Del av Haga 2:8

Samrådsmötet hölls den 15 oktober 2020

Anonym: Varför har ni lagt in bilderna på byggnaderna som streckbilder istället för riktiga hus?

Svar: Om byggnaderna skulle läggas in som det ser ut från vypunkterna i National-stadsparken så skulle ingenting synas i samtliga vyer, förutom i den mest nordliga vyn där byggnaderna syns något bakom framförliggande träd. Streckbilderna har lagts in i bilderna som information om var byggnaderna kommer att stå bakom de träd och höjdformationer som ligger framför och som gör att byggnaderna inte syns.

R.M: Det finns ganska gott om bullerstörda områden i Nationalstadsparken. Kommer Solna att fortsätta att planera för fler byggen i parken för att dämpa buller? Varför inte

Svar: Någon sådan planering finns inte. Möjligen kan det bli aktuellt med bullerdämpning av Bergshamravägen, t ex partiell överdäckning.

Anonym: Vill knyta an till Richards fråga. De delar som får mindre buller är ju de i direkt skugga av er tänka fastighet. På den strand som finns så blir det ju ingen skill-nad, eftersom Brunkebergsåsen ligger där sedan länge

Svar: Bullernivåerna före och efter en byggnation framgår av de redovisade buller-kartorna. Givetvis påverkas området och gång- och cykel-vägen framför åsen mer än ytorna som ligger mer skyddade bakom åsen, men även promenadstråket i nordsydlig riktning på åsen och längs åsens västra sida påverkas positivt med sänkta buller-nivåer. Bullernivån kommer även att minska något inom byggnadsminnets skyddsområde.
Stranden är inte bullerstörd och kanske blev redovisningen på mötet lite förvirrande eftersom bullerutbredningen visades bredvid kartor från kommunens grönplan som inte redovisar alla gång- och cykelstråk. På den av många använda gång- och cykelvägen längs med planområdet minskar bullret från motorvägen med drygt 10 decibel vilket upplevs som en halvering av ljudnivån.

Anonym: Solna kampanjar nu för att bli ett koldioxidneutral kommun. Hur mycket koldioxid beräknar ni att byggnationen kommer orsaka, samt hur mycket kommer den nya trafiken generera.

Svar: Att försöka uppnå målet koldioxidneutralitet inom ett begränsat område, t ex en kommun, genom att upphöra med byggnation och därmed hänvisa den någon annanstans är naturligtvis ingen lösning på de globala klimatproblemen.

LB: I det yttrande från M, L, C, KD och MP som finns med i handlingarna sägs att det ska "undersökas om naturmarken kan bevaras". Kan ni utveckla det resonemanget?

Svar: Detta får studeras i det fortsatta planarbetet.

GL: Eftersom ni planerar att bygga på en parkeringsplats måste man fråga sig var ska bilarna parkera istället?

Svar: Parkering kommer att finnas i den nya bebyggelsens källarplan. Entrén till garaget är tänkt att placeras på gaveln i den södra byggnaden, direkt när man kommer in i området i ungefär samma läge som bilarna idag kör in på den befintliga parkeringen.

S: Vem är avsändaren för Kvalitets och gestaltningsprogrammet? Vilka är "experterna" arkitekt/landskapsarkitekt bakom förslaget?

Svar: Gestaltningsprogrammet är en handling som tagits fram av Solna stad (miljö- och byggnadsförvaltningen) tillsammans med fastighetsägaren Mengus och Ten-gbom akitekter.

A: Men ni ska väl lägga in som det kommer se ut, inte med streckbilder?

Svar: Se svar ovan, fråga 1.

BULLER: ni reducerar ju bara bullret precis bakom det tänka huset, inte där vi går idag. Hur menar ni?

Svar: Se även svar i tidigare fråga om bullret - Bullernivåerna före och efter byggnation enligt planförslaget framgår av de redovisade bullerkartorna. Givetvis påverkas området och GC vägen framför åsen mer än ytorna som ligger mer skyddade bakom åsen. Upplevelsemässigt kommer det bli en markant skillnad på upplevelsen på kringliggande GC vägar och mark. Vi har tagit fram en ljudfilm som visar på upplevelsen med den nuvarande bullernivån samt effekten av en reduktion jämförbar med resultatet efter planerad bebyggelse. Det är stor skillnad i ljudupplevelsen.

PS: Inför denna detaljplan har nyligen ett stort antal träd sågats ned och grönområdet har grusats och omvandlats till en parkeringsplats. Är inte detta i strid med lagen för nationalstadsparken? Parkeringsplatsen har nyligen utvidgats.

Svar: Vi följer detaljplanbestämmelserna rörande skydd av träd. Den grusade ytan för parkeringsplatserna har inte utökats. Som fastighetsägare till över 260 000 kvm mark på denna fastighet inom Nationalstadsparken pågår löpande markskötsel och naturvård. Detta omfattar även att hålla efter växtligheten och vård av träd som då även omfattar en viss röjning och avverkning.

Anonym: Så ni menar att 25 000 kvm kontor inte kommer generera mer trafik?
@torsten, det du säger om koldioxiden att se utanför kommunen stämmer inte med det ni just nu gör kampanj på

Svar: Just där ett kontor ligger kan ju trafiken öka. Men nettotrafiken minskar, inte ökar, om arbetsplatser är centralt belägna i regionen.

S: Varför saknas "berättelsen" om nationalstadsparken och dess kvaliteter som helhet med i remissmaterialet? Varför redovisas inte platsens utvecklingsmöjlighet i enligt nationalstadsparkens mål dvs att prioritera natur, kultur och frilftslivet i området som O-alternativ.

Svar: Det finns en kulturmiljöutredning som mer utförligt hanterar kulturvärden i området. Kulturmiljöutredningen ligger till grund för bedömningen av påverkan och konsekvenser för kulturvärden, i MKB:n. I utredningen redogörs för platsens historiska utveckling, juridiskt ramverk för utveckling av området och målbeskrivning av delområdet Brunnsviken hämtat ur Vård- och utvecklingsplanen samt för befintliga kulturvärden.
Nollalternativet i en MKB ska redovisa miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. För bedömningen väljs ett horisontår för att jämföra förhållandena med och utan planens genomförande. Här är det år 2030. Där det finns en gällande detaljplan används vanligtvis genomförandet av denna som nollalternativ i en MKB, eftersom detaljplanen har rättsverkan och gäller tills den ändras eller upphävs. Här betyder det att i nollalternativet finns en byggrätt för kontor.
Eftersom det i den fördjupade översiktsplanen för Solnas del av Nationalstadsparken finns en inriktning om att gällande byggrätter ska upphävas inom Nationalstadsparken används i denna MKB även ett jämförelsealternativ som innebär att inget byggs på platsen. Fastighetsägaren avser då att fortsätta använda området som parkeringsplats på samma sätt som idag och kommunen har ingen avvikande uppfattning om det. Därmed är det inte sannolikt att parkeringsytan utvecklats på något annat sätt år 2030 även om planförslaget inte genomförs.

RM: Jag fick inget svar på fråga om byggen i parken för att dämpa buller - det går att göra på många fler ställen. Det är en fråga för politikern Svenonius.

Svar: Se svar ovan

Anonym: Vad är det jag hör. Att det finns stora utvecklingsmöjligheter runt plan-området. Från Ylva som gjort miljökonsekvensbeskrivningen.

Svar: Det Ylva avsåg var att förutsättningarna för att utveckla nationalstadsparkens värden är betydligt bättre intill planområdet än på den nuvarande parkeringen. Exempelvis att återskapa trädgården vid Annelund, förbättra åsens sandmiljöer och att skapa målpunkter för besökande. Inga av de möjligheterna är i konflikt med planförslaget, tvärtom skulle publik verksamhet i paviljongen och utveckling av grönytor inom planområdet tillföra rekreationsvärden som passar in i omgivningen.

LB: Skyddsvärda träd får enligt gällande bestämmelse för nationalstadsparken inte fällas eller skadas. Nyplanterade träd ersätter inte på långa vägar. Hur menar ni att ni följer lagstiftningen här?

GL: Skyddsvärda träd får enligt gällande bestämmelse för nationalstadsparken inte fällas eller skadas. Nyplanterade träd ersätter inte på långa vägar. Hur menar ni att ni följer lagstiftningen här?

Svar: Vi värnar om parken och avverkar inte skyddsvärda träd utan att först begära tillstånd för detta. Samrådshandlingarna för den nya detaljplanen redovisar vilka träd som berörs. Situationen har fastställts efter noggrant utförda inventeringar och i redovisningen framgår det vilka träd som berörs. Bland dessa är några lönnar exempel på konkurrenter till äldre, större och mer omistliga individer som hotas av igenväxning. De som planeras få ersättare är inte skyddsklassade enligt NIV. Skyddet för nationalstadsparkens träd är starkt men det är en missuppfattning att det råder totalt förbud mot trädfällning. Däremot krävs både samråd med länsstyrelsen och marklov från Solna stad för åtgärder som påverkar sådana träd som klassas som skyddsvärda. Begreppet ”skyddsvärda träd” omfattar alla arter men de olika arterna och trädindividerna har olika värde för kultur- och naturmiljön. De träd som påverkas bedöms inte idag ha något väsentligt naturvärde. Ett av dem skulle på sikt kunna utveckla sådana värden. Om det fälls och ersätts sker ingen skada på områdets samlade naturvärde men det längre tid innan det nya trädet nått samma stadium.

Anonym: Varför svarar ni inte på alla frågor? Kommer bullret att öka i Frösundavik?

Svar: Bullret kommer naturligtvis inte öka i Frösundavik – menar Ni Frösunda och bostäderna så påverkas dessa inte av att det sker byggnation på andra sidan av E4:an.

PS: Är ni medvetna om att ni bygger för den siktlinje som Lings Annelund hade ned mot Katsviken i Brunnsviken?

Svar: Vi är medvetna om att Annelund ”tappar” den visuella kontakten med Katzviken och Linnéaholm. Det är framför allt kontakten med Linnéaholm och Annelund som tagits upp i MKBn. Det är olyckligt ur kulturmiljösynpunkt, att siktlinje och kontakt bryts, men det finns inget juridiskt skydd eller utpekande som reglerar detta. I MKB:n finns bedömningsgrunderna för resoektive aspekt redovisade, dvs mot vilka lagrum och vägledande dokument som planförslaget har bedömts mot. För kulturmiljö är det 3:6 och 4:7 MB, 2 och 3 kap KML samt Föp för Kungliga Nationalstadsparken Solnadelen.

GL: Innebär inte planförslaget intrång i park och naturmiljö, dvs stider inte planförslaget mot MB 4 kap 7§?

S: Innebär inte planförslaget intrång i park och naturmiljö, dvs stider inte planför-slaget mot MB 4 kap 7§?

Svar: Enligt 4 kap 7§ MB får åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Den mark som tas i anspråk för de nya byggnaderna, är idag parkering och en begränsad del är igenvuxen och omrörd mark som skadats av vägarbete, i samband med att E4 breddades.

PS: Var skulle trafiken in i byggnaden gå?

Svar: Parkering kommer att finnas i den nya bebyggelsens källarplan. Entrén till garaget är tänkt att placeras på gaveln i den södra byggnaden, direkt när man kommer in i området i ungefär samma läge som bilarna idag kör in på den befintliga parkeringen. Den stora runda markparkering väster om befintliga kontorshuset kommer att finnas kvar.

GL: Det finns många obesvarade frågor!

Svar: Som vi sa inledningsvis kommer vi förmodligen inte hinna svara på alla frågor utan vi kommer att besvara alla frågor och lägga ut frågor/svar på projektsidan.

RM: När köpte Mengus området?

Svar: Mengus köpte bolaget med fastigheten 2016

PS: Stämmer verkligen era illustrationer av byggnaderna? Bl.a. sett från Norra Brunnsviken och Tivoliberget.

Svar: Absolut, illustrationerna är fotomontage och plushöjderna på mark samt planerad bebyggelse är de som redovisas i förslaget. En digital modell på terrängen orienteras exakt mot samma terrängegenskaper i fotot. Vattenlinjen till exempel är en terrängegenskap som ger en väldigt tydlig indikation i både höjdled, sidled samt rotationsvinkel. Det befintliga kontorshuset är ännu en egenskap som ska stämma exakt mellan digital modell och foto.