Arkitektur i Solna

Ur Förordet till den tryckta versionen 1994

Kan vi läsa arkitekturen, vad husen berättar, och förstå villkoren som gällde då de blev till, får vi en rikare bakgrund till vår historia, vår stad och vårt dagliga liv.

De påkostade byggnadsverken, de vi ser på vykort och i turistguider är symboler för makt. Makten som den såg ut under den tidsålder då de uppfördes. Det var kungliga slott, höga kyrktorn och adelns herrgårdar. I vår tid är det storföretag, banker, försäkringsbolag och fackförbund, samt stat och kommun som rest maktens byggnader. Rika exempel på den sortens arkitektur finns i den gamla kulturbygd som Solna utgör.

Alla hus är barn av sin tid och speglar den rådande arkitekturstilen, liksom politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Det gäller också de mindre spektakulära byggnaderna, som vi kan kalla bruksföremålen. De hus vi oftast använder, där vi bor och arbetar, vår vardagsmiljö.

Tillsammans utgör alla dessa byggnader vår stad, och de blir en del av vårt arv, vår kulturhistoria. Vi känner igen dem och uppskattar arkitekturens kvaliteter - eller kanske tycker vi husen är fula. Oavsett vilket känner vi oss hemma, de blir vår hembygd.

Solna har som stadsbild måhända ett delvis skamfilat rykte. "Höghus bland knallarna" och "Stockholms dörrmatta" är ett par av de klichéer som ibland far genom luften. Och visst är Solna, som är Sveriges till ytan tredje minsta kommun men med ca 63 000 innevånare och ungefär lika många arbetsplatser, tätt exploaterat och med många höga hus. Och visst är bebyggelsen genomsnittligt ung - med merparten tillkommen efter stadens bildande 1943. Och visst passeras Solna av ca 500 000 bilar varje dag - på väg till och från city - och visst delas staden av vägarnas, järnvägsspårens och bangårdarnas barriärer.

Men Solna är också "Kontrasternas stad" och har stora kvaliteter, vilket bl.a. visas av den långa kön för lägenheter i Solna och av alla de företag som är etablerade här eller vill hit. Närheten till city - ca 7 km från Solna Centrum till Sergels Torg eller 9 minuter med tunnelbanan - bra kollektivtrafik, rikt arbetsplatsutbud och god kommersiell och kommunal service är fördelar som uppskattas.

Och framför allt - mellan vägarna finns goda och uppskattade miljöer med vackra och tidstypiska äldre hus såväl som nyare byggnader. Solna rymmer också ett kuperat landskap med spännande utblickar, gröna parker och vackra stränder utmed skimrande vattenstråk.

Det har länge varit en stark önskan att få peka på Solnas alla pärlor inom bebyggelse, arkitektur och trädgårdskonst. Inte bara byggnader av hög klass utan även "god vardagsvara" inom arkitekturen är värda att lyftas fram. Stadens fem slott förtjänar förstås att stoltseras med, men även t ex många av 1950-talets bostadshus är vackra och väl formade. Boken visar goda exempel, men har inte ambitionen att vara heltäckande. Däremot finns avsikten att innehållet i någon mån kan tjäna som lärobok i olika tiders arkitektur och byggnadssätt. I inledningskapitlet jämförs de planerings- och arkitekturideal som funnits i Sverige och internationellt och som självfallet återspeglas i Solnas bebyggelse.

Några vackra strandpromenader har förtjänat egna sidor, och i korta avsnitt visas också en värld under jord samt vikten av god gestaltning av gatubild och offentliga rum.

Kapitlen inleds med en kort historik varefter byggnaderna presenteras med adress, byggår, arkitekt (ibland även landskapsarkitekt, konstnär m.fl.) och byggherre, samt en kort beskrivning av byggnaden eller miljön.

Ett särskilt tack till kultur- och fritidsförvaltningen som i hög grad medverkat i bokens tillblivelse genom kommunantikvarie Alice Günthers stora och kunniga arbetsinsats. Fotografen Anders Risings svindlande vackra utviksbilder - "russinen i kakan" - har för Wasa och SAS tillkommit genom välvilliga bidrag från respektive företag.

Författare

Per Linder F.d. Stadsarkitekt i Solna, initiativtagare till boken och projektledare. Kapitlet "Gatubilden" samt en del objekttexter
Alice Günther Fil kand och f.d. kommunantikvarie i Solna, samordnare av projektet. Kapitlet "Från långhus till höghus - Solnas bebyggelseutveckling genom tiderna", inledning med historik till samtliga kapitel utom "Karolinska", "Solna kyrkby", "Norra begravningsplatsen" och "Ulriksdal", Hagakapitlets historik i samarbete med Gisela Tibblin.
Lars Lagerås Arkitekt. Objekt i kapitlen "Råsunda", "Hagalund", "Järva" och "Bergshamra". Sammanställning av ordförklaringar, källförteckning och registeruppgifter.
Anna Schlossberg Landskapsarkitekt. Hela kapitlen "Norra begravningsplatsen" och "Konst i tunnelbanans grottor" samt strandpromenaderna i Huvudsta och Bergshamra och diverse parkbeskrivningar i bostadskvarteren m m.
Gisela Tibblin Fil kand och kulturhistoriker. Objekt i kapitlen "Råsunda", "Hagalund", "Frösunda och Frösundavik", "Järva" och "Bergshamra" samt hela kapitlen "Haga" och "Ulriksdal".
Erika Wörman Arkitekt. Objekt i kapitlen "Huvudsta" och "Skytteholm" samt hela kapitlen "Karolinska" och "Solna kyrkby".

Dela: