Isabelle Jordansson om OS i Vancouver

Isabelle Jordansson är 19 år och forward i landslaget. I februari spelade hon för Sverige i OS i Vancouver. Här svarar hon på några frågor om tiden under hennes första olympiska spel.

Berätta om livet i OS byn!

Det är ett drömliv. Alla atleter bor i samma hus. Vi bor i en inhägnad by. Allt är gratis. Det var coolt och man hänger med alla stjärnorna. Alla atleter är som i en bubbla. Man åker iväg på matcher och sen kommer man tillbaka. Det fanns spelhallar och biosalong och massor av andra saker man kan göra runt omkring.

Fanns det tillgång till alkohol?

Nej, inte i OS-byn. Förutom på finaldagen, då fanns det t.ex. champagne och vin.

Träffade du Peter Forsberg?

Ja!

Vad sa du till honom?

Vi pratade mest allmänt om turneringen. Inte så mycket privat snack, mest om erfarenheter från OS och sånt.

Såg du någon bra film?

Orphans, en typ av skräckfilm. Tyvärr var den inte så läskig.

Hur var kontakten med media?

Varje lag har en presschef som bestämmer allt om kontakten med media. Sen träffar vi media i den så kallade mixed-zone under matcherna.

Gjorde du några intervjuer?

Ja, massor. Mycket för amerikansk media men även från Sverige t.ex. olika tidningar.

Hur var det att spela på liten rink?

Mycket skönare. Bättre spel och roligare spel.

Kommer det bli små rinkar i Sverige i framtiden?

Ja, jag tror faktiskt det! Inte inom de närmaste åren. Men det är en stor fråga om det skall bli det och jag tror det blir så i Sverige om några år.

Andra skillnader i hockeyn mellan Europa och Nordamerika?

Största skillnaden är att hockey är mycket större där borta, de har många fler spelare och mycket större stöd från folket, bättre ekonomi och många proffsspelare. Deras landslag var centraliserat hela året och har fungerat som ett klubblag för att förbereda sig på OS. Det gav resultat för dem också!

Vad har du för framtidsplaner?

Jag åker till collage om två år för att spela hockey och studera. Än vet jag inte vad jag skall plugga, det får vi se. Förmodligen spelar jag kvar i AIK närmaste året och fortsätter plugga på Solna Gymnasium för att bli klar med gymnasiet under nästa år.

Träffade du Niclas Wikegård?

Ja, vi flög hem tillsammans!

Var han rolig?

Ja, rätt rolig typ. Lite speciell, pratglad och skön stil!

Hur var maten under OS tiden?

Det fanns tio restauranger i OS-byn så det fanns mycket att välja mellan.

OS-kläderna såg fina ut! Var du nöjd med resultatet?

Ja, jättenöjd, vi fick många och bra kläder. Dessutom var de snygga! Det var ett kinesiskt märke som heter Li-Ning, tydligen en OS-idrottare där borta.

Mössan blev populär i TV-sofforna, var det något du märkte av?

Ja! De var väldigt eftertraktade bland andra atleter också. Många ville byta till sig eller köpa mössan. (Reds. anmärkning: På Blocket säljs mössan för mellan 800 och 1200 kr.)

Har du din kvar?

Jajamen!

Är den till salu?

Det är inget jag har funderat på men om någon gärna vill ha den så kanske.

Resultaten, hur tänker du tillbaka nu med lite distans till uteblivna framgångar?

Vi är fortfarande jättebesvikna. Guld är såklart ett drömmål med brons var ett realistiskt mål. Väldigt tungt att förlora mot Finland som vi har vunnit mot så många gånger förut.

Spelar du hockey året runt?

Nu har vi lite vila när säsongen är slut sen börjar det med fysträning. Man behöver ett break för att klara en hel säsong. Vi snittar på två matcher i veckan med klubblaget och sen är det mycket med landslaget också.

Isabelle Jordansson tillsammans med landslagskollegan Valentina Lizana.

Dela: