Arkitekter

Några av de mer kända arkitekter som ritat byggnader i området.

Byggnader upptagna under rubriken "Bland arbeten" är belägna i Stockholmsområdet om inte annat anges, och redovisas i kronologisk ordning. Byggnader uppförda i Solna anges oftast i bokstavsordning efter gatuadress, med fastighetsbeteckning inom parentes. Byggnader belägna i Nationalstadsparkens Solnadel står med kursiv stil.

Carl Fredrik Adelcrantz.

Född 1716 i Stockholm. Död 1796 i Stockholm.

Efter fyra års arkitekturstudier i Frankrike och Italien arbetade A tillsammans med Carl Hårleman med färdigbyggandet av Stockholms slott. Överintendent 1757-95. Samma period preses i Målare- och bildhuggareakademien (först kallad Ritarakademien). A var inblandad i åtskilliga slottsprojekt under Gustav III:s tid, bl a Ekolsund och Fredrikshov. Hans franskpåverkade klassicism stämde väl med kungens ideal, fram till att 1780-talets antikintresse medförde nya impulser. A:s långa verksamhet kom att omfatta rokokon, den gustavianska klassicismen och nyantiken.

Litteratur om A: "Carl Fredrik Adelcrantz. Arkitekt", S Fogelmarck, 1957.

Bland arbeten: Drottningholmsteatern, 1766. Kina slott, 1769. Gustav III:s opera, 1782.
1750-t i Solna: Confidencen (ombyggnad), Stallgårdens södra länga, Ulriksdals slott (ombyggnad), allt på Ulriksdals slottsområde (Ulriksdal 2:3).

Göran Josuae Adelcrantz.

Född 1668. Död 1739.

Utbildades till arkitekt under Tessin d y och biträdde honom vid Stockholms slott 1707-27. Stadsarkitekt i Stockholm 1715-27.

Bland arbeten: Danvikens hospital (1725).
I Solna: Ulriksdals slott (ombyggnad) (Ulriksdal 2:3).

Sven Backström.

Född 1903 20/1 i Havdhem, Gotl l. Död 1992 18/3 i Stockholm.

KTH 1924-29. Anställd på KF:s arkitektkontor 1929-32. Kort anställning hos Le Corbusier 1932-33. Studier på Bauhaus i Dessau. Hos Hakon Ahlberg 1934-35. Assistent i arkitektur på KTH hos Gunnar Asplund 1936-39. Eget kontor tillsammans med Leif Reinius 1936-80. Slottsarkitekt för Strömsholms slott 1951-78.

Egna skrifter: Redaktör för Fyrtiotalets svenska bostad, 1950. Medverkan i "E G Asplund. Arkitekt, vän och kollega." Christina Engfors, Arkitektur förlag, 1990.

Litteratur om B: "Backström & Reinius", Arkitektur 1982.

Bland arbeten: Danviksklippan, Hästholmsvägen, flerfamiljshus, punkthus, 1945. Gröndal, Gröndalsv, Sjö-björnsv m fl, stjärnhus, terrasshus, punkthus, med Olle Engkvist, 1944-46. Kollektivhus i Nockebyhov, 1951. Vällingby centrum, 1953-55, tillsammans med andra.
1940-t i Solna: Enköpingsv 14 A, Bagartorpsomr. (Järva 2:1 o 2:16, Arméns intendenturförråd i Bagartorp, tills m L Reinius).
1950-t i Solna: Björnstigen 2 (Löjan 1). Ekorrstigen 2 (Mörten 1, del av). Lostigen 1-3 (Abborren 1). Lostigen 2-12 (Laxen 1, del av). Lostigen 32-40 (Mörten 1). Mårdstigen 1-25 (Ålen 1). Mårdstigen 2-16 (Abborren 1).

Sigfrid (Sigge) Cronstedt.

Född 1869 16/7 i Karlskrona. Död 1958.

Elev vid byggnadsyrkesskolan vid Tekniska högskolan 1890-92. Konstakademien 1892-95. Praktik hos Fer-dinand Boberg. Praktiserande arkitekt i Stockhom från 1897. Anställd vid byggandet av Stockholmsutställ-ningen 1897. Arkitekt i sed byggnadsstyrelsen 1905.

Bland arbeten: Bad- och hotelletablissemang på Rindö. Skinnarviksringen 6, villa, 1924 (även byggherre). Stationshus m m för Gävle-Dala järnv. Badhotellet Falsterbohus. Kraftverk i Hagfors och Uddeholm (1930).
1900-t i Solna: Hagalundsg 6 (Sunnan 12). Idrottsg 11-19 (Nätet 3, 4, 6, 8, 10). Målg 4-10 (Nätet 5, 7, 9, 11). Råstav 2 A-B, Råsundav 116, Postgränd 1 (Kronan 2). Råstav 4 A-B (Kronan 1). Tottv 2, Råsundav 110 (Nyckeln 3).
1910-t i Solna: Parkv 10 A-B (Eken 3). Råsundav 115, Stråket 3, Stråkv 2 (Eken 1). Solnav 108 (Ryttaren 6). Tottv 2, Råsundav 110 (Nyckeln 3). Tottv 4 A-B (Nyckeln 2). Pumphus, Tvättstuga, Ulriksdals slott (restau-rering), allt på Ulriksdals slottsområde (Ulriksdal 2:3).

Louis Jean Desprez.

Född 1743 i Auxerre, Bourgogne. Död 1804 18/3 i Stockholm.

Efter arkitektutbildning i Paris och vistelse i Italien 1777-84 kom D till Sverige. Här blev han en av den gustavianska nyantikens ledande konstnärspersonligheter. Romantiska operadekorer med virtuost utförda arkitektur-fantasier blev D:s tidigaste uppdrag i Stockholm. De italienska erfarenheterna märks i D:s verksamhet som "konungens förste arkitekt" från 1788. Hans största arkitektuppdrag blev ett antal byggnadsprojekt för Haga, speciellt det stora då bara påbörjade slottet. Det var tänkt som en kombination av kungabostad och museum. Efter kungens död 1792 förlorade D efter hand sin särställning, men han kom att ha fortsatt betydelse som lärare och inspiratör. D:s dynamiska kompositioner med sträng murmassa och geometriskt abstrakta detaljer, i enlighet med tidens franska tendenser, blev ett bestående bidrag till svensk arkitektur. Det togs upp på nytt i 1920-talets klassicism.

Litteratur om D: "Desprez i Sverige", N G Wollin, 1936.

Bland arbeten: Botanicum i Uppsala, omarbetning av förslag från Tempelman, 1788-90. Tavastehus kyrka i Finland, 1788-95.
1780-t i Solna: Kinesiska pagoden, Haga värdshus (sen orangeri), Koppartälten, i Hagaparken (Haga 2:1).

Erik Fant.

Född 1889 10/8. Död 1954 12/4.

KTH 1912. KKH 1914. Elev och medarbetare till Sigfrid Curman.Drev som sjävständig arkitekt från slutet av 1910-talet en omfattande restaureringsverksamhet enligt dennes riktlinjer. Arkitekt i byggnadsstyrelsen 1917. Vid Nordiska museet och Skansen 1932-38.

Bland arbeten: Bergianska trädgården, Orangeriet, 1925. Skansens nya huvudentré. SALK:s tennishall, Alvik, 1936-37 (tills m W Gahn). Restaureringsarb på Karlbergs slott 1939-46. Katarina kyrkas restaurering, 1952-54.
1930-t i Solna: Pipers väg 28 (Växten 1, flygel).

Carl Christoffer Gjörwell d y.

Född 1766 19/1 i Stockholm. Död 1837 14/11 i Stockholm.

Elev vid Målar- och bildhuggarakademien. Anställdes 1788 under Desprez som byggnadselev vid det planerade stora slottet på Haga. Anställd vid Stockholms stads arkitektkontor 1792. Studieresa till bl a Rom. Efter hemkomsten, 1796, anställd som vice stadsarkitekt under Palmstedt. Stadsarkitekt i Stockholm från 1803. Samma år medlem av konstakademien. Fick professors titel 1808.

Bland arbeten: Garnisonssjukhuset, Stockholm, 1816-34. Åbo universitetshus, 1802-15. Sävstaholm, 1804.
I Solna: Västra och östra flygellängorna, Karlbergs slottsv (Huvudsta 4:15). Två uthuslängor bakom Haga värdshus (senare orangeri), i Hagaparken (Haga 2:1).
1790-t i Solna: Dianas tempel och Gamla värdshuset, Karlbergs slottsv (Huvudsta 4:15). Ekotemplet, i Hagaparken (Haga 2:1).
1800-t i Solna: Haga slott, i Hagaparken (Haga 2:1).

Carl Hårleman.

Född 1700 27/8 i Stockholm. Död 1753 9/2 i Stockholm.

Studerade arkitektur hos G J Adelcrantz och från 1721 som stipendiat i Frankrike och Italien. Hemkallad av Nikodemus Tessin d y för att under dennes ledning ha uppsikt över slottsbyggandet i Stockholm. Utnämnd till hovintendent vid Tessins död 1728. Överintendent (chef för den statliga byggnadsverksamheten) från 1741.

Bland arbeten: Riksbankens hus, 1734-38. Svartsjö slott, 1730-talet. Observatoriet i Stockholm, 1748-52.
Utanför Sth: Hörningsholm, 1748-52. Åkerö. Svindersvik. Övedskloster. Sofia Albertina kyrka i Landskrona.

Litteratur om H: "Carl Hårleman", Å Stavenow, 1927.
1720-t i Solna: Ulriksdals slott, ombyggnad (Ulriksdal 2:3).
1730-t i Solna: Stallbyggnad.och Vagnshusbyggnad, Karlbergs slottsv (Huvudsta 4:15).
1740-t i Solna: Stallgårdens östra länga, ombyggn av Confidencen ca, Ulriksdals slottsområde (Ulriksdal 2:3).

Magnus Isaeus.

Född 1841 7/6 i Veckholm. Död 1890 24/5 i Stockholm.

Studerande vid Konstakademien 1859-64. E o slottsarkitekt 1868. Samma år formgivare vid Gustafsbergs porslinsfabrik. 1877-81 t f lektor och från 1882 professor vid Tekniska högskolan i Stockholm. Ledamot av Konstakademien 1886.

Bland arbeten: Hotell Continental. Davidsonska huset, Kungsträdgårdsgatan. Sturebadet, 1884. Skandiahuset vid Mynttorget, 1886. Norstedts tryckeri på Riddarholmen. M m.
1870-t i Solna: Villa Skogsborg, Ulriksdals slottsområde (Ulriksdal 2:3).

Erik Josephson.

Född 1864 7/3 i Stockholm. Död 1929.

Tekniska högskolan 1881-85. Konstakademien 1885-88. Arkitekt i Överintendentsämbetet 1888 och i Fortifikationsdepartementet 1890.

Litteratur om J: "Erik Josephson och svensk kasernarkitektur", Ejnar Berg, 1975.

Bland arbeten: Industribanken hus, Munkbron. Saltsjöbadens hotell och restaurang, 1893. Livgardets till häst kasern, 1897. Trollhättans kraftverk, 1906-21. Skandinaviska Kredit AB, Gustav Adolfs torg, 1916.
1900-t i Solna: Järva skjutbaneväg (JA 2:16) (Järva skjutbanor, bostadshus).
1910-t i Solna: Kadettmäss och Officersbostad, Karlbergs slottsväg (Huvudsta 4:15).
1920-t i Solna: Frösundaviks allé 2, 4, 9,10, 14 och 15, samt matsalen, verkstaden, exercishuset och sommarstallet, i Frösundavik. Officersvilla, Linnéaholm (Haga 2:8).

Hans Jakob Kristler.

Född 1592. Död 1645.
Tysk-svensk byggmästare, konstruktör och arkitekt. Var från 1616 verksam i Riga. Kom 1630 i tjänst hos Jacob De la Gardie som byggmästare.
Bland arbeten: Ombyggnad och utvidgning av Tyska kyrkan, 1636-38. De la Gardieska palatset (kallat Makalös), 1634-42.
1630-t i Solna: Ulriksdals slott (Ulriksdal 2:3).

Fredrik Magnus Piper.

Född 1746 3/4. Död 1824 22/2.
Konduktör vid Överintendentsämbetet 1772. Studerade 1773-80 utomlands, bl a i Storbritannien där han arbetade en tid hos William Chambers. Hovintendent med särskilt ansvar de kungliga lustparkerna från 1780. V preses i k målar- och bildhuggarakademien 1795. Direktör för undervisningen i byggnadskonst 1799. T f överintendent 1803.
P införde den engelska landskapsstilen i Sverige och framstår som en av sin tids främsta trädgårdsarkitekter. Han utarbetade olika förslag till nya parkanläggningar vid Drottningholm (1781-1810) och Haga (1781-85) och ritade även förslag till andra kungliga parker. P skapade även många privata parker, bl a Bellevue och Listonhill.
Litteratur om P: "Den engelska parken i Sverige under gustaviansk tid", Magnus Olausson, 1993.
1780-t i Solna: Hagaparken, Turkiska paviljongen i Hagaparken (Haga 2:1).

Leif Reinius.

Född 1907 24/5 i Stockholm. Död 1995 14/2.
KTH 1929. Studieresor 1932, 1932, 1936 och 1938. Anställd hos Hakon Ahlberg 1929-35. Eget kontor tillsam-mans med Sven Backström 1936-92 (se denne). Redaktör för tidskriften Byggmästaren 1944-50.
Egna skrifter: Artiklar i tidskrifterna Byggmästaren och Arkitektur.
Litteratur om R: Arkitektur 6, 1982, temanummer om Backström och Reinius.
Bland arbeten: Smalhusen i Hjorthagen (1934-40, tills m Hakon Ahlberg). Danviksklippan, Hästholmsvägen, flerfamiljshus, punkthus, 1945. Gröndal, Gröndalsvägen, Sjöbjörnsvägen m fl, stjärnhus, terrasshus, punkthus, med Olle Engkvist, 1944-46. Nockeby familjehotell, 1951. Huvudparten av Vällinby centrum, 1953-55.
1940-t i Solna: Enköpingsv 14 A, Bagartorpsområdet. (Järva 2:1 o 2:16, Arméns intendenturförråd i Bagartorp, tillsammans med S Backström).
1950-t i Solna: Björnstigen 2  (Löjan 1). Ekorrstigen 2 (Mörten 1, del av). Lostigen 1-3 (Abborren 1). Lostigen 2-12 (Laxen 1, del av). Lostigen 32-40 (Mörten 1). Mårdstigen 1-25 (Ålen 1). Mårdstigen 2-16 (Abborren 1).

Fredrik Wilhelm Scholander.

Född 1816 23/6 i Stockholm. Död 1881 9/5 i Stockholm.
Elev vid konstakademiens byggnadsskola 1831. Murargesäll 1836. E o konduktör vid Överintendents- och Riksmarskalkämbetena samt vid slottsbyggnaden 1836. Agré av akademien 1840. Till Paris 1841, därefter Italien. Ordinarie konduktör vid Överintendentsämbetet 1844. Ledamot av akademien. 1847 vice professor och från 1848 professor i byggnadskonst vid Konstakademien.T f direktör för akademien 1851-53 och skattmästare 1851-66. Sekreterare 1868. Intendent vid Överintendentsämbetet från 1864, och flera gånger t f chef.
Litteratur om S: "Drömmen om renässansen", B Grandien, 1979.
Bland arbeten: Warodellska huset, Drottningg, 1849. Gamla Tekniska Högskolan, 1863. Synagogan , 1867-70.
Utanför Stockholm: Vånga kyrka, 1866. Gärdhems kyrka, 1879.
1850-t i Solna: Solna kyrkv 2, Mosaiska gravkapellet o två portbyggn, Norra begravningsplatsen (Haga 3:2).
1860-t i Solna: Ekonomibyggnaden, Slottskapellet, (Ornässtugan), ombyggnad av Ulriksdals slott ca, Ulriksdals slottsområde (Ulriksdal 2:3).

Olof Tempelman.

Född 1745 i Källstad. Död 1816 i Stockholm.
Informationsadjutant i fortifikationen 1776. Ledamot av Målar- och bildhuggarakademien 1777. Dess sekrete-rare samma år. Professor i arkitektur vid Konstakademien från 1779. Därefter till 1781 i Italien, Frankrike och Tyskland. Fortsatte därefter till sin död att verka både som sekreterare och lärare. T formgav i återhållsam ny-klassisk stil ett stort antal kyrkor och offentliga byggnader. Mer monumemtalt utformades Kungl Myntets portik i Stockholm (1784) och Botanicum i Uppsala (förslag 1787, modifierat av L J Desprez).
Bland arbeten: Forsmarks kyrka, Roslagen, 1794-1800. Härnösands gymnasium, 1785.
1780-t i Solna: Gustav III:s paviljong, Hagaparken (Haga 2:1).

Nicodemus Tessin d y.

Född 1654 23/5 i Nyköping. Död 1728 10/4 i Stockholm.
Studier i Rom 1673-78. Hovarkitekt från 1676. Stadsarkitekt i Stockholm 1682-1715. Överintendent från 1697. Kungligt råd från 1712. T var det karolinska enväldets ojämförligt ledande arkitekt.
Litteratur om T: "Tessin", Ragnar Josephson, 1930-31.
Bland arbeten: Stadshuset på Söder. Tessinska palatset. Hovstallet, 1696. Stockholms slott.
Utanför Stockhoilm: Kungsörs kyrka, 1691. Amiralitetskyrkan, Karlskrona, 1680-talet. Steninge slott, 1694-98. Trefaldighets-kyrkan, Karlskrona, 1697. Fredrikskyrkan, Karlskrona, 1720. Sturefors.
I Solna: Ulriksdals slott, ombyggnad (Ulriksdal 2:3).
1690-t i Solna: Orangeriet, Ulriksdals slottsområde (Ulriksdal 2:3).

Nicodemus Tessin d ä.

Född 1615. Död 1681.
Kunglig arkitekt från 1646. Stadsarkitekt I Stockholm från 1661. T kom 1636 från Stralsund till Sverige. Studieresa 1651-53 till Tyskland, Italien, Frankrike och Nederländerna. Kring 1660 framträdde han som Sveriges ledande arkitekt.
Bland arbeten: Bååtska palatset, 1669. Riksbanken vid Järntorget, 1675-82.
Utanför Sthlm: Kalmar domkyrka, påbörjad 1660. Drottningholms slott, påbörjat 1662. Salsta. Sjöö. Mälsåker.
I Solna: Ulriksdals slott, ombyggnad (Ulriksdal 2:3).

Fritz Ullrich.

Född 1860 29/3 i Göteborg. Död 1917 23/9.
Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 1876-81. Konstakademien i Stockholm 1883-86. Sedan verksam som pri-vat arkitekt i Stockholm. Ska enligt arkitekten A E Melander periodvis ha arbetat på dennes kontor. Ullrich och Melander gjorde 1888 ett tävlingsbidrag för ny Kunglig Teater i Stockholm vilket inköptes 1888 (se Teknisk Tid-skrift 1888, s 29). Senare delägare i firman Ullrich & Hallquisth.
Bland arbeten: Hamngatan 2. Birger Jarlsgatan 1, 6 o 13. Folkets hus. Mellangården, villa, Stegesund, 1907.
Härnösands stadshotell.
1900-t i Solna: Annerov 12 (Haga 2:1).
Ullrich & Hallquisth.
Arkitektkontor I Stockholm. Bildades 1889 av Fritz Ullrich och Eduard Hallquisth. Kontoret arbetade I en internationell jugendarkitektur med drag av nyrenässans och nybarock. Kring 1900 uppförde det i Stockholm flera exklusiva bostads- och kontorshus. Kontoret upphörde 1917.
Bland arbeten: Hamngatan 2, 1892-93. Birger Jarlsgatan 1. Folkets hus vid Barnhusgatan (rivet). Söder-malms nya saluhall, 1898-99

Dela: