Namn inom Karolinska och Solna kyrkby

De flesta gatorna inom Karolinska Institutet har namn efter kända läkare, kirurger och forskare.

De första medicinska institutionerna i Solna var internat för barn från hela Sverige med handikapp, blinda i Tomtebodaskolan (1888) och "obotligt sjuka och vanföra" barn i Eugeniahemmet (1886) samt Norrbackainstitutet (1935). Bakom verksamheterna stod ideella filantropiska föreningar. Intill Eugeniahemmet byggdes 1888 också ett ålderdomshem för medellösa blinda äldre kvinnor, det s k Blindhemmet.

Karolinska sjukhuset

Beslutet att uppföra ett nytt undervisningssjukhus togs 1930. Det planerades i anslutning till Karolinska institutets teoretiska institutioner. Arkitekten Carl Westman fick uppdraget att formge den väldiga anläggningen. Han gick dock bort 1936, och projektet slutfördes av hans medarbetare, arkitekterna Sven Ahlbom och Sven Malm. Längs norra sidan av sjukhusområdet löper Karolinska vägen. I övrigt finns (ännu) inga namngivna gator där.

Karolinska universitetssjukhuset

Karolinska institutet

De kungliga soldaternas Medicho-Chirurgiska institut anlades 1810 på Kungsholmen och var då ett läroverk för fältläkare. Soldaterna kallades vid denna tid caroliner, därav namnet Karolinska. När Alfred Nobel vid sekelskiftet anförtrodde åt KI att utse en årlig pristagare i medicin hade man redan börjat planera för expansion på kronans mark i Solna. Det dröjde dock till 1936 innan arkitekttävlingen kom att utlysas gällande utformningen av området. Förslaget "Per Haps" av arkitekten Ture Ryberg vann. Flera av gatorna inom Karolinska Institutet har uppkallats efter några av de mest framstående läkare och forskare som har verkat där.

Tomtebodavägen

Ungefär där Karolinska ligger i dag fanns fram till 1600-talet en bondby som hette Bolstomta. Genom en medveten förvrängning av detta namn uppstod formen Tomteboda, som har gett namn åt bland annat Tomtebodavägen.

Olof af Acrel

Olof af Acrels väg

Olof af Acrel (1717-1806) var läkare och kirurg. Han har kallats"den svenska kirurgins fader".

von Eulers väg

Hans von Euler (1873-1964) var fysiolog och farmakolog. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1970. Hans son, Ulf von Euler (1905-1983), var professor i fysiologi vid KI och även ordförande i KI:s nobelkommitté. Han erhöll 1970 nobelpriset för upptäckten av hormonet noradrenalin.

Scheeles väg

Carl Wilhelm Scheele (1742-1786) var apotekare och framstående kemist som bl.a. lyckades identifiera flera olika grundämnen, bl a syre och klor.

Scheelelaboratoriet

Retzius väg

Anders Retzius (1796-1860) var anatom och antropolog,professor vid Karolinska Institutet. Han ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Solna. Gustav Retzius (1842-1919), son till Anders Retzius, var professor i histologi och anatomi vid KI samt ledamot av Svenska Akademien.

Nobels väg

Alfred Nobel (1833-1896), sprängämneskemist som bl a uppfann dynamit, spränggelatin och nobelkrut. Nobel donerade en del av sin förmögenhet till Nobelfonden som förvaltas av Nobelstiftelsen. Avkastningen på donationen ligger till grund för nobelpriset.

Nobelstiftelsen har sitt sekretariat i Nobel Forum som är beläget där Nobels väg ansluter till Solnavägen. I Nobel Forum sammanträder även KI:s Nobelförsamling.

Nanna Svartz väg

Nanna Svartz (1890-1986) var läkare och professsor i medicin vid Karolinska Institutet 1938-57. Känd för sin forskning rörande reumatiska sjukdomar samt tarmkanalens bakteriologi. Föreståndare för Gustav V:s forskningsinstitut 1948-60.

Theorells väg

Hugo Theorell (1903-1982) var biokemist och professor vid KI. Han erhöll nobelpriset i fysiologi eller medicin 1955.

Berzelius väg

Jöns Jacob Berzelius (1779-1848) var kemist och naturforskare. Han har kallats Den svenska kemins fader. Han var även ledamot av Svenska Akademien.

Granits väg

Ragnar Granit (1900-1990) var professor i neurofysiologi vid KI. Han fick nobelpriset i medicin 1967 för sin forskning inom nerv- och sinnesfysiologin.

Eugeniahemmet och Eugeniatunneln

Prinsessan Eugenie (1830-1889), Oskar I:s enda dotter, var djupt religiös och ägnade sig åt filantropisk verksamhet. Hon bildade 1879 en förening för "fattiga, obotligt sjuka och vanföra barns vård", som antog namnet "Sällskapet Eugeniahemmet". Sällskapet inrättade ett hem dit sjuka och vanföra barn från hela Sverige kunde få komma vid Norrbacka i Solna 1886.

Eugeniahemmet

Namnet på biltunneln strax söder om Karolinska sjukhuset fastställdes av kommunfullmäktige 1988.

Solna kyrkby

Solna kyrka byggdes på 1180-talet. Vid den tiden var Solna socken mycket stor och omfattade vad som nu är Stockholms malmar, Djurgården, halva Lidingö och Sickla i Nacka. Med den växande huvudstaden blev Solna i början moderförsamling till de flesta Stockholmskyrkor, alltså även Storkyrkan. 1529 vände emellertid Gustav Vasa på förhållandet, och Storkyrkan blev huvudkyrka.

S:t Martins stall, S:t Martins kapell och S:t Martins väg

Huset uppfördes som prästgårdsstall 1813 på initiativ av den då nyligen avflyttade kyrkoherden J O Wallin och blev senare kyrkstall. År 1930 bildades föreningen S:t Martin, uppkallad efter Solnas skyddshelgon S:t Martin.

S:t Martins kapell

Falkenerarbostället

Falkenerarbostället var de kungliga falkenerarnas hem i närmare 150 år. År 1890 tillföll bostället Solna församling.

Johan Olof Wallins väg

Johan Olof Wallin (1779-1839) var präst och diktare, mest känd som upphovsman till ett stort antal psalmer. I 1819 års psalmbok var ca 130 verk av Wallin. Han invaldes han i Svenska akademien 1810 och var .
kyrkoherde i Solna 1809-1812.

Dela: