Järva

Inledning med historik

Hästskostallet

Det gamla ortnamnet Järva lever kvar och kopplas till det fornvästnordiska ordet 'jorvi' som betyder grus, vilket kan syfta på grusåsen längs med Uppsalavägen.

Trakten Järva omfattar hela markområdet väster om Uppsalavägen från Solnas norra gräns mot Sundbyberg till Råstasjön och Stora Frösunda gård.

Järva är den stadsdel i Solna som bäst redovisar olika årsringar i ett samhälles historia från forntid till nutid. Trots rivningar av många gamla hus och gårdar för bl a byggande av regionalt viktiga trafikleder kan stadsdelen uppvisa en intressant kontinuitet i bebyggelsen.

Här finner man forntida gravfält såväl vid Mellanjärvas gamla gårdsanläggning från 1700- och 1800-talen som vid Överjärva, Solnas enda kvarvarande agrara miljö. Och söder om Enköpingsvägen ligger Ritorps 1700-talsgård, som en gång var torp under Ulriksdals slott. Norra stambanans dragning genom Järva på 1860-talet betydde etablering av stationssamhället och senare också av den största arbetsplatsen inom området, SJ:s verkstäder "Hagalund Övre" (1910-tal). Även personalbostäder byggdes och fem röda järnvägsbostäder ligger fortfarande kvar vid stationen. Vissa SJ-anställda byggde till och med ett egnahem i Råstahem, villaområdet från 1925 som tillhörde Spånga till 1949.

Den planerade förstaden Järva - med Råsunda som förebild - representeras av Majhillshuset från 1910, och Tornvillan får stå som ett vackert exempel på de större och mindre kåkar, som fanns i Ritorp/Järva krog runt sekelskiftet. I kronologisk ordning kan sedan nämnas smalhusen i Ritorp från 40-talet och flerbostadshusen i Törnbacken och Bagartorp från 50- och 60-talen. Efter stagnation på 70-talet kom så byggandet igång igen med 80-talets bostadsområde Agnesberg och kontorshusen norr om Enköpingsvägen vid Vallgatan.

De faktorer som starkt påverkat människornas liv - och därmed hela samhällsbildningen här - har varit tillhörigheten till Ulriksdals slott, SJ:s etablering och det statliga markinnehavet. Ytterligare en faktor som varit mycket betydelsefull för Järva var Ulriksdals galoppbana. Mellan 1919 och 1960 var hästkapplöpningarna igång och de betydde affärsverksamhet, arbetstillfällen och publiktillströmning. Kort sagt, galoppen var livsnerven i samhället. När verksamheten försvann, dog en viktig del av Ulriksdal/Järva. Galoppen betydde för Järva vad fotbollen är och har varit för Råsunda. Även miljön förändrades, galoppfältet blev golfbana i väntan på de bostäder som planerades redan 1960. Många stall och uthus revs eller stod tomma.

Hästskostallet

I Ritorp uppfördes Hästskostallet 1929 speciellt för galoppbanan. Det ritades av den kände arkitekten Cyrillus Johansson och stod tidigare som ett karakteristiskt inslag i gatubilden vid Enköpingsvägens södra sida i Ritorp. Stallet har nedmonterats av Solna stad för att återuppstå uppe i Överjärva by som ett minne från en märklig epok i stadens historia. I dess ställe har flerbostadshus uppförts i kvarteret Hästskon i Ritorp.

Hästskostallet

"Arkitektens verksamhet är och bör vara påverkad av tidsströmningarna, men verkets skapare har skäl att vara tillfredsställd, om han i någon mån förmått giva det tidlöshetens prägel."

ur "Byggnaden och staden" av Cyrillus Johansson, Stockholm 1936.

Ritorp/Järva krog från söder, med Törnbacken i fonden

Dela:

Lämna synpunkter på sidan

Fyll i detta formulär för att ge synpunkter på sidans innehåll.

Skicka en kopia

Kontakt

Stadsbyggnadsförvaltningens kundtjänst

08-734 29 50. Telefontid måndag- fredag 09-12, 13-15.
08-734 23 77 (fax)

stads­byggn­ad@solna.se

Besöksadress

Solna stadshus, Stadshusgången 2, Solna centrum vardagar kl 9-11.

Skicka meddelande till Stadsbyggnadsförvalt­ningens kundtjänst