Principer för namnsättningen

För att namnen på gator och andra allmänna platser ska fungera på ett bra sätt, bör man följa vissa regler vid namnsättningen.

Krav på enkelhet

Grundläggande principer är att ett namn skall vara lätt att uppfatta, lätt att uttala, lätt att skriva och lätt att minnas. Namnen bör dessutom vara språkligt riktiga och inte uppfattas som stötande. Alltför långa gatunamn kan orsaka praktiska problem, för allmänheten, myndigheter och servicefunktioner såväl som för kartteknikern som skall föra in namnet på en Solnakarta i liten skala.

Krav på entydighet

Namn skall helst inte kunna förväxlas. Helt unika namnförslag är sällsynta, men man bör åtminstone undvika namn som finns i Solnas grannkommuner. Namn som påminner om befintliga namn i Solna bör heller inte användas. Vi har i Solna namnen Andersvägen (Hagalund), Anderstorpsvägen (Huvudsta) och Anders Lundströms gata (Frösunda). Här gäller det att hålla reda på vem som är vem och vad som är vad.

Önskemål om originalitet

HimlabackenVi har några exempel på namn med ett stort mått av originalitet som gör att dessa namn tydligt utskiljer sig från dem som tillkommit efter vanliga mönster. Hit hör Jungfrudansen, Fogdevreten och några till. Under förutsättning att skämtlynnet inte drivs alltför långt, ger sådana namn en välbehövlig och uppfriskande variation i namngivningen som bidrar till att göra namnen lättare att minnas och gatorna lättare att hitta.

Även mer traditionellt tillkomna namn kan vara originella, om man tillåter sig ett visst mått av ordvitsande. Som exempel på sådana kan nämnas Himlabacken och Igelbacken.

Arbetsmetod för nya områden

När Namnberedningen tar sig an ett nytt utvecklingsområde, handlar det först om att bestämma sig för ett tema för namnsättningen. Därefter gäller det att hitta förslag på namn som anknyter till denna historia och samtidigt uppfyller de allmänna kraven på lämpliga gatunamn. Att sedan komma fram till en lösning som gillas av alla inblandade parter kan vara en lång och mödosam process.

Namnbyten

Till Namnberedningen kommer då och då förslag om att vissa gator eller hela områden borde byta namn för att bättre återspegla bebyggelseutvecklingen eller områdenas faktiska benämningar i folkmun.

Rent allmänt kan man konstatera att man från kommunens sida har varit och är mycket restriktiv när det gäller ändringar av befintliga områdes- och gatunamn. Förutom att ett äldre namn kan ha ett kulturhistoriskt värde så kan ändringar innebära olägenheter av olika slag. Namn finns idag inte bara på kartor och skyltar utan även i många olika register och databaser. Det tar lång tid innan en namnändring slår igenom fullt ut och det innebär att det under tiden kan bli problem för t.ex. utryckningsfordon, besökande, taxi, leveranser osv.

Därmed inte sagt att namnbyten aldrig förekommer. Ett historiskt exempel är Råsundavägen, som tidigar hetat Centralgatan i Hagalund och Stockholmsvägen i Råsunda. Under senare tid finns exempel från Vretens industriområde, som efter initiativ från fastighetsägarna i området nu kallas Solna strand. Albygatan och en del av Vretenvägen har i samband därmed bytt namn till Solna strandväg. Huvudstagatans norra del, mellan Sundbybergsvägen och Frösundaleden, hette tidigare Rudsjövägen.

Dela: