1 - Militären visade vägen

När idrottsrörelsen i slutet av förra seklet började vinna terräng i Sverige torde idrottsliga aktiviteter i det som nu omfattar Solna stad ha varit få. Ett undantag utgjorde de fysiska övningar som ingick i utbildningen vid Krigsskolan i Karlberg, där kadetterna även på fritiden ägnade sig åt tävlingar av olika slag i skytte, fäktning, ridning, brottning, simning och löpning.

Även boxning stod på utbildningsprogrammet, introducerad av gästande brittiska officerare under 1880-talet. Orientering - eller, som det då hette i det militära, rapportföring - var en ofta utövad gren, bl a i form av nattorienteringar från Karlberg till Bromma och skidorienteringar utefter sträckan Karlberg-Bällsta-Ulvsunda. Det är tämligen troligt att det såddes några tidiga frön av idrottsintresse i Solna vid åsynen av dessa mot varandra hårt kämpande kadetter. "Nybyggarna" i Hagalund och Huvudsta, som oftast såg idrotten som ett nöje för de bättre ställda i samhället, talade dock med visst förakt om sportfånar och idrottsidioter.

Med förberedelserna för och genomförandet av de olympiska spelen i Stockholm 1912 kom det verkliga genombrottet för idrotten i Sverige, och Solnaungdomen var inte sen att haka på. Det hade säkert sin betydelse att några av de olympiska grenarna hade förlagts till Solna. Det spelades olympisk fotboll på den nyanlagda Råsunda idrottsplats och vid Råstasjön gick tävlingarna i jaktskytte.

Åkerlappar blev idrottsplatser

Bollsporterna kom som småningom att dominera, främst fotboll och bandy, senare också ishockey och i någon mån handboll. Fotboll spelades på enklast tänkbara planer, f d åkerlappar och betesmarker: "Böcklingen" i Huvudsta, "Komota'n" vid Lilla Frösunda och ängen där Råsunda kommunala idrottsplats med sitt konstgräs nu ligger är några exempel.

Men även från början mest lekbetonade grenar som hopp, kast och löpning utövades på dessa och liknande naturbanor. En sandgrop för hopp kunde lätt ordnas och för löparna dög en vägstump eller "Gamla banan", d v s banvallen efter den år 1911 flyttade järnvägen genom Hagalund. Kvartersgäng slöt sig samman och bildade klubbar, inte alltid så fast organiserade. Men de utgjorde stommen till mängd av de idrottsföreningar, som senare kom att dominera bollsporterna i Solna. I trakten av Södra Långgatan fanns Sturehof, som liksom SK Celtik gick upp i Hagalunds IS; IK Pallas och IK Forward, som tidigt lät sig enrolleras i Råsunda IS, Frösunda IF, Solna- kamraterna, IK Rekord m fl. En av de tidigaste klubbarna var Järva IS, som bildades redan 1906 och då hade fotboll m m på sin program innan "den allmänna idrotten", d v s vad vi idag kallar friidrotten tog över.

Av "storklubbarna" som kom till under den här tiden kan förutom Hagalunds IS och Råsunda IS nämnas Huvudsta IS och Solna IF. AIK spelade visserligen mänga matcher på Råsunda IP redan 1910 men räknades som en Stockholmsklubb; det var först 1937 som AIK blev bofast i Solna.

Dela:

Lämna synpunkter på sidan

Fyll i detta formulär för att ge synpunkter på sidans innehåll.

Skicka en kopia

Kontakt

Rickard Oxfält

Kommunikationsansvarig

Kultur- och fritidsförvaltningen

070-424 54 37

ricka­rd.ox­falt@solna.se

Skicka meddelande till Rickard Oxfält