Järva Krog och Ritorp

Järva Krog har fått sitt namn efter den krog som tidigare låg i korsningen mellan Uppsala vägen och Enköpingsvägen. Den omtalas första gången på 1690-talet, men hade säkerligen medeltida anor.

Enligt gammal sägen och tradition ska bl a Erik XIV:s rådgivare Göran Person ha blivit begraven vid krogen efter sin avrättning. Järva Krog och värdshus var i äldre tid främst rastställe för handelsbönder, forkarlar och andra resande vid deras färder till och från Stockholm. Krogen låg i nuvarande kvarteret Krögaren, med framsidan vänd mot Uppsalavägen.

Järva krog 1966. Foto Rune Lindh

Järva Krog låg under Ulriksdals kungsgård fram till 1889 och sambrukades under lång tid med värdshuset på Ulriksdal. 1889 tilläts arrendatorn Rudolf Berggren att friköpa krogen med tillhörande jord som sträckte sig från Uppsalavägen fram till nuvarande Ritorpsvägen. Tio år senare sålde han vidare till handlaren Erik Johansson som lät stycka området i 17 tomter av varierande storlek som han successivt sålde 1900-1904.

Ett mycket brokigt litet samhälle växte upp. De som köpte tomt byggde bostadshus som rymde familjen och ett par uthyrningslägenheter. Stilen var karaktäristisk sekelskiftesstil, liknande den i Hagalund, med tornliknande trapphus, glasverandor och snickarglädje. Varje hus gavs ett officiellt egennamn som exempelvis Signero, Fridhem, Luttebo och Sofielund. De flesta drev också någon rörelse på den egna fastigheten eller tomten intill. Här fanns betongfabrik, piskfabrik, lumpupplag, skomakeri, vedhandel, livsmedelsaffärer, trädgårdsmästerier och handelsträdgårdar och krogen. Godtemplarorden köpte en liten tomt och byggde samlingslokalen "Lyckan" - som senare användes som biograf. På 1920-talet tillkom bussbolag och stallar för kapplöpningshästar. Alla tomter bebyggdes inte, utan några användes som upplag.

O Swan köpte 1910 ett antal tomter och bildade "Järfva fastighetsaktiebolag". Han planerade att exploatera området med en förstad för bättre situerade liknande den i Råsunda, fast i mindre skala. Som ett första steg i denna plan byggde Swan Majhillshuset, som han uppkallade efter sin hustru Maj. Huset fick från början el och vatten och hade lägenheter om 2-4 rum och kök. Man annonserade stort om det vackra läget intill den täcka Brunnsviken och om de goda kommunikationerna. Av någon anledning stannade projektet upp efter första huset och "Järfa villastad" blev aldrig verklighet.

På fältet norr om Järva Krog invigdes "Järfa Galoppbana" 1919. Galoppbanan fick stor inverkan på Järva Krogsområdet fram till flyttningen 1963. På två av de obebyggda tomterna uppfördes stallbyggnader under 20-talet - löjtnant Ekanders stall 1925 och "Hästskostallet" några år senare.

Efter andra världskriget upprättades en ny byggnadsplan, och en ny era började i området. Mellan 1945 och 1948 uppfördes sju tidstypiska flerbostadshus i områdets östra del. Tre byggdes av bostadsrättsföreningar och resten av enskilda fastighetsägare. 1957 byggdes det sista huset i kv Sprundet 2.

De flesta av de äldre sekelskiftesvilloma, och övriga byggnader av olika slag, revs under 1960- och 70-talet. Järva Krog revs 1968 och lämnade kvar en tom tomt. Av den äldre bebyggelsen finns tre fastigheter från sekelskiftet kvar - kv Majhill 4:3/4:4, kv Majhill 7 och kv Sprundet 1 eller Sofielund.

Dela: