Vasalund

Vasalund var tidigare en del av det gamla Hagalund. Gränsen mellan Vasalund och det egentliga Hagalund gick vid den nu nästan försvunna Norra Vägen.

Strax efter sekelskiftet uppfördes de första husen. Det var några villor i områdets östra del och ett större flerfamiljshus av sten på nuvarande Södra Långgatan 31. I övrigt fanns bara en tallskogsbacke med blåbärsris, och där Hagalundsskolan nu ligger var en stor äng. Några egentliga vägar drogs inte fram till de nya husen förrän i början av tjugotalet.

Södra långgatan 39 revs 1989

En ung bondson från Västergötland vid namn David Regnér slog sig efter sekelskiftet ner i Vasalund och startade en ved- och transportfirma. Han uppförde byggnader för vedgård och kontor på nuvarande Södra Långgatan 39. För transporterna lät han uppföra häststall, vagnslider och arbetarbostäder på Charlottenburgsvägen 12, allmänt kallat "Tolvan". Regnérs firmor utgjorde länge den tongivande verksamheten i Vasalund. Han byggde också en affärslänga med tre affärer - "Basarlängan" - och en bensinmack vid Södra Långgatan 37. Tidigare fanns alls inga affärer i Vasalund, utan man fick gå till Hagalund för att göra sina inköp.

Kvarteret FlustretKontorshuset på Södra långgatan 39, som var vad som fanns kvar av den stora ved- och transportfirma som förr låg här, revs 1989. Därefter uppfördes två nya bostadshus i kvarteret.

I början av 20-talet köpte Regnér upp mer mark i Vasalund, bl a hela kvarteret Framnäs, och styckade tomter som han sålde vidare. Han lät inreda ett bostadshus för egen del på Charlottenburgsvägen 22 och bebyggde också tomterna runtomkring. Nästan uteslutande anlitades Rolf W Hollander som arkitekt.

BaskervilleEftersom man inte hade riktiga gator, fanns inte heller några gatuadresser, utan husen fick nummer allteftersom de byggdes; Vasalund 1, 2, 3 osv. Exempelvis kallades det stora flerfamiljs- och barnrikehuset på Södra Långgatan 31 för "Sjuan" kort och gott. Det kom senare att döpas om till "Baskerville" efter en originell hund som bodde där. På tjugotalet bodde det så många bollkunniga unga grabbar i huset att man fick ihop till ett eget fotbollslag, "Sturehof', som spelade sig ända upp till division två. Baskerville ägdes då av herr Rosenberg, som också var en tongivande person i Vasalund.

Barnläkaren Axel Höjer och hans maka Signe bosatte sig i Hagalund 1920. De började ett banbrytande arbete inom barna- och mödrahälsovården och startade Sveriges tre första barnavårdscentraler i Solna efter fransk och engelsk förebild. 1922 köpte de en tomt på Charlottenburgsvägen 20 av David Regnér. Där uppförde de ett hus som förutom deras egen bostad också inrymde läkarmottagning liksom bibliotek och studielokaler åt den nystartade ABF-föreningen som makarna Höjer varit med om att bilda.

Det lilla ABF-biblioteket inrättades i läkarmottagningens väntrum av den hängivne bibliotekarien Patrik Stålknapp. Höjers flyttade ifrån Solna 1926 och hyrde under en period ut sitt hus till mödrahem. När mödrahemmet 1936 fick ett eget hus på Stråkvägen 26 sålde Höjers sitt hus billigt till kommunen som inrymde bibliotek där. Biblioteket flyttades 1955 vidare till nya lokaler på Råsundavägen 100, och sedan 1965 används Höjers villa som förskola.

David Regnér bildade tillsammans med Joel Willner, Rosenberg, Eriksson och landsfiskal Karlson "Solna Fastighetsaktiebolag" och köpte upp resterande mark i Vasalund 1929 av överste Amundson på Stora Frösunda genom förvaltare Carl Wiktor Hellqvists förmedling. Bolaget ordnade med stadsplan, byggde vägar, drog fram vatten och avlopp och sålde därefter tomter till olika byggmästare och enskilda. Byggmästare Sven Thunberg byggde exempelvis mycket i Vasalund. Arkitekten Rolf W Rollander var behjälplig vid planläggningen och fick sedan i uppdrag att rita en stor del av husen i området.

Solnagården byggdes 1919 och var ett församlingshem som tillhörde Solna Frivilliga Hjälpförening, brann ned 1964

1930-talet blev den stora nybyggnadsperioden i Vasalund, och upp växte en efter tidens mått mycket modern stadsdel. Södra Långgatan ledde då upp till Hagalunds torg, och man hade goda förbindelser med Stockholm genom spårvägen som gick förbi på Råsundavägen. 1944 uppfördes Hagalundsskolan, som var det enda offentliga bygget i Vasalund.

Södra långgatan

1949-50 byggdes de åtta punkthusen på Råsundavägens norra sida i kvarteren Kärven och Vasen. Det sista bygget var de stora punkthusen i kv Bellona som stod färdiga 1956.

När gamla Hagalund "totalsanerades" vid 1960-talets mitt och den nya Frösundaleden byggdes kom Vasalund att förlora sin naturliga samhörighet med Hagalund. I stället överfördes stadsdelen till Råsunda.

Karaktäristik

Huvuddelen av bebyggelsen i Vasalund är tillkommen under 1930-talet. Bebyggelsen består av en blandning av mindre flerfamiljshus av villakaraktär och 3-4 våningar höga hyreshuslängor. Samtliga rymmer många och ofta små lägenheter.

"Villahusen" återfinns i kvarteren längs Vasavägen och Stenhuggarvägen. De är huvudsakligen uppförda omkring 1930 som var ett arkitekturhistoriskt brytningsår, vilket har medfört att man bland villahusen finner fina representanter både för tjugotals-klassicismen och för den frambrytande funktionalismen. Arkitekten Rolf W Hollander har i hög grad satt sin prägel på området genom att ha ritat närmare tio av husen. Byggnaderna ligger omgivna av mindre trädgårdar, och ibland finns även ett gårdshus på tomten.

Hyreshuslängorna ligger koncentrerade utefter Råsundavägen och Södra Långgatans norra sida. Nästan samtliga är uppförda under perioden 1936-39 och representerar tiden när funktionalismen slagit igenom med full kraft. Byggnaderna karaktäriseras aven välavvägd och "lätt" arkitektur. De är genomgående slätputsade och avfärgade i olika ljusa nyanser. Hyreshuslängorna är på traditionellt stadsmässigt sätt lagda utefter gatorna med entréer därifrån och bildar därigenom ett sammanhållet och trivsamt gaturum. Förgårdsmarken - den smala remsan av gräs, buskar och träd som återfinns mellan hyreshusen och gatan - är typisk för denna byggnadstid och är i flertalet fall välbehållen, exempelvis längs Plogvägen och Södra Långgatan. I enstaka fall har parkeringsplatser anlagts på förgårdsmarken.

Södra Långgatans södra sida uppvisar en mer splittrad gatubild, med en blandning av hyreshus och lägre bebyggelse. Bebyggelsen är tillkommen under olika perioder, huvudsakligen 1925-1950.

Utmärkande för Vasalund är att bebyggelsen är hållen i ungefär samma skala och proportioner. Vasalund är uppfört under en tid då man fortfarande använde hantverksmässiga metoder i byggnadsarbetet, och husens storlek blev därför mänsklig och gripbar. Området är väl sammanhållet och samtidigt omväxlande och har starka trevnads- och upplevelsevärden.

Kulturhistoriskt värde

Hela gatustråket längs Vasavägen är av kulturhistoriskt intresse, men avsnittet mellan Råsundavägen och Gustafsvägen är av särskilt stort värde. Några byggnader - kv Framnäs 2, 6, 7, 20, 13, 14, 16 och 17 har kulturhistoriskt egenvärde. Kv Framnäs 6 och 7 är mycket fina representanter för 20-talets nyklassicism, och båda är ritade av arkitekten Rolf W Hollander. Flerfamiljshuslängorna utmed Råsundavägen och Södra Långgatan är mycket enhetliga och välbevarade från byggnadstiden. De utgör en miljö av betydande kulturhistoriskt värde. Fastigheten Plogen 1 har dessutom kulturhistoriskt egenvärde.

I övrigt är "Baskerville", Södra Långgatan 31, värdefull i kraft av sin ålder och historia. Detsamma gäller den kvarvarande byggnaden som minner om Regnérs verksamheter - kontorsvillan på Södra Långgatan 39. (Transportfirman "Tolvan" på Charlottenburgsvägen 12, liksom Basarlängan är rivna.) Höjers villa på Charlottenburgsvägen 20 har på grund av den historia som finns knuten till den naturligtvis också kulturhistoriskt egenvärde. Även kv Frithiof 2 har kulturhistoriskt värde.

1985 fattades beslut i fullmäktige om att skydda miljön längs Råsundavägen mellan Åkersvägen och Charlottenburgsvägen med ett förordnande enligt 38 § byggnadsstadgan. Syftet i detta förordnande borde utvidgas till att gälla hela stadsdelen.

Ambitionsnivå: B för fastigheterna längs Råsundavägen och samtliga ovan nämnda enskilda fastigheter

Ambitionsnivå: C för helhetsmiljön

Nedre Vasalund

- kv Poppeln, Rosklinten, Branten,
Hammaren och Städet

Östervägen 14Nedre Vasalund består av tre till sex våningars hyreshus uppförda 1938-1945. De är slätputsade i främst gula nyanser. Kv Poppeln består av 4-5 vånings slätputsade hyreshus från 1938-1940. Kv Rosklinten består av 3-4 vånings slätputsade hyreshus uppförda 1945. Kv Branten, Rosklinten och Städet består av 5-6 vånings slätputsade hyreshus uppförda mellan 1938-1945. Städet 1 har fått plåtfasad vid tilläggsisolering på 1970-talet. Området är mycket väl bevarat och har en enhetlig karaktär. Den ursprungliga och tidstypiska förgårdsmarken är kvar.

Kvarteren Poppeln och Rosklinten från söder

Nedre Vasalund innehåller stora miljö- och trevnadsvärden som bör värnas och tas tillvara i framtida hantering av området. Viktigast är att de ljusa, slätputsade fasaderna behålls.

Ambitionsnivå: C

Dela: