Gårdsnamn och gatunamn i Järva krog, Ritorp, Bagartorp och Råstahem

Av den ursprungliga bebyggelsen i området kring Enköpingsvägen finns i dag inte mycket bevarat, men minnet av torpen och gårdarna lever i namnen på kvarter och gator.

Järva krog

Järva krog har fått sitt namn efter den krog som tidigare låg i korsningen mellan Uppsalavägen och Enköpingsvägen. Den omtalas första gången på 1690-talet, men hade säkerligen medeltida anor. Krogen revs 1968. Kvarteren närmast Uppsalavägen heter Järvakrogen och Krögaren.

Ritorps gård

Ritorp anlades på 1600-talet som torp under dåvarande Nederjärva by (nuvarande Mellanjärva) - och därmed Ulriksdalsgodset. Under en lång period under 1700-talet tillhörde det Järva Krog.

Ritorps gård

Sofielund

SofielundErnst Gustavsson, som var grundläggare och hade ett gips- och betonggjuteriföretag, köpte några tomter i Järva Krog 1903 tillsammans med en kompanjon för att bygga fabrikslokaler och varsin bostad. Möjligheten att köpa sand i den närbelägna Stockholmsåsen var avgörande för tomtvalet. Ernst Gustavsson byggde "Sofielund" som han uppkallade efter sin hustru. Det kallades allmänt "Tornvillan" efter sitt tornliknande trapphus, och är bland de första husen i Stockholmstrakten som har gjuten betonggrund.

Mäster Simons väg i Ritorp är uppkallad efter skomakaremästaren Simon Saf. Han kom till Ritorp 1917 och öppnade ett skomakeri.

Majhill

Maj Swahn, hustru till byggmästare Olof SwanOlof Swan, f 1875, köpte 1910 in åtta tomter i Ritorp och bildade Järfva fastighetsaktiebolag. Av hans planer på att bygga en förstad i likhet med Råsunda blev det bara ett hus som fick namnet Majhill, Maj efter hustrun och hill efter svärmodern Hildegard. Under olympiska spelen i Stockholm 1912 gick maratonloppet förbi Majhill, och familjen Swan kunde beskåda evenemanget från sin balkong i lägenheten två trappor upp.

Kvarteret Majhill, den gamla delen i mitten

Bagartorp

Bagartorps gård på 1930-taletNamnet Bagartorp finns redovisat på kartor ända från 1709. Torpet löd under Nederjärva gård och därmed under Ulriksdals kungsgård. Man vet inte varför torpet fick sitt namn, men det kan vara av den enkla orsaken att man bakade bröd till slottet.

Bagartorpsringen löper i dag i en ring runt bostadsområdet som byggdes under 1950-talet.

I samband med att järnvägsstationen byggdes 1866 tillkom de första bostadshusen utöver Bagartorps gård. Handlaren C. Ahlberg fick köpa mark från kronohemmanet Nederjärva och lät bygga husen Karlsro 1878-79. Här fanns också ett enkelt matcafé med det anspråksfulla namnet Värdshuset Karlsro. I dag har vi kvarteret Karlsro och Karlsrogatan i hörnet intill järnvägen öster om infarten till Bagartorp.

Agnesberg

Agnesberg hette ursprungligen Lurbacka och var ett torp under Överjärva. Det låg söder om Enköpingsvägen på SJ:s nuvarande mark. Det bebyggdes ståndsmässigt i början av 1800-talet och bytte namn till det bättre klingande Agnesberg.

Agnesberg ca 1915-1920. Fr v hembiträdet Anna, Mathilda Anell och Ellen Anell (Hellstedt)

Agnesberg är numera namnet på Signalistens bostadsområde som byggdes 1987 omedelbart väster om Bagartorp.

Lurbackagränd är en liten återvändsgata vid infarten till Råstahem.

Villa Gunnarbo

Gunnarbo

Kvarteret Gunnarbo och Gunnarbovägen på norra sidan av Bagartorpsringen har fått namn efter en villa som inte längre finns kvar. Detsamma gäller all ursprunglig bebyggelse, som revs för att ge plats åt järnvägen och de moderna bostadshus som nu finns i Bagartorp och Ritorp.

Råstahem

Egnahemsområdet Råstahem började byggas som tjänstebostäder åt SJ-anställda 1925.

Schultzvägen

Schultzvägen i Råstahem är uppkallad efter SJ:s distriktschef Carl August Schultz som lyckades få området överlåtet från militären till SJ. Från början hörde Råstahem till Spånga, men 1949 övergick det till Solna. Alla kvartersnamn (Föraren, Putsaren etc.) och flertalet gatunamn (Växlarevägen, Svarvaregränd m.fl.) anknyter till järnvägen och verkstadsanläggningen "Hagalund Övre".

Dela: