Digitala hjälpmedel i förskolans pedagogiska arbete

Det digitala arbetet i Solnas förskolor är i full gång. Surfplattor har för en del barn blivit ett nästan lika vanligt verktyg som kritor och pussel.

barn och pedagog arbetar med surfplatta

På golvet i ett av förskolan Rovans rum sitter förskolläraren Petter Luong tillsammans med några barn och arbetar med en surfplatta eller lärplatta som det ofta kallas på förskolan. Petter låter barnen trycka och dra i olika funktioner i appen Puppet Pals och berättar hela tiden vad som händer och vad som blir nästa steg i arbetet. Just nu är ett av barnen polis och kör runt på skärmen i sin polisbil. I appen kan barnen skapa egna pjäser med foto, ljud och färdiga bakgrunder.

– Ofta när vi arbetar med lärplattan gör vi det i små grupper, säger Petter.

En viktig del i arbetet med plattorna är att träna turtagning med barnen. Petter berättar att det alltid finns ett syfte bakom varje moment i arbetet med de digitala verktygen.

– Lärplattorna fungerar inte som barnpassare. Personalen arbetar alltid tillsammans med barnen och apparna vi använder är alltid testade av oss, berättar Petter.

barn arbetar med surfplatta
Felix, Winston och Edvin arbetar med lärplattan.

Populär björn

Men allt digitalt arbete på Rovan handlar inte om arbete som personalen gör tillsammans med en mindre grupp barn och en surfplatta. Ett annat exempel är när plattan kopplas till en projektor och film visas på väggen. Barnen kan då hänga med i både sånger och rörelser. Björnen från Tiny School har blivit mycket populär bland barnen på Rovan.

– På våra möten i arbetslaget diskuterar vi ofta det pedagogiska syftet med digitala verktyg och hur vi ska använda lärplattan beroende på barnens ålder och intresse, berättar förste förskollärare Soraya Farahmand som menar att det alltid är viktigt att fråga sig själv varför man arbetar på ett visst sätt, vad syftet är och om det är det bästa sättet att uppnå målen i läroplanen.

Dokumentation tillsammans med barnen

Surfplattorna används också som en hjälp i arbetet med att dokumentera vad barn och pedagoger arbetar med i förskolan. Hannes Jansson, utvecklingsledare för Solna stads förskolor, och Soraya Farahmand ser stora skillnader med dokumentationsarbetet i dag och vid tiden före lärplattorna. Tidigare arbetade pedagogerna med dokumentation under efterarbetet när de satt ensamma i arbetsrummet. I dag görs en stor del av arbetet tillsammans med barnen som en del av det pedagogiska uppdraget.

– Lärplattan har blivit ett verktyg, både för att barnen ska få syn på sitt eget lärande och att lärandet ska synliggöras för andra, menar Hannes Jansson.

Hannes berättar också att förskolorna använder plattorna när barnen ska diskutera något de arbetat med tidigare. Att det blir tydligare när man både kan visa och berätta om arbetet. Då blir barnen delaktiga i varandras lärande.

Framtiden

Inköp av de programmerbara robotarna Blue Bot och att barnen ska börja arbeta med programmering är några av Stina Sörlins framtidsvisioner för Centrumområdets förskolor. Stina är förskolechef för Rovan, Sjötungan och Dungen.

– De digitala verktygen ska vara ett komplement i förskoleverksamheten men samtidigt är det barnens framtid, menar Stina.

Bland de utmaningar som finns framhåller Stina speciellt barnens media- och informationskunnighet. Hur förskolan på bästa sätt skapar kritiska, säkra och ansvarsfulla nätvanor hos barnen.

– Även om det är ett komplicerat ämne kan man redan i förskolan börja föra enkla samtal om källkritik med barnen, menar Stina.

Läs mer om Digitala medier och kritiskt tänkande i förskolan på Skolverkets webbplats

dans och sång
På Rovan används digitala verktyg också när barnen rör på sig.
Vid detta tillfälle genom
dans och sång.

Hjälmedel vid funktionsnedsättning

Marianne Söderqvist Wincent som är specialpedagog i Huvudstafältets förskoleområde, menar att surfplattan är ett mycket bra pedagogiskt hjälpmedel och komplement när pedagoger arbetar med barn som har en funktionsnedsättning.

Marianne berättar att barn med en autismdiagnos ofta har en begränsad lekrepertoar och ett mindre intresse för socialt samspel. Lärplattan som ofta är mycket intressant och eftertraktad bland alla barn blir då enkel att samlas kring.

– Då gör man något tillsammans till exempel tränar turtagning som är grunden för att lära sig leka.

Barnen lär och hjälper varandra vilket uppmuntrar kommunikation, något som kan vara svårt för barn med autismdiagnos. Å andra sidan kan barn som är överaktiva finna vila i att sitta med lärplattan en stund när det kan vara svårt att till exempel lyssna på en saga. Barn med svårigheter med det verbala språket kan bli hjälpta och stimulerade av att på ett kravlöst och tilltalande sätt lära sig att imitera ord som man sedan kan använda i rätt sammanhang.

Använd på rätt sätt är lärplattan ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel, avslutar Marianne Söderqvist Wincent

Läroplanen

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver

Rovans app-tips

PicCollage – Dokumentationsverktyg. Foto och text beskriver barnens lärande.
Book Creator – Skapa berättelser med bilder och ljud.
Puppet Pals – Göra olika dramatiseringar med hjälp av figurer samt bild på sig själv.

91 appar för förskolan

Dela: