Gatunamn i Huvudsta

Vissa gator I Huvudsta har namn efter gamla gårdar och hus. Andra är uppkallade efter personer som har haft betydelse för stadens utveckling.

Huvudsta är en av Solnas äldsta byar. Det tidigaste dokument man känner där Huvudsta nämns är ett tingsprotokoll från 1356. Där skrevs namnet "Hudhastum". I ett köpebrev från 1373 förekommer namnet "Finwed i Hudesta".

Anderstorpsvägen och Jonstorpsvägen

JonstorpsvägenDessa båda gator har fått sina namn efter de sedan länge rivna Anderstorp och Jonstorp. Dessa kan återfinnas på kartan över Hufvudsta och Stora Alby år 1900 (se dokumentrutan till höger). Där hittar man även Vreten som givit namn åt Vretens industriområde, vilket numera bär det historielösa men kommersiellt mer gångbara namnet Solna strand.

Tritonvägen

Nya Aktiebolaget Triton bildades 1913 och bedrev verksamhet i Centralbadet, Stockholm. Några år senare flyttades verksamheten till nya lokaler i Lilla Alby (ungefär där Skatteverket och Rymdbolaget ligger idag). Triton tillverkade tvättmedel och såpa. Anläggningen var den största i Sverige och kunde framställa 24 000 ton såpa per år.

Tritons tvålfabrik sedd från nordost. Vägen till vänster är Albygatan (numera Solna strandväg), vägen till hörger är Tritonvägen.

Torggatan

I korsningen Vretenvägen/Torggatan, där Vretens tunnelbanestation nu ligger, fanns förr en öppen plats som helt enkelt kallades Torget. Det låg då nära till hands att kalla gatan som utgick från Torget för Torggatan.

Polhemsgatan och Karolinagatan

Karolina i kv Urnan, ritning 1928I de äldre delarna av centrala Huvudsta finns två tvärgator till Huvudstagatan som kan förefalla vara namngivna efter personer, men så är nog inte fallet. Polhem och Karolina var namnen på två av husen i kvarteren Rådslaget respektive Urnan (se kartan över Huvudsta 1939). Hur byggnaderna fick sina namn är en annan historia.

Kvarteret Urnan i dag

Oskarsro

Vård- och omsorgsboendet Oskarsro är inrymt i en del av f.d. Huvudstaskolan, där Solna Kulturskola nu finns i huvudbyggnaden. Namnet kommer från Oskarsrogatan, vilken i sin tur är uppkallad efter lägenheten Oskarsro som låg i det nordöstra hörnet av nuvarande kv Kranen, i dag bebyggt med bostäder för 55+-boende.

Oskarsro vård- och omsorgsboende

Stenbrytning i Huvudsta

Från mitten av 1800-talet fram till 1930-talet bedrevs stenbrytning vid Jungfrudansen och flera andra ställen i Huvudsta. Många kvarter och gator har namn som anknyter till den verksamheten. Här kan nämnas kvarteren Stenbrottet, Berget och Spettet samt gatorna Släggbacken, Bredkilsbacken och Krysshammarvägen. Jungfrudansen heter förresten så för att där låg en populär dansbana.

Wiboms väg

Huvudsta såldes 1817 till gelbgjutareåldermannen Johan Wibom. Efter snart 200 år är nu gården fortfarande i Wibomssläktens ägo. Gårdens samtliga byggnader har renoverats pietetsfullt.

Huvudbyggnaden på Huvudsta gård

Wiboms vägWibomssläkten har haft förankring i det lokala livet i Solna och har också haft inflytande och påverkan på det. Ålderman Johan Wibom skänkte den första egentliga sockenskolan vid kyrkan 1833, och 1860 började löjtnant Wibom grunden till förortssamhället Nya Huvudsta. Max Wibom hade också stora tobaksodlingar och var politiskt engagerad. 1947 sålde familjen större delen av sitt markinnehav till ett fastighetsaktiebolag, utom själva slottet med flyglar och den närmaste parken väster om allén.

Under utbyggnaden av det moderna Huvudsta på 1960-talet tillkom bland annat flertalet av bostadshusen vid den gata i södra Huvudsta som fick namnet Wiboms väg.

Johan Enbergs väg

En mycket viktig och grundläggande samhällsförändring skedde 1918 då lika och allmän rösträtt infördes i de landskommunala valen. Då lades också grunden för möjligheten att föra en aktiv kommunalpolitik, vilket också skedde i Solna under ledning av kopparslagareförmannen och socialdemokraten Johan Enberg. Den första januari 1943 fick Solna stadsrättigheter och ett modernt och smidigt styrelseskick, samlat under ett fullmäktige. Johan Enberg blev tillförordnad kommunalborgmästare, med ekonomidirektören Gunnar Bondsäter vid sin sida.

Johan Enberg i mitten, Gunnar Bondsäter till höger

Johan Enbergs vägVid Västra skogen finns Johan Enbergs väg omgiven av ett 300 m långt bostadshus på ena sidan och nio stjärnhus på den andra. Området byggdes i slutet av 1960-talet. Vid gatans slut står skulpturen "Porten" av Björn Erling Evensen.

Emmylundsvägen

Emylund revs 1962Gatan är uppkallad efter lägenheten Emylund, ett hus byggt i trä med tre våningar och innehållande sex bostäder om 1 rok. Byggnaden revs 1962. Vid Emmylundsvägen ligger nu Granbackaskolan, studentbostäder och ett daghem. (Detta Emylund skall inte förväxlas med Emmylund i Sörentorp norr om Ulriksdals slott.)

Göran Perssons väg

Göran Persson väg är uppkallad efter ämbetsmannen Jöran Persson (ca 1530-1568), som var Erik XIV:s rådgivare. År 1598 drogs Huvudsta in till kronan efter ägaren Welamn de Wijks medverkan i intrigerna mot hertig Karl under striden om den svenska kronan. 1605 förlänades gården till Erik Göransson Tegel, son till Göran Persson.

Frågor om stavningen kommer upp då och då. Den moderna stavningen valdes medvetet när kommunfullmäktige tog det formella namnbeslutet. Då fanns inte heller någon risk för sammanblandning med en viss statsminister. Namnberedningen hade gärna sett att den ursprungliga stavningen använts, men faktum är att det finns många namn som skulle stavas på ett annat sätt i Solna om vi hade använt "ursprunglig" stavning från t.ex. 1500-talet.

I Solna är man mycket restriktiv när det gäller ändring av befintliga gatunamn som ingår i adresser. Gatunamns- och adressändringar medför problem och kostnader för t.ex skyltar, kartor, brevpapper, adresser i olika register. Dessutom medför de en allmän förvirring under lång tid om vilken som är den riktiga adressen.

Gunnar Asplunds allé

Gunnar Asplund (1885-1940) var sin tids ledande svenska arkitekt och är den ende svensk som haft en större betydelse för den moderna arkitekturens internationella utveckling. Till hans mest kända verk hör Stockholms stadsbibliotek och Skogskyrkogården.

Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) i Huvudsta uppfördes på 1930-talet som ett nationellt centralinstitut med uppgift att forska kring samt förebygga och bekämpa infektionssjukdomar. Gunnar Asplund fick efter en arkitekttävling uppdraget att gestalta anläggningen. Den omfattade huvudbyggnad med kontor och administration samt ett trettiotal byggnader innehållande djurstallar, laboratorier och djursjukhus. Området ses som ett av landets viktigaste byggnadsverk från den modernistiska epoken. Dess huvudgata heter Gunnar Asplunds allé.

Arvid Tydéns allé

Arvid TydénI det nya området Ingenting i östra Huvudsta planeras bostäder och kontor i anslutning till f.d. Statens Bakteriologiska Laboratorium. En av gatorna där får namn efter Arvid Tydén (1879-1946), stenhuggare, brevbärare, fornforskare och en av grundarna av Solnas hembygdsförening m.m. Han var en föregångare till dagens namnberedning genom att i sin tjänst som brevbärare sätta namn på gatorna i Huvudsta municipalsamhälle, som från början saknade namn.

Dela: