snitt) av byggnaden. Sektionsritningen behövs för att kunna jämföra byggnadens storlek, takvinkel, höjd och rumshöjd mot olika bestämmelser.

Ritningen ska redovisa mått och visa:

• byggnadshöjder,
• rumshöjder,
• takvinkel,
• bjälklagens placering,
• färdiga golvnivåer,
• marknivå vid entréer samt byggandens anslutning till marken och
  skorstenens/eldstadens placering och höjd.

Om du bygger till en befintlig byggnad behöver sektionsritningen visa genomskärning genom den befintliga byggnaden och tillbyggnaden så att eventuella nivåskillnader syns. Om det du bygger har flera olika höjder behöver du lämna in sektionsritningar för varje byggnadsdel.

Gör du förändringar av marken (t.ex. murar eller slänter) är det bra att redovisa även dessa i sektionsritningen så att det som görs kan ses i en helhet.

Generellt för ritningar gäller att de ska vara fackmannamässigt utförda. Det betyder att det ska vara tydligt vad ritningarna visar, att de innehåller rätt uppgifter och att de är i skala. Om de gör det kan du göra ritningen själv men annars kan du ta hjälp av någon att rita ritningen.

Plan-, fasad- och sektionsritningar måste stämma överens med varandra.

En situationsplan är en ritning som visar fastigheten (tomten), dess byggnader och omgivningen ovanifrån.

Du behöver ofta beställa ett kartunderlag för att göra din situationsplan. Du kan läsa mer om vad som ska framgå på en situationsplan beroende på vilket kartunderlag du behöver. På respektive åtgärds sida kan du se vilket kartunderlag du behöver för just det du vill göra.

Vad ska du bygga?

För att kunna ta fram en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag som gäller för fastigheten. I det här fallet en fullständig nybyggnadskarta, typ A.

Den ska:

• vara max 2 år gammal
• vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.
• beställs från Solna stad, se Kartor och mättjänster

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

Tänk på att du inte får ändra eller ta bort delar eller information i den beställda nybyggnadskartan när du gör situationsplanen. Du ska rita din situationsplan på själva nybyggnadskartan. Om du vill kan du sedan använda även en markplaneringsritning för att visa vad du vill göra med tomten på ett tydligare sätt utan all information som finns i nybyggnadskartan.

På situationsplanen ritar du in:

• nya byggnaders-, eller tillbyggnadernas måttsättning (längd och bredd).
• kortaste avstånd till fastighetsgräns och minst tre mått vinkelrätt från byggnad till fastighetsgränsen till byggnaden. Två mått ska vara från samma byggnadshörn men till olika gräns, det tredje måttet ska vara från samma fasadsida som ett av hörnmåtten.
• Plushöjd för utvändiga socklars/golvs överkant. Plushöjd på färdigt golv (brukar skrivas FG i ritningar) är ovansidan av golvets höjd. Den anges i plushöjd vilket finns i nybyggnadskartan. Om markens plushöjd t.ex. är 34,0 m och golvets höjd över markens plushöjd är 0,5 m blir plushöjden på färdigt golv FG +34,5 m.

Fler saker du kan ansöka om och rita in på situationsplanen i samband med ny byggnad kan vara:

• markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som du tänker riva,
• markering med kryss vilket eller vilka träd du vill fälla (skriv vilken sorts träd det är) och skriv vilken sorts träd det är) och
• var en anläggning, såsom plank, mur med mera är tänkt att placeras och dess längd och avstånd till fastighetsgränser.

För att kunna ta fram en situationsplan behöver du ett aktuellt kartunderlag som gäller för fastigheten. I det här fallet en förenklad nybyggnadskarta, typ B.

Den ska:

• vara max 2 år gammal
• vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.
• beställs från Solna stad, se Kartor och mättjänster

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

Tänk på att du inte får ändra eller ta bort delar eller information i den beställda nybyggnadskartan när du gör situationsplanen. Du ska rita din situationsplan på själva nybyggnadskartan. Om du vill kan du sedan använda även en markplaneringsritning för att visa vad du vill göra med tomten på ett tydligare sätt utan all information som finns i nybyggnadskartan.

På situationsplanen ritar du in:

• nya byggnaders-, eller tillbyggnadernas måttsättning (längd och bredd).
• kortaste avstånd till fastighetsgräns och minst tre mått vinkelrätt från byggnad till fastighetsgränsen till byggnaden. Två mått ska vara från samma byggnadshörn men till olika gräns, det tredje måttet ska vara från samma fasadsida som ett av hörnmåtten.
• Plushöjd för utvändiga socklars/golvs överkant. Plushöjd på färdigt golv (brukar skrivas FG i ritningar) är ovansidan av golvets höjd. Den anges i plushöjd vilket finns i nybyggnadskartan. Om markens plushöjd t.ex. är 34,0 m och golvets höjd över markens plushöjd är 0,5 m blir plushöjden på färdigt golv FG +34,5 m.

Fler saker du kan ansöka om och rita in på situationsplanen i samband med ny byggnad kan vara:

• markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som du tänker riva,
• markering med kryss vilket eller vilka träd du vill fälla (skriv vilken sorts träd det är) och skriv vilken sorts träd det är) och
• var en anläggning, såsom plank, mur med mera är tänkt att placeras och dess längd och avstånd till fastighetsgränser.

Den ska:

• vara max 2 år gammal
• vara i skala 1:400. Skala 1:400 betyder att 1 cm på ritningen är 400 cm i verkligheten.
• beställs från Solna stad, se Kartor och mättjänster

Kartunderlaget tillsammans med det du själv ritar in på det blir en situationsplan.

Tänk på att du inte får ändra eller ta bort delar eller information i den beställda utdraget när du gör situationsplanen. Du ska rita din situationsplan på själva kartunderlaget. Om du vill kan du sedan använda även en markplaneringsritning för att visa vad du vill göra med tomten på ett tydligare sätt utan all information som finns i utdraget.

På situationsplanen ritar du in:

• Åtgärden/anläggningens måttsättning (längd och bredd). Tänk på att hela längden på murar och plank måste redovisas.
• Avstånd till fastighetsgräns vinkelrätt till åtgärden/anläggningen eller skyltens placering. Avstånd från mur eller plank ska ritas in vid flera punkter. Minst vid start- och slutpunkt och beroende på dess längd och höjd även några punkter där emellan.
• Plushöjd på marken på flera ställen där det skiljer sig mellan befintlig höjd och ny höjd. Detta gäller om du samtidigt ska ändra markens höjdläge. Om du anger befintliga höjder inom parentes och nya höjder understrukna blir det mycket tydligt.
• Höjd för mur eller planks ovansida. Den anges i plushöjd vilket finns i kartan. Om markens plushöjd t.ex. är 34,0 m och murens höjd över markens plushöjd är 2,2 m blir plushöjden på muren +36,2 m. Denna plushöjd kallas för murar även murkrön och om muren är lång måste den anges på flera ställen längs muren.

Fler saker du kan ansöka om och rita in på situationsplanen kan vara:

• Markering med kryss vilken byggnad eller vilken del av en byggnad som du tänker riva.
• Markering med kryss vilket eller vilka träd du vill fälla (skriv vilken storts träd det är).

Du måste ha fått ett slutbesked för att få ta det du har byggt i bruk, det vill säga börja använda det.

I starbeskedet står vad du behöver skicka in till byggnadsnämnden för att kunna få ett slutbesked. För att få ett slutbesked måste du ha byggt enligt de ritningar som beslutats gälla i lovbeslutet eller startbeskedet.

Läs mer på sidan Om slutbesked

När byggåtgärderna har avslutats ska ett slutsamråd hållas. Detta gäller vid större projekt och du får redan i startbeskedet veta om det behöver vara ett slutsamråd i ditt projekt.

Vid slutsamrådet går man bland annat igenom hur kontrollplanen har följts och tittar på det som har byggts. Du bokar själv tid för slutsamråd när det passar dig. Se till att göra bokningen i god tid innan du vill börja använda det du byggt.

Startbesked är ett beslut som innebär att du får påbörja en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov, marklov eller anmälan.

I startbeskedet fastställs vilka kontroller som den som bygger behöver göra under byggnationen. Den som bygger ska själv föreslå vad som ska kontrolleras i en kontrollplan. Vi ser också om det behövs några eventuella villkor för att få påbörja arbetena. I enklare lovärenden kan du få startbesked samtidigt som lovbeslutet.

Det finns begränsningar för vad du får göra inom ett område som har strandskydd. Strandskyddet gäller inom 100 till 300 meter från strandlinjen vid sjöar och vattendrag.

Inom ett område som har strandskydd är det vissa saker du inte får göra och om du vill bygga kan du behöva få dispens från strandskyddet. Du kan behöva det även om du gör en åtgärd som inte behöver bygglov, till exempel friggebod, grävarbeten, skärmtak eller privat brygga.

Läs mer på sidan om Strandskydd

I vissa ärenden behövs ett tekniskt samråd där byggherren, byggnadsinspektör och kontrollansvarig närvara. På samrådet går man bland annat igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, förslag till kontrollplan och handlingarna i övrigt.

Vid samrådet diskuteras vilka kontroller som behövs under byggtiden. Om det behövs ett tekniskt samråd eller inte får du veta när lovbeslutet fattas. Om det ska hållas ett tekniskt samråd i ditt projekt kommer du att få information om vilka handlingar som ska tas med till samrådet. Allra helst vill vi att du skickar in handlingarna före samrådet så får vår byggnadsinspektör tid på sig att förbereda sig.

Du bokar själv tid för tekniskt samråd när det passar dig. Se till att boka tiden i god tid.

För att uppfylla det krav på tillgänglighet och användbarhet som anges i 8 kap. 4 § första stycket 8 plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) ska en byggnad vara projekterad och utförd på ett sådant sätt att byggnaden är tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ett tillgänglighetsutlåtande ska innehålla information om hur den planerade eller befintliga byggnaden och dess omgivningar uppfyller tillgänglighetskraven enligt PBL. Informationen i utlåtandet är viktig för att säkerställa att byggnader är användbara och tillgängliga för alla, oavsett funktionsförmåga.

Ett tillgänglighetsutlåtande ska göras av en som är certifierad sakkunnig. För den som vill veta mer om tillgänglighet finns det information på Boverkets hemsida.

Boverkets regler om tillgänglighet (boverket.se)

En byggnads höjd kan mätas på flera sätt. Totalhöjd omfattar även de delar som finns ovanför taknocken. Till exempel inklusive skorsten eller ventilationshuv.

Totalhöjd är definierat som avstånd från den medelnivå som marken har invid byggnadsverket, eller i planbestämmelsen angivet plan, till högsta punkten på byggnadsverket

Läs mer om olika höjder på Boverkets hemsida.

Använd ett utdrag ur solnakartan om du söker bygglov för att fälla träd, riva, ändra fasad, sätta upp skyltar eller ändra en verksamhet. Du kan också använda utdraget som planeringsunderlag, till exempel för att göra om i trädgården.

För andra typer av bygglov ska du använda en nybyggnadskarta.

Läs mer om kartor.

En verksamhetsbeskrivning talar om vilken verksamhet som ska bedrivas i en lokal. Beskriv verksamhetens omfattning och hur den påverkar omgivningen.

Beskriv även vilka öppettider verksamheten har, hur många besökare som förväntas, hur många som ska jobba i lokalerna samt hur leveranser och sophämtning ska ske.

I beskrivningen ska det framgå om det finns annat som kommunen behöver veta för att kunna bedöma om lokalen är anpassad för verksamheten.

Vissa av våra beslut får inte genomföras direkt. Det kallas att de får verkställas först efter en viss tid. Det innebär att du måste vänta den tiden innan du sätter i gång med ditt arbete, även om du har fått ett startbesked.

För beslut om bygglov, rivningslov och startbesked gäller normalt att du måste vänta fyra veckor efter det att beslutet har kungjorts i Post- och Inrikes Tidning. Du måste alltså vänta med att sätta i gång även om du har fått ett startbesked innan de fyra veckorna har gått.

En vind är ett plan som i huvudsak avgränsas mot det fria av yttertaket samt avgränsas nedåt av byggnadens översta bjälklag.

När ett bygglov ska prövas görs en bedömning om en vind även är en våning. Detta görs för att många detaljplaner innehåller bestämmelser om maximalt antal våningar.

En våning avgränsas av tak, väggar och golv. För att en vind även ska vara en våning ska det vara möjligt att inreda ett arbetsrum eller ett bostadsrum. Dessutom gäller generellt att om ovansidan av golvbjälklaget ligger 700 mm eller mindre under byggnadshöjden räknas vinden inte som en våning.

Öppenarea förkortas OPA och omfattar en byggnad eller del av byggnad med helt eller delvis öppna sidor.

Exempel på öppenarea är balkong, loftgång, takterrass, arkad, portal, taktäckt uteplats, carport och liknande.

De flesta av de beslut som fattas enligt plan- och bygglagen kan överklagas.

Att överklaga ett beslut innebär att den som överklagar inte är nöjd med beslutet och vill att det ska ändras. Det står i våra beslut hur länge du eller någon annan kan överklaga beslutet och hur det går till.

Alla kommuner måste ha en plan för hur kommunen ska utvecklas. Den planen kallas översiktsplan.

I översiktsplanen står till exempel vilka områden som är lämpliga att bebygga och vilka som inte bör bebyggas.

Planen används som underlag när byggnadsnämnden prövar ansökningar om bygglov eller förhandsbesked i områden som inte har en detaljplan.

Solna stads översiktsplan