Gymnasieskola

Nedan finns presentationer av förstelärarna vid Solna Gymnasium.

Carin Westphal, Solna Gymnasium

Carin WestphalJag heter Carin Westphal och har arbetat på Solna gymnasium sedan 2010. Jag fastnade redan som ung nyutsprungen gymnasist i skolans värld. De första fyra åren som lärare för 18 pojkar i en läsklass som det hette på den tiden. Jag, med minst kunskaper, skulle undervisa elever med dyslexi i olika grader. Ja, det var i den tidens lärarbrist och okunskap om elever som har har olika behov av anpassning och stöd. Men det var då som mitt engagemang för elever som inte följde mallen för inlärning väcktes. Efter dessa nyttiga år kände jag att läraryrket var något som passade mig och jag blev klar ämneslärare 1984. Sedan följde tjänstgöring på olika skolor i stockholmsområdet, alltifrån invandrartäta förorter till skolan på fina gatan. Jag har också under perioder arbetat som skolledare men det är på klassrumgolvet jag trivs bäst!

I samband med att lärarlegtimationen infördes blev jag legitimerad i Sv, Re, Hi, Sh och Ge. Jag har alltid haft förmånen att arbeta med hela SO-blocket och Sv. Det har gett mig mycket tid i de klasser jag haft och jag har kunnat arbeta ämnesintegrerat.

Idag är jag programlagsledare på Solna gymnasiums individuella program. Nu får jag verkligen använda mig av de erfarenheter och kunskaper som jag skaffat mig tidigare både som lärare och arbetslagsledare i skolor med långt utvecklat kvalitetsarbete. På IM möter jag elever med olika diagnoser och elever som nyligen kommit till Sverige och som måste skaffa sig en grundskolekompetens och lära sig ett nytt språk, alla kräver ett individperspektiv.

I uppdraget som förstelärare ingår, förutom det som gällar oss alla, att jag ska utveckla IM som organisation. Samtidigt driver jag att IM ska vara ett program som ger eleverna goda möjligheter att lyckas med de mål de sätter upp att de kommer vidare i sina studier eller arbete. Det kvalitetsverktyg som är grundläggande för lyckade resultat på alla nivåer är den så kallade Demingcirkeln: planera, genomför,utvärdera och förbättra. Just utvärdering mot det uppsatta målet lär eleven att ta ansvar för sitt eget lärande. Att arbeta språkutvecklande i alla ämnen med elever med annan bakgrund är också en viktig framgångsfaktor. Detta tillsammans med den formativa bedömningen och vår nya lärportal hoppas jag ska ge alla våra elever på IM ännu större möjligheter att utvecklas och nå sina mål.

Eva-Karin Vilhemsson, Solna Gymnasium

Eva-Karin VilhemssonHur länge har du varit lärare?
Jag har tjugoårsjubileum i år. Jag började 1995 i Nynäshamn. Då arbetade jag på komvux.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?
Att jag blev lärare berodde till stor del på att jag hade en väldigt uppmuntrande lärare i svenska. Han tyckte att jag skulle bli gymnasielärare i svenska och historia. Jag blev inte det utan valde istället svenska och engelska.

Direkt efter gymnasiet arbetade jag som lärarvikarie på den skola jag själv gått på och där också min mamma var lärare. Jag märkte då att det var mycket med det fria och kreativa läraryrket som passade mig.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?
Eftersom jag tillträdde ganska nyligen har inte speciellt mycket förändras men jag känner att förväntningarna på mig har ökat.

Förväntningar från kollegor?
Ja, både från kollegor och från min chef.

Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?
Som svenska- och engelskalärare arbetar jag extremt mycket med text. Redan innan det talades om formativ bedömning har de tankarna funnits kring elevers arbete med texter. Skrivandet är en process där man skriver utkast, bearbetar, skriver ett utkast till och så vidare.

Skriva gör man alltid på sin individuella nivå och utifrån hur eleverna skriver har de detta läsår fått individuella uppgifter att arbeta med. En del behöver traggla grundläggande grammatik medan andra behöver arbeta med sitt ordförråd. Också när det gäller läsning arbetar eleverna utifrån läskapacitet på den nivå de befinner sig. Jag har gjort ett urval av texter och hjälper eleverna att välja så att svårighetsgraden ska passa den nivå de befinner sig på för tillfället.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
Jag har arbetat med att skapa rutiner och strukturer för engelskaundervisningen på Solna Gymnasium som ska fungera oberoende av vilka individer som arbetar med ämnet på skolan.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?
Jag och andra lärare samarbetar med att få undervisningen mer ämnesövergripande och det tror vi ska leda till bättre resultat för eleverna. Från nästa läsår blir jag bli ämnesansvarig för både svenska och engelska och planerar att tillsammans med undervisande lärare leta fram naturliga beröringspunkter och ta fram strategier för hur ämnena kan samverka.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att elevernas läsande utvecklats och det gäller alla ämnen, inte bara svenska och engelska. Vi diskuterar mycket om hur det ska gå till och eftersom vi inte bestämt oss för någon strategi kan jag i dag inte ge några konkreta exempel.

Ragnvi Nelson, Solna Gymnasium

Ragnvi NelsonMitt namn är Ragnvi Nelson. Jag anställdes på Solna gymnasium år 2007 i syfte att starta upp en ny specialutformad utbildning med inriktning juridik. Jag undervisar i dagsläget bara i juridiska ämnen som Privatjuridik, Rätten och Samhället, Affärsjuridik och Gymnasiearbete. Tidigare undervisade jag även i Företagsekonomi. Jag är ämnesansvarig för ekonomiska och juridiska ämnen och är programlagsledare för ekonomiprogrammet.

Jag har ett nära samarbete med juridiska institutionen vid Stockholms universitet och två advokatbyråer, bl a Mannheimer Swartling som varje år bjuder in eleverna till ett frukostmöte där eleverna får träffa några affärsjurister. Solna gymnasium deltar även i SM i skoljuridik varje år. Skolan har gått till final de senaste sju åren och åren 2012 och 2013 blev Solna svenska mästare.

Hur länge har du varit lärare?
25 år

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?
Jag har nog alltid velat bli lärare, men efter ett kort uppehåll från mina juridiska studier på Stockholms universitet råkade jag hamna som lärarvikarie på en högstadieskola i Tyresö. Jag upptäckte då att det här var något som jag ville fortsätta arbeta med. Bytte hastigt och lustigt juristlinjen mot lärarhögskolan och tog min examen 1994.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?
I egenskap av förstelärare har jag fått i uppgift att utvidga mitt samarbete med högskolor som Stockholms universitet och Polishögskolan. Vi inbjuds till studiebesök, föreläsningar och olika aktiviteter. Jag har också påbörjat ett samarbete med Solna Stad när det gäller unga företagare och att vidareutveckla samarbete med externa personer från näringslivet.

Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?
Jag har alltid satt fokus på att anpassa min undervisning på individnivå så att varje elev blir sedd och får möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen utifrån sin speciella förutsättning. Mina ämnen är uppdelade i olika avsnitt med delprov och eleverna ges möjlighet att komplettera proven för att uppnå högre kunskapsnivå och betyg. Mitt mål är också att höja studieresultaten och motivera eleverna till att studera vidare.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
Jag är väl insatt i skolans arbete och förstår vikten av att hela tiden utveckla och förbättra skolan så att Solna Gymnasium blir ett attraktivt val.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?
Inom programlaget jobbar vi med att hitta gemensamma undervisningsområden så att eleverna kan se en röd tråd genom hela sin utbildning.

Karin Sterner, Solna Gymnasium

Karin SternerKarin Sterner har arbetat på Solna Gymnasium sedan 2001 och har lärarlegitimation i matematik, fysik och hållbart samhälle samt naturvetenskaplig specialisering och naturvetenskaplig spets. Karin är förutom lärare även utbildad musikalartist.

Karin har alltid tyckt det varit roligt med fysikdemonstrationer och har som ämnesansvarig i fysik varit drivande i att bygga upp en experimentbank på fysikinstitutionen. För att stärka begreppsförståelsen utgår hon varje fysiklektion ifrån "dagens begrepp". Hon har, efter att ha gått en universitetskurs i flipped classroom, byggt en hemsida för fysikämnet på Solna Gymnasium: sgfysik.weebly.com. Här finns inspelade genomgångar med efterföljande frågor. På så sätt frigör hon, genom sina flippade klassrum, viktig lektionstid för elevaktiva lektioner och individuell hjälp.
Sedan 2014 använder hon bloggar i samtliga matematikkurser.

Uppdrag

  • Profilera NA på Solna Gymnasium med målet att öka andelen elever som rekommenderar NA samt öka antalet sökande
  • Utveckla IKT i undervisningen med goda exempel t.ex. flipped classroom, peer instruction m.m.
  • Utveckla en publik hemsida i Fysik som kan fungera som ett gott exempel för andra ämnen och andra skolor
  • Förbättra studieresultaten i fysik

Hur länge har du varit lärare?
Jag gick ut lärarhögskolan 1994, har alltså varit lärare i över 20 år. Jag utbildade mig också till musikalartist åren 1996-1998, då jag arbetade på komvux på kvällstid.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?
Ja har alltid trivts i skolan. Provade att arbeta som lärarvikarie på olika stadier, från förskola till gymnasium, och märkte att jag tyckte det var roligare ju äldre barnen var. Matematik har varit en passion, och jag trodde att fysik skulle kunna vara riktigt roligt, bara man fick en bra lärare. En sådan ville jag bli.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?
Jag är sedan tidigare ämnesansvarig i fysik. Jag ansvarar numera även för Solna Gymnasiums Musikförening. Jag har ändrat min undervisning till att vara mer digitalt anpassad, och i och med att alla elever har fått Ipads, fungerar detta äntligen! Jag har tagit med alla Na-treor som läser Fysik 2 till Edutainmentdagar på Gröna Lund. Jag läser även parallellt till en magister i naturvetenskaplig didaktik.

Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?
I och med mina mattebloggar http://matte1bsg.blogspot.se/ och http://matte2bsg.blogspot.se/ kan elever se samtliga videogenomgångar hemifrån, igen och igen. Den hemsida jag byggt i fysikämnet: http://sgfysik.weebly.com/ underlättar på motsvarande sätt för eleverna.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
Är med i IKT-satsningen och varit med i utprovningen av nya lärplattformen. Mitt sätt att vara en föregångare att jobba med flippade klassrum hoppas jag medför att jag blir en förebild och inspirationskälla för mina kollegor.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?
Vi har varit med i mattelyftet sedan fyra terminer tillbaka. Innan dess learning studies i matematik, vilket medför ökad variation i undervisningssituationen, roligare lektioner och ökad examinationsgrad. Vi jobbar i framkant i fysik, kommer bl.a. att få astronautbesök under ht15. Jag tror att mina flippade klassrum i matematik och fysik är en väg att få med sig samtliga elever.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att vi blir än ännu bättre gymnasieskola med ökat antal nöjda elever. Att fler elever söker sig hit och att de elever vi tar in har så goda förkunskaper och eget driv att ta sig igenom gymnasieskolan på ett bra sätt.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor?
Att IKT och media är en naturlig del i undervisningen. Att vi har en fungerande lärplattform där elever och föräldrar lätt kan söka sig fram och se vad som är på gång i de olika kurserna. Att även grundskolorna är med i mattelyftet.

Ani Sipos, Solna Gymnasium

Ani SiposMitt namn är Ani Sipos och har arbetat som lärare i 22 år. Jag undervisar på Solna Gymnasium sedan 2004 i kemi, biologi, bioteknik och naturvetenskaplig specialisering. Jag är ämnes- och säkerhetsansvarig på kemiinstitutionen och har fungerat som kontaktperson för Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Jag påbörjade min utbildning på Kemistlinjen vid Stockholm universitet. Efter tre års studier, inspirerad av mina föräldrar, bestämde jag mig för att att bli gymnasielärare och tog examen på Lärarhögskolan i Stockholm 1992.

Mina främsta mål har alltid varit att höja studieresultaten och motivera eleverna till högre studier.

Solna Gymnasium har samarbete med Karolinska Institutet (KI). Vi inbjuds till inspirationsdagar (studenter berättar om KI-utbildningar), föreläsningar och gör studiebesök. Jag träffar även studievägledare från KI och planerar aktiviteter. KI deltar alltid vid skolans marknadsföring. Eleverna uppskattar besöken och får motivation till skolarbetet.

2005 startade jag en kurs i Bioteknik och senare en i Läkemedel inom ramen för Kemi Breddning/Naturvetenskaplig specialisering. Båda kurserna bygger på experimentellt arbete. Bedömning sker utifrån laborationsteknik och fördjupningsuppgifter kopplade till de praktiska momenten. Eleverna blir involverade och engagerade i hög grad och når mycket goda studieresultat.
Även i kemi satsar vi på laborativt arbete. I nära samarbete med min kollega utformar vi delprov för varje moment och ger möjlighet att komplettera proven för att uppnå högre kunskapsnivå och betyg i ämnet kemi.

I egenskap av förstelärare har jag fått uppdraget att utvidga samarbetet med KI och andra högskolor samt att förbättra ytterligare elevernas resultat i kemi. Vårt högsta mål är att alla elever på Naturvetenskapsprogrammet deltar i olika forskarskolor och använder sina erfarenheter till Gymnasiearbetet i årskurs 3.

Anders Sundholm, Solna Gymnasium

Anders SundholmJag heter Anders Sundholm och jobbar sedan 2007 på Solna Gymnasium. Jag är ämnesansvarig matematiklärare samt programlagsledare för det naturvetenskapliga programmet. Jag är utbildad civilingenjör och civilekonom och arbetade tidigare som IT-konsult/projektledare, både nationellt och internationellt. Efter tio år som konsult ville jag jobba mer med ungdomar och utbildning och valde därför att sadla om till lärare, ett val jag aldrig har ångrat. Jag tycker att det är fantastiskt stimulerande att arbeta med lärande och att det hela tiden finns nya saker att ta till sig, prova och förbättra. I min undervisning försöker jag jobba med tydlighet, elevaktiva arbetssätt och samarbete.

Min ambition är att varje elev ska lära sig så mycket som möjligt och äga sitt eget lärande. När eleverna kommer till mina lektioner ser de alltid syftet med dagens lektion. När lektionen är slut återkopplar jag till syftet till exempel genom att låta eleverna tänka ett par minuter på vad de har lärt sig. Därefter får några elever berätta vad de har lärt sig eller tränat på och jag knyter ihop det med syftet. Jag tror mycket på att eleverna ska vara aktiva och diskutera/resonera kring matematik, gärna i smågrupper där de kan hjälpa varandra. Det finns många vinster i att träna eleverna i att hjälpa varandra, både för den som förklarar och den som får något förklarat för sig. Tänk att ha trettio potentiella lärare i klassrummet i stället för en!

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
För mig handlar skolutveckling på gymnasiet både om att utveckla de enskilda ämnena men också de olika programmen.

Vad gäller matematikämnet har vi under ett antal år drivit "learning studies" inom matematikämneslaget på Solna Gymnasium. I grund och botten handlar det om att utveckla undervisningen med hjälp av kollegialt lärande. Att utifrån aktuell forskning tillsammans inspirera varandra, ta vara på varandras erfarenheter och förslag för att gemensamt ta fram bra lektioner. Vi har hittat en metod för att planera, genomföra och utvärdera undervisningen där vi hela tiden lär oss nytt och behöver rannsaka oss kring vad det är vi bedömer och vad vi menar med att kunna något. Eftersom metoden också innebär att vi besöker varandras lektioner får vi möjlighet till återkoppling från en annan lärare. Detta är något jag tror på. Aktuell forskning har också visat att det är ett effektivt sätt för kompetensutveckling.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Jag hoppas att jag genom mitt arbete bidrar till att vi på skolan blir bättre på kollegialt lärande, att lära av och diskutera mer med varandra för att förbättra vår undervisning. Jag hoppas också att jag kan bidra till att vi tillsammans utvecklar den formativa bedömningen på skolan så vi blir ännu bättre på att:

• Klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg
• Åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter som visar att lärande har skett
• Att ge feedback som för lärandet framåt
• Aktivera eleverna som läranderesurs för varandra
• Att aktivera elever till att äga sitt eget lärande

De fem punkterna ovan är nyckelstrategier för formativ bedömning som jag tror är vägen framåt för att våra elever ska lära sig mer och för att vi ska få en ännu bättre måluppfyllelse.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor?
Om tre år har vi fortsatt att utveckla matematikundervisningen och kan mäta och följa upp hur stor effekt vår undervisning har för varje elev. Vi har blivit bättre på att fånga upp elever som inte lär sig det de borde i vår undervisning och hittar alternativa sätt för dem att lära. Vi har också utvecklat den formativa bedömningen så att eleverna i ännu större utsträckning förstår vad de ska lära sig, hur de ska komma dit, får återkoppling på vad de behöver göra härnäst, hjälper varandra i lärandet och tar ansvar för sitt eget lärande.

Det naturvetenskapliga programmet en ännu tydligare profil och alla undervisande lärare jobbar gemensamt mot examensmålen som är kända av alla elever. Vi är en av de attraktivaste skolorna i länet och har två sökande till varje plats på programmet.

Ann-Sofi Börjesson, Solna Gymnasium

ann sofi börjessonJag heter Ann-Sofi Börjesson och har arbetat på Solna Gymnasium sedan 2005 där jag undervisar i ämnena filosofi och religionskunskap. Jag ansvarar även för utbildningen av våra elevambassadörer som hjälper till att marknadsföra skolan för blivande gymnasister. Att arbeta som elevambassadör innebär att man ska samarbeta både med elever och vuxna på skolan. Det krävs alltså en god samarbetsförmåga. Ansvarskänsla är också en egenskap som jag poängterar för elevambassadörerna. Att ta ansvar för sitt arbetsschema och för sitt uppdrag. Det allra viktigaste är förstås att ambassadörerna inser att de som elever på vår skola har huvudrollen. Alla, blivande elever och deras vårdnadshavare, vill av naturliga skäl fråga elevambassadörerna hur det är att vara elev på vår skola. Varje år gör dessa elever ett fantastiskt jobb och det är så roligt och inspirerande att se dem i en annan roll när de är på mässan och pratar med ungdomar och föräldrar.

Hur lär elever sig? Vad lär elever sig? Vilka möjligheter ges elever att lära? Dessa tre frågor har kommit att betyda mer och mer för mig under mina tolv år som lärare. Om jag inte reflekterar över ovanstående frågor som lärare, kommer jag aldrig till kärnan i min verksamhet, nämligen lärandet i sig.
I mitt uppdrag som förstelärare vill jag för det första utveckla min undervisning och elevernas lärande. Detta vill jag göra med hjälp av metoder som är vetenskapligt förankrade. Idag menar forskningen att en av de viktigaste faktorerna till att elever lär sig är att de upplever motivation och det finns en rad strategier för att få elever motiverade. Formativ bedömning är idag ett perspektiv som arbetar med konkreta metoder för att motivera elever att ta ansvar för sitt lärande. Dessa tekniker vill jag systematiskt arbeta med och utvärdera tillsammans med mina elever i min undervisning.

För det andra vill jag bidra med att utveckla det kollegiala lärandet. Att som kolleger tillsammans utforska våra befintliga metoder och att hitta nya sätt att arbeta utifrån forskning för att synliggöra lärande. Det tror jag är inspirerande och utvecklande för oss som lärare. Ett lärarkollegium som strävar mot gemensamma mål med den senaste forskningen som gemensam nämnare leder till en skola som främjar elevens lärande.

Att som elev känna trygghet, arbetsro och framförallt arbetsglädje är målet för oss som jobbar i skolan. Här vill jag betona vikten av att skapa ett gott klassrumsklimat som leder till ovanstående mål. Återigen vänder jag mig till den senaste forskningen som menar att ett gott och tillåtande klassrumsklimat är avgörande för elevers lärande. Vad innebär ett gott klassrumsklimat? Låter det inte lite vagt? Nej, det är det inte. Snarare förhåller det sig tvärtom. Här kommer några viktiga och centrala värdegrunder att arbeta med:

  • Respekten för varandra, både lärare och elever.
  • Ödmjukheten inför att man kan ha fel.
  • Vägen till kunskap är en berg- och dalbana, inte en rak väg.
  • Vi lär oss tillsammans och vi hjälper varandra.

Om tre år hoppas jag att eleverna på vår skola upplever motivation, arbetsglädje och trygghet och att vi lärare arbetar med metoder som tydliggör för eleverna var de befinner sig kunskapsmässigt och hur de ska arbeta för att utvecklas.

Vidare hoppas jag att vi som kollegium har utvecklat ett förhållningssätt till lärande som utgår från våra elevers perspektiv och att vi tillsammans arbetar för att varje elev på vår skola känner att det är utvecklande och meningsfullt att komma till våra lektioner.

Dela: