Gatunamn i Bergshamra

I södra Bergshamra finns några gator och parker med memorialnamn, dvs de är uppkallade efter personer som har levt och verkat i området.

Barks väg

Barks vägBarks väg löper parallellt med och söder om Bergshamravägen in mellan kontorshusen och bostäderna vid Bergshamra bro.

Bergshamra har anor från medeltiden och lades vid 1600-talets slut under Ulriksdals kungsgård. År 1707 upplät änkedrottningen Hedvig Eleonora egendomen till sitt hovråd Samuel Bark, vars släkt innehade besittningsrätten fram till 1917, då staten löste in den.

Samuel Barks sonson greve Nils Anton Bark övertog gården 1782. Han gifte sig 1784 och fick sedermera tolv barn. Nils Anton innehade tjänst som sekreterare i kungliga kansliet och skötte jordbruket på Bergshamra vid sidan av sin statstjänst. N A Bark ingick i kretsen kring Gustav III. Han var mycket intresserad av musik och hade en hög position i Musikaliska Akademin. Bland hans vänner återfinns skalden och parisambassadören Gustav Philip Creutz och tonsättaren Joseph Martin Kraus. Dessa bådas namn är starkt förknippade med Bergshamra, eller snarare med Tivoli.

Pipers park och Pipers väg

Fredrik Magnus Piper var Gustav III:s trädgårdsarkitekt med engelsk trädgårdskonst som specialitet. Han drog upp ritningarna för en engelsk park på Tivoli och började anläggningsarbetena på den östra kullen. En engelsk park borde enligt Piper naturligt ansluta till terrängen och locka fram de vackraste dragen i landskapet. Vackra promenadstigar med lämpliga viloställen skulle anläggas, och ett fåtal terrasser på vackra utsiktsplatser skulle förses med stämningsskapande och tankeväckande dekorationsbyggnader. Han tillmätte siktlinjer den största betydelse och anlade gärna s k Aha-ställen, platser där man överraskande ställdes inför exempelvis en vacker utsikt.

Pipers park

Carl Malmstens väg

Den kände möbelarkitekten Carl Malmsten (1888-1972) var större delen av sitt liv bosatt på Bergshamra. 1920 fick Carl hyra "Övre Karlsro" av sin moster Anna Cadier och fick senare också köpa huset av henne. Carl Malmsten fick sitt genombrott vid Liljevalchsutställningen 1917. I reaktion mot billig massproduktion verkade han energiskt för konsthantverkets förnyelse på traditionell grund. Som möbelkonstnär var han inspirerad av svensk herrgårds- och allmogekultur. Hans inflytande på svensk möbelkonst är betydande, framför allt genom de skolor han startade, exempelvis den 1960 grundade och ännu verksamma Capellagården på Öland.

Bostadshus vid Carl Malmstens väg och Pipers väg

Kraus väg och Kraus torg

Kraus väg är en grusväg i södra Bergshamra och längs den finns endast ett fåtal hus. Den ingår i ett system av promenadvägar i anslutning till Tivoliudden. Vägen går från Frökontrollanstaltentill Tivolipaviljongen.

Joseph Martin KrausDen tyskfödde tonsättaren Joseph Martin Kraus kom till Sverige 1778. Han deltog livligt i det gustavianska kulturlivet, och blev även vän med greve Bark på Bergshamra som han delade intresset för musik med. Under besöken hos vännen Bark komponerade han mycket av sin musik. Han gjorde ofta vandringar till Tivoliområdet, och tjusades av de lövrika stränderna och njöt av utsikten från Tivoliberget. Kraus fäste sig vid Tivoliområdet under sina ensamma vandringar där och önskade få sin grav på Tivoli.

Kraus dog ogift 36 år gammal efter en långvarig lungsjukdom. Hans sista kompositioner blev en symfoni och en kantat till sorgehögtiderna över Gustav III, som han överlevde med bara några månader. Den 22 december 1792 bar vännerna hans kista vid fackelsken över den isbelagda Brunnsviken till den undangömda skogsgläntan på Tivoliudden, där han begrovs enligt katolsk ritual. Sommaren 1798 ordnade Nils Bark en minneshögtidlighet med kapellmusik och sång av mademoiselle Triay på Tivoli.

Kraus grav

Över Kraus grav restes ett monument, en träpyramid, med latinsk inskription. Detta första monument ersattes 1846 av det nuvarande monumentet i sandsten, där man på ena sidan kan läsa: "Här det jordiska af Kraus, det himmelska lefver i hans toner."

Åbergssons väg

Anna ÅbergssonAnna Åbergsson tillhörde, tillsammans med Anna Lindhagen, föregångarna inom kolonirörelsen. Hon var, utöver sitt arbete som kassörska på Enskilda Banken, djupt engagerad i samhällsplanering, sociala frågor och kvinnosaksfrågor som rösträttsfrågan. Med sina många och goda kontakter lyckades kvinnorna snabbt få tillstånd att anlägga odlingslotter på stadens mark, och år 1906 bildades Föreningen Koloniträdgårdar, där Anna Åbergsson blev kassör och senare föreståndare. Hon bodde i Bergshamra en del av sitt liv och dog 1937. Anna Lindhagen och Anna Åbergsson har fått namnge var sin väg i Eriksdalslundens område. För att undvika sammanblandning heter gatan i Bergshamra Åbergssons väg utan förnamnet.

Kolonistuga i södra Bergshamra

Genom koloniträdgårdarna kunde arbetare och ensamma mödrar komma bort från trångboddhet och smuts i stan till natur och frisk luft. Kommunerna upplät mark till koloniträdgårdar bl.a . för att främja folkhälsan. Anna Åbergsson skrev om koloniträdgårdarnas ekonomiska betydelse. De minskade kommunernas utgifter för sjukvård. Men att planera in koloniområden i parker och grönområden hade också ett estetiskt värde. Hungersnöden under första världskriget ledde till hugerkravaller 1917. Hungern var också en anledning att skapa odlingslotter.

Anna Åbergsson blev sekreterare i Folkhushållningskommissionens koloniavdelning 1918 och bildade Odlingssällskapet Stockholms Omnejd. Staten hade just tagit över arrendefideikommisset Bergshamra 1, Södra Bergshamra. Genom Anna Åbergssons kontakter med Domänstyrelsen kunde hon utverka ett arrendekontrakt på området. 1919 delades marken upp i 350 odlingslotter på omkring 400 kvadratmeter till folk från Vasastan och Kungsholmen. Efter hungerns år blev behovet av odlingslotter mindre. Lotterna blev större med stugor på. Anna Åbergsson ville liksom Anna Lindhagen ha ordning på hus, mått och trädgårdar. Man fick välja mellan fyra hustyper i svensk stil med bestämda mått. Anna Åbergsson bestämde också var fruktträden skulle stå. Något nytt Hagalund skulle det inte bli.

Kolonisterna frigjorde sig från Odlingssällskapets kontroll 1931, och Koloniföreningen Bergshamra bildades som arrenderade direkt av Domänverket.

Himlabacken

Kvarteret SfärenBostadsområdet Sfären på bergknallen i Stocksundstorp består huvudsakligen av stjärnhus, en hustyp som ingick i den första etappen av Bergshamras utbyggnad på 1950-talet. Området planerades och byggdes under åren kring 1990 av Evangeliska Brödraförsamlingen, en herrnhutisk kristen församling. Den branta vägen upp genom området fick namnet Himlabacken dels för att den stiger upp mot himlen, dels för den religiösa kopplingen och dels för att anknyta till kvartersnamnet Sfären (om man tänker på himlasfären).

Dela: