Statens Bakteriologiska Laboratorium

1933-37 uppfördes Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL) på en del av den statligt ägda egendomen Karlberg.

SBL var ett nationellt centralinstitut som hade till uppgift att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar. SBL övervakade epidemiläget i landet, utförde laboratorieundersökningar av patientprov, framställde vaccin och biokemiska produkter och bedrev forskning. Man deltog också i svenskt bistånd till utvecklingsländer.

Asplunds byggnader

SBL ritades av Gunnar Asplund som fått uppdraget genom en arkitekttävling. Det består av ett trettiotal byggnader - huvudbyggnad, laboratorier, djurstallar, djursjukhus m m - som smugits in på ett finstämt sätt i den naturliga terrängen.

Det gamla SBL delades 1993 upp i två delar. Dels en myndighetsdel som kontrollerar epidemiläget och smittskyddet i landet, Smittskyddsinstitutet (SMI). Dels en privat producerande bolagsdel, SBL Vaccin AB, numera Crucell | SBL Vaccines. SMI håller till på Karolinska institutets område i dag, medan företaget har kvar sin distribution av vacciner på Gunnar Asplunds område.

På byggnadsområdets låga öppna del har de lägre enklare stallbyggnaderna lagts, medan huvudbyggnaderna och de viktiga laboratorierna placerats på bergskullen i fonden. Några har grupperats så att de formar små intima och vindskyddade innergårdar. Den omgivande naturen har gallrats, men de ståtliga högvuxna ekarna har lämnats kvar. Skyddande häckar har planterats in, liksom prydliga blomsterrabatter intill husen. Mellan husen löper ett slingrande system av vägar och promenadstigar.

Fasadmaterialet domineras av gult handslaget tegel, och på stallbyggnaderna finns också vissa inslag av grå korrugerad eternit. Byggnaderna varierar i form och höjd. Det finns spännande sneda vinklar och utskjutande byggnadsdelar som burspråk, fönster m m. Byggnadernas anordning, de fint avvägda proportionerna och även inredningen är ytterst omsorgsfullt och sinnrikt genomförd.

Asplund har hämtat inspiration från samtida dansk arkitektur när han utformade SBL. Formerna och grupperingarna är uppbrutna så att inget känns stort eller kompakt, utan lugnt och harmoniskt. (I periferin har under senare år några okänsliga, fyrkantiga byggnader i kompakt skala tillkommit.)

Gunnar Asplund (f 1885, d 1940) var sin tids ledande svenska arkitekt och är den ende svensk som haft en större betydelse för den moderna arkitekturens internationella utveckling. Böcker om honom har utkommit i bl a USA, och på Museum of Modern Art i New York arrangerades för några år sedan en särskild utställning om hans verk. Hans byggnader intar en framträdande plats i svensk arkitekturhistoria under 1900-talet (exempelvis Skogskyrkogården och Stockholms stadsbibliotek). Detta gäller också SBL som kommit att utgöra en förebild för efterföljande skol- och institutionsbyggande (se exempelvis Karolinska Institutet).

SBL är byggnadsminne sedan 1993. Det är hela miljön med byggnadernas högtstående arkitektoniska kvalitet, deras gruppering och samspel med topografi och vegetation som gör anläggningen värd denna uppmärksamhet. Miljön bevaras och skyddas också till sin karaktär genom bestämmelser i detaljplan.

Ambitionsnivå: A

Lundby gravfält

I nordöstra delen av Statens Bakteriologiska Laboratoriums område låg tidigare ett mycket stort forntida gravfält. Här jordade bönderna i Lundby sina döda under vikingatiden. Byn försvann som självständig by på 1620-talet, när den tillsammans med Bolstomta och Ösby köptes av Carl Carlsson Gyllenhielm och slogs samman till Karlbergs gods. (På 1800-talet byggdes gården Hedvigsdal en bit ifrån, varför platsen också kallas Hedvigsdal.)

Bronshänge som under vikingatiden burits av en kvinna i Lundby gård. Teckning Bengt Händel.

Gravfältet har successivt förstörts, först när Västeråsbanan drogs fram över gravfältet på 1870-talet och senare när banan i flera omgångar har utvidgats. Vid den senaste utvidgningen 1985 undersöktes gravfältets sista sex återstående gravar och togs bort. Då påträffades bl a en mycket rik kvinnograv med unika smycken av brons, silver och guld. Ett av dessa smycken, ett bronshänge i form av ett dubbeldjur, har kopierats och används främst som en kommunal gåva.

Bolstomta gravfält

Mitt emellan den nya postterminalen vid Tomteboda, som stod färdig 1982, och den gamla Polisskolan finns en liten bit kvar av den en gång stora Ingentingskogen. I skogsbackens östsluttning under stora ekar ligger ett forntida gravfält som består av två högar och ett tjugotal stensättningar som kan ses som låga, runda upphöjningar i terrängen. I detta gravfält jordade bönderna i Bolstomta by sina döda under vikingatiden. Byn försvann som självständig by på 1620-talet när den tillsammans med Lundby och Ösby köptes av Karl Karlsson Gyllenhielm och slogs samman till Karlbergs gods.

Fornlämningar är skyddade enligt fornminneslagen.

Dela: