Grundskola

Nedan finns presentationer av förstelärarna vid Solnas grundskolor.

Sevinc Sener

sevinc sener

Jag heter Sevinc Sener och arbetar som klasslärare i åk 3 på Skytteholmsskolan, vilket jag gjort sedan mars 2012. Då fick jag möjlighet att arbeta i en inkluderingsklass. Förutom min grundskollärarutbildning är jag utbildad förskollärare och historialärare åk 6-9.

I mina arbetsuppgifter ingår bland annat att undervisa i svenska, SO, matematik och bild. Utöver att jag undervisar i min klass, ämnesundervisar jag även SO och bild i en annan åk 3:a. En annan viktigt arbetsuppgift jag har är arbetslagsledare för lärarna och fritidspedagogerna som arbetar i åk 3.

Jag har alltid velat arbeta med barn, så jag utbildade mig först till förskollärare. Efter arbete i förskolan kände jag att jag skulle vilja arbeta i en mer utmanande och stimulerande miljö. Här i skolans värld bidrar och följer jag barnens utveckling och lärande på en annan nivå. Jag har också insett betydelsen av att vara en engagerad och driven lärare.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?
Aktuellt just nu är att min klass på låg har valts till att vara pilotklass för iPad i skolan. Mitt uppdrag är att prova iPads i undervisningen och hur de kan användas i arbete med formativ bedömning. I uppdraget ingår även att dela med mig av mina kunskaper till kollegorna.
Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?
Några betydelsefulla aspekter för mig är att ha en bra relation och tro på elevernas förmåga. Detta är viktiga aspekter för elevernas inlärning och måluppfyllelse.
I klassen använder vi oss så mycket vi kan av de möjligheter som digitaliseringen ger, till exempel inlästa läromedel och e-läromedel. Med hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen anpassar jag arbetssättet och lektionerna utefter mina elevers olika förutsättningar och behov. Lektionerna och undervisningen blir så mycket roligare med IKT.

Vi använder oss av olika slags redovisningsformer. Detta kan ske i smågrupper, parvis eller enskilt. Att eleverna får redovisa det muntligt, skriftligt eller genom att dramatisera.
Att använda sig av en varierande undervisning där eleverna inte alltid måste sitta stilla och arbeta i böcker, lockar till en roligare inlärning. Inlärning kan ske på olika sätt. Så som att använda IKT, e-läromedel, inlästa läromedel men även att få använda kroppen är viktigt. Att använda sig av konkret eller laborativt material anser jag också har en stor betydelse vid inlärning.
För att göra undervisningen verklighetensanknuten försöker jag att arbeta ämnesövergripande så ofta jag kan. På så sätt att svenskan, SO och matematiken samverkar. Ofta är svenskan en stor del av dessa arbetsområden.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
Jag bidrar till skolutveckling särskilt för åk 3 på det sätt att jag nu får möjlighet att bedriva undervisning med Ipads genom att använda olika appar i svenska och matematik. Till nästa termin kan jag delge mina kollegor och vi kan ha ett tydligt samarbete kring undervisning med Ipads.

Jag hoppas att i min roll som förstelärare kunna bidra med att ha ett eget uppdrag som syftar till att leda den pedagogiska utvecklingen framåt tillsammans med kollegor och ledningsgruppen.
Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?

Ett stort utvecklingsprojekt som vi håller på med nu på Skytteholm är digitaliseringen med Office 365. Eleverna på högstadiet har fått egna bärbara datorer och har möjlighet att använda dessa under lektionerna och hemma.

Jag hoppas att i och med detta kommer det leda till utökade kunskaper inom digitala och att fler använder IKT som en naturlig del av sin undervisning. Ett annat projekt är att klasserna på lågstadiet kommer att få Ipads som vi kan använda under halvklass eller att eleverna sitter parvis och arbetar.

Jag har under HT-2015 och VT- 2016 haft förmånen att delta i Läslyftet tillsammans med mina kollegor som undervisar i åk 2- åk 3. Under Läslyft tillfällena fick vi möjlighet att planera och genomföra olika aktiviteter och sen diskutera hur det gått.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Det finns otroligt mycket mer att hämta från den forskning och verksamhet som finns runt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det är ibland enkla små medel som kan förbättra alla elevers möjligheter. Ibland krävs större förändringar, men ett språkutvecklande arbetssätt bygger inte på särskild teknisk utrustning och kräver inte i första hand mer resurser. Däremot behöver vi mer medvetenhet och kunskaper, vi behöver se goda exempel, modellering eller förebilder och vi behöver träna för att utveckla förhållningssätt som stärker språket (och därigenom lärandet) i alla ämnen. Som förstelärare vill jag sätta mig in i, strukturera och sprida den kunskapen på Skytteholmsskolan.

Jag hoppas även kunna se, genom min undervisning kunna utveckla elevernas studieresultat.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan?
Om tre år tror jag att mycket har utvecklats. Detta kan jag se redan nu efter ha arbetat på Skytteholm i fyra år. Om tre år tror jag definitivt att Skytteholmsskolan har utvecklats ytterligare vad det gäller digitalisering och IKT (informations- och kommunikationsteknik). Genom att använda Ipads i klasserna tror jag också att det kommer underlätta för de elever som har det lite svårare.

Ett tydligare samarbete med kollegor vad det gäller bedömning.

Att det finns en röd tråd som följer hela skolan från F-9.

I kommunens grundskolor?

  • Att det finns ett samarbete kring skolorna i Solna.
  • Att förstelärarnas uppdrag blivit tydligare.
  • Att ämnesnätverksträffarna blir mer tydliga och att det arbete vi gör där återkopplas till oss lärare.
  • Att det även finns ett samarbete eller nätverk mellan förstelärarna på Solna. Där man kan bolla tankar, idéer, diskussioner som leder till ett givande arbetssätt.

Susanne Perjons, Ekensbergsskolan

Susanne Perjons

Susanne Perjons arbetar som lärare på Ekensbergsskolan. Läsåret 2016-2017 är Susanne klassföreståndare för en av skolans klasser i årskurs 2.

Hur länge har du varit lärare?
5 år.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?
Efter många år inom den privata sektorn inom bland annat IT och administration så blev det aktuellt då tjänsterna började innehålla utbildning för personal och chefer och genom det så fick jag upp intresset för att undervisa och bestämde mig för att utbilda mig till lärare.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?
Ingår i utvecklingsgruppen, där vi bland annat diskuterar formerna för formativ bedömning, kollegialt lärande och digitalisering. Är ansvarig för införandet av digitaliseringen på skolan. Är med och strukturerar upp lärarmöten och workshops. Deltar i olika forum och presenterar vårt arbete med digitaliseringen.

Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?
Genom att göra eleverna interaktiva (digitalisering) så bidrar det till ett roligt lärande, alla deltar, del är av varandra, alla kommer till talas, visuellt lärande, alla ser och direkt uppföljning/feedback.
Genom att fortsätta med microlektionerna, Grej of the day (GOTD) som skapar ett intresse hos eleverna, gör dem nyfikna och ökar deras kunskapsbredd, gör dem aktiva i sin inlärning bland annat.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?
Digitalisering, kollegialt lärande och formativ bedömning.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Jag hoppas kunna inspirera mina kollegor och att vi tillsammans utvecklar vårt kollegiala lärandet och genom det får en högre måluppfyllelse, motivation och glädje.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor?
Digitaliseringen - att vi utmanat och utvecklat vår undervisning, att eleverna är delaktiga och tar ansvar för sitt lärande redan från de tidiga åldrarna. Att eleverna tycker att det är coolt att lära och framförallt att det är coolt att besitta en massa kunskap.

Gunilla Stenport Beite, Ulriksdalsskolan

Gunilla Stenport BeiteHur länge har du varit lärare?
Jag blev färdig lärare i december 1993.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?
Efter att jag läst psykologi på universitetet vikarierade jag på en förskola i Bergshamra. Jag tyckte det var jättekul att arbeta med barn. Därför började jag läsa på Lärarhögskolan i Stockholm. När jag var ute och praktiserade trivdes jag bäst på låg- och mellanstadiet.

Efter en tid i Italien kom jag till Skytteholmskolan och sedan till Sunnanskolan i Hagalund. 2001 började jag läsa specialpedagogik. Jag trivs jättebra med att vara speciallärare och att hitta nycklar till de elever som behöver extra stöttning.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?
Det slumpade sig att jag blev förstelärare ungefär samtidigt som det kom en lagändring kring särskilt stöd och hur skolor ska arbeta med det. Då infördes också det nya begreppet extra anpassningar. Det innebär att visst stöd kan sättas in utan omfattande utredningar och med lägre krav på dokumentation.
Mitt uppdrag som förstelärare har i stor utsträckning handlat om att implementera detta på Ulriksdalsskolan. Tillsammans med rektor Lena Lundström har jag informerat alla lärare hur arbetet ska fungera och bland annat planerat fortbildningsinsatser för personal på skolan.

Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?
För mig som speciallärare gäller det att anpassa undervisningen efter varje elev speciella förutsättningar och behov. Det handlar i stor utsträckning om att elever ska lyckas, så att de vill vara med också nästa gång.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
På skolans personalmöten berättar vi förstelärare om våra projekt. Hur långt vi kommit och vad som ska hända framöver. Eftersom det är en så pass stor skola är det av stor betydelse att det finns en punkt med information från förstelärare på arbetsplatsträffarna så att alla vet vad som pågår.

På samma sätt kan vi förstelärare från olika skolor informera och inspirera varandra.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att skolan än mer ska anpassa den ordinarie undervisningssituationen så att den ska fungera för alla elever i klassrummet.

Dessutom att vi i personalen blir ännu bättre på att dela med oss av tips på sådant som kan gagna eleverna.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i Solnas skolor?
Jag tror att det om tre år finns större tillgänglighet till datorer med program och hjälpmedel som är anpassade till alla elever.

Minna Erkers, Skytteholmsskolan

Minna-ErkersJag är född och uppvuxen i Klockrike, utanför Linköping i Östergötland. Efter avslutat gymnasium flyttade jag till Stockholm. 1994 föddes Simon, mitt första barn och 13 månader senare kom Max. När pojkarna var små bestämde jag mig för att byta yrke. Jag bytte från frilansande fotograf till att utbilda mig till lärare. Valet att bli lärare kändes inte främmande då flera i min familj och släkt är lärare. Det gjorde att jag visste en del av vad yrket innebar och det lockade. Att bidra till, och vara en del av, barns utveckling och lärande är en stimulerande utmaning.

Jag började efter lärarexamen januari 2003 min anställning i Solna Stad på Alfaskolan. Efter en termin där fick jag till höstterminen tjänst på Skytteholmsskolan. Där fick jag möjligheten att arbeta i en inkluderingsklass, vilket blev starten på vad som fortfarande driver mig framåt i mitt läraryrke. Jag arbetar nu på mellanstadiet på Skytteholmsskolan och har i år en åk 5. Jag är även nätverksledare i matematik 4-6 i stadens ämnesnätverk.

Som aktuell skolforskning visar, är lärarens relation och tro på elevernas förmåga viktiga förutsättningar för elevernas inlärning och måluppfyllelse. Just att tro på våra elevers möjligheter och förmåga att lyckas är en av mina drivkrafter i klassrummet. Genom IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen anpassar jag arbetssätt och lektioner utefter mina elevers olika förutsättningar och behov. Jag söker efter lösningar och utveckling av våra iPads och datorer med appar och program för att öka våra elevers lust och motivation. Jag är även delaktig i skolans implementering av 1-1 datorer. Att få en egen dator att använda i undervisningen underlättar och kompenserar inlärningssvårigheter och gör skoldagen roligare.

Jag hoppas att i min roll som förstelärare kunna fortsätta utveckla skolans arbetssätt med IKT och anpassningar så att fler elever finner lust och motivation att nå högre måluppfyllelse och ett större engagemang i sin egen utbildning och framtid. Vi har på Skytteholmsskolan kommit en bra bit på väg och jag tror att om tre år så har kommit ännu längre i detta viktiga arbete.

Eva Lindmark, Ulriksdalsskolan

Eva LindmarkJag heter Eva Lindmark och jobbar som SV/SO lärare och är mentor i åk 5 på Ulriksdalsskolan. Jag har jobbat som förskollärare men vidareutbildade mig till grundskollärare för 12 år sedan.

Under skoltiden träffar man många lärare. Min lärare Gunhild Andrén, som jag hade när jag gick i årskurs 1-3, var fantastisk. Hon fick in de estetiska ämnena i undervisningen som gjorde att jag älskade skolan. Jag ville bli som hon!

Jag tycker det är intressant att ta del av ny forskning och att lägga till nya kunskaper till det jag redan kan. Att utveckla lärandet i klassrummet tillsammans med elever och kollegor ser jag som en utmaning. Att lyssna på andras kunskaper och erfarenheter och få dela med mig av mina egna.
Jag inspireras mycket av att läsa olika bloggar och andra pedagogiska forum på sociala media.
Jag har haft uppdrag som nätverksledare först i svenska 1-3 och det senaste läsåret i svenska 4-6. Där har jag fått tillfälle att vara med och leda och delta i pedagogiska diskussioner kring planering, lärande och formativ bedömning tillsammans med kollegor.

Utveckling

Jag har under läsåret varit med och bl.a. utvecklat former för kamratbedömning och hur man synliggör elevens lärande och deras förmågor genom självskattning.
Den stora utmaningen nu ligger i att hitta enkla och tydliga matriser i de olika arbetsmomenten.

Jag vill vara med och utveckla en bedömningsmodell som tar avstamp i elevernas mognad och utvecklingsnivå. I undervisningen är det viktigt att ha rutiner och att hitta bra stödfunktioner då det finns många elever med olika typer av språkstörning, dyslexi samt ett annat modersmål. Att utveckla ett arbetssätt där eleverna får möjlighet att vara delaktiga och lyckas efter sina förutsättningar för att de vet vad som förväntas av dem. Att vi synliggör vilka förmågor som vi tränar just nu.

I klassen använder vi oss så mycket vi kan av de möjligheter som digitaliseringen ger som bildstöd, inlästa läromedel samt alternativa redovisningsformer och jag vill kunna hitta ännu fler möjligheter. Jag hoppas att skolorna de kommande tre åren kommer att ges förutsättningar att utveckla den digitala teknikens användningsområden, att varje skola får förutsättningar att utarbeta en IKT- strategi (information och kommunikationsteknik) som en tråd genom alla årskurser. Enligt skolverket är våra utvecklingsområden att öka elevernas delaktighet och hitta ett mer tematiskt arbetssätt. Utmaningar som vi tillsammans i arbetslaget jobbar med.
På Ulriksdalsskolan har vi ett bibliotek med en fantastisk och engagerad bibliotekarie. Vi ska tillsammans på initiativ av en förstelärare på skolan starta upp ett läsprojekt. Tanken är att vi ska hitta att samarbete som sträcker sig från de lägre årskurserna ända till högstadiet.

Kommunikation

För att eleverna ska lyckas så bra som möjligt är dialogen med föräldrarna ovärderlig och jag lägger stor vikt vid att det ska fungera. Jag vill arbeta för att vi tillsammans kan få InfoMentor att bli en del av kommunikationen vilket inte funkar fullt ut i nuläget men potentialen finns. Jag har tidigare varit med i genusnätverket för att sprida kunskap kring dessa frågor bland kollegorna där vi hade många spännande och roliga diskussioner.

Det är en fantastiskt rolig utmaning att få vara med att starta upp en ny skola i Solna.

Johanna Rönnqvist, Skytteholmsskolan

Johanna Rönnqvist

Hur länge har du varit lärare?
Jag har varit lärare sedan januari 1995. Det är ganska länge men jag trivs nog ännu bättre som lärare i dag än jag gjorde då.

Hur kom du på att det var lärare du skulle utbilda dig till?
Jag ville utbilda mig inom ett kreativt och problemlösande yrke med en varierad vardag. Att se andra människor växa och utvecklas känns som en angelägenhet som är viktig för mig.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
Jag har varit med och utvecklat skolan bland annat genom att auskultera mina kollegor. Jag har planerat, skrivit underlag och analyser för kollegiala askultationer. Jag har också arbetat med förslag på utvecklingsområden för skolan och skolans organisation. Detta läsår är jag mentor för två nyanställda och nyexaminerade lärare på skolan.

Ytterligare en sak jag arbetat med är workshops på våra arbetsplatsträffar där vi utgått från John Steinbergs Lektionen är helig.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?
Jag tror att en kombination av det som ingår i mitt uppdrag som förstelärare ska leda till att elevernas resultat förbättras. Det är viktigt att vi gör arbetet tillsammans och arbetar för hög undervisningskvalité och likvärdighet. Inte att en lärare gör si och en annan så.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att arbetet mot en likvärdig utbildning och bedömning för alla elever oavsett vilken klass de går i och vilken lärare de har, ska spridas till alla skolor.

Om tre år, vad tror du har hänt med rollen som förstelärare i Solna?
Att försteläraren har en självklar funktion och att uppdraget blivit ännu tydligare.

Johanna bloggar om sitt arbete i klass och som förstelärare på kloksomenuggla.blogspot.se/

Ylva Dunfalk Råsunda skola

Ylva DunfalkJag heter Ylva Dunfalk och arbetar sedan 1991 på Råsunda skola som bildlärare och undervisar årskurserna 6 till 9. Jag är ämnesansvarig på skolan och nätverksledare för bildlärarna i Solna stad. Under några år arbetade jag delvis som biträdande rektor på skolan med fokus på kvalitetsarbete och schemaläggning. Innan jag gick min bildlärarutbildning på Konstfack arbetade jag som teater- och verkstadsledare på Vår Teater - en kommunal barnteaterverksamhet. Det har präglat mitt synsätt att arbeta både med gruppdynamik och med individperspektiv i undervisningen. På bildlektionerna arbetar eleverna med teckning, måleri, film, foto, bildredigering och att skapa skulpturer.

Jag lär mina elever att arbeta processinriktat. Konkret innebär det att varje elev:

  • skissar och formulerar idéer i en loggbok
  • dokumenterar sina färdiga arbeten i loggboken med foton
  • utvärderar av arbetsprocessen genom att sätta ord på vad de lärt sig och hur de löst problem som uppstått.

Eleverna kan genom detta arbetssätt följa hur de utvecklas från årskurs 7 till årskurs 9. Aktuell forskning betonar vikten av att aktivera elever till att äga sitt eget lärande. Eleverna lär sig ge positiv feedback och att ge förslag på hur en kamrats bild kan utvecklas. Att resonera kring bilder, att ge och ta emot råd utvecklar bildtänkandet. Att med kamratbedömning få eleverna att fungera som läranderesurser för varandra ökar förståelsen och motivationen i arbetet.

Bild är kommunikation. Det är viktigt att eleverna hittar ett eget uttrycksmedel och att de får respons på sina arbeten. De äldre eleverna kan till exempel påverka vilken teknik de vill arbeta med. Elevbilder visas i klassrum, korridorer och på andra centrala platser i skolan. Vi har de senaste åren haft vernissager där eleverna presenterar bilder, skulpturer, animationer och videofilmer.

Vi strävar efter att arbeta ämnesintegrerat och tematiskt i skolan, och här har bildämnet en viktig funktion att fylla; att visualisera de tankar och idéer som kommit fram i diskussioner i de andra ämnena. Det är viktigt att ha roligt i skolan. Engagerade och motiverade elever lär sig mer. Jag tror att ett tematiskt tänkande och arbetssätt gör att vi blir bättre på kollegialt lärande i skolan. Därigenom kan vi utveckla nya samarbetsformer som gör eleverna mer engagerade i skolarbetet och på så sätt kan vi förbättra vår undervisning. Eleverna får en lugnare, mer sammanhängande skolgång vilket ger ökad trivsel och trygghet. Jag tror och hoppas att vi om några år kommer att ha utökat samarbetet mellan skolorna i Solna stad, så att vi kan inspirera varandra med idéer och kompetens. Här tror jag att våra nätverksträffar kommer spela en central roll.

Bruno Gallegos, Bergshamraskolan

Bruno GallegosJag heter Bruno Gallegos och har arbetat på Bergshamraskolan sedan hösten 2006. Jag är utbildad grundskollärare i SO-ämnena åk 3-9 och utbildad gymnasielärare i spanska. Som lärare lägger jag stor vikt i att skapa goda relationer till eleverna. Detta är en mycket viktig faktor för att skapa gynnsamma förutsättningar för lärande. Jag vill att eleverna ska känna trygghet och tillit samt känna att vi jobbar mot gemensamma mål. Samtidigt är det viktigt med ett tydligt ledarskap eftersom det är jag som ansvarar för arbetsmiljön och strukturen i klassrummet. I min undervisning har jag alltid höga förväntningar på mina elever och jag vill alltid få eleverna att tro på sin egen förmåga och att få dem att känna att de kan och vågar.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
I min roll som förstelärare försöker jag bidra till utveckling på skolan genom att sprida kunskap kring bedömning och hur vi utvecklar de förmågor som beskrivs i kursplanerna.
Jag jobbar med att ta fram tydliga pedagogiska planeringar och matriser för bedömning för olika stadier, samt tar fram strategier för formativ bedömning. Dessa strategier kan exempelvis vara hur man kommunicerar förväntningar till eleverna, hur du ger konstruktiv återkoppling och låter eleverna arbeta med själv- och kamratbedömning. Dessutom kommer min kunskap och erfarenhet från informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen också kunna bidra till utveckling.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Jag hoppas se en ökad förståelse från elevernas sida för de förmågor som beskrivs i kursplanerna och de krav som beskrivs. Om vi ger eleverna möjlighet att sätta sig in i kunskapskraven och bli medvetna om vilka förmågor som de förväntas utveckla så tror jag också att de tar ett större ansvar i sitt lärande. Jag hoppas att vi inom kollegiet, i ännu större uträckning, arbetar med tydliga pedagogiska planeringar, matriser och elevexempel för att förtydliga kraven.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor? Om tre år hoppas jag att Solna Stad och IKT är synonyma med varandra. Jag hoppas då att alla som verkar inom Solnas skolor har utökat sina digitala kunskaper och använder IKT som en naturlig del av sin undervisning.

Jonas Lindgren, Tallbackaskolan

Jonas LindgrenMitt namn är Jonas Lindgren och jag har sedan 2006 arbetat på Tallbackaskolan och har genom åren trivts utmärkt på skolan och med mitt yrkesval! Jag undervisar i de fyra SO – ämnena i årskurs 6 – 9. Jag har varit arbetslagsledare för olika arbetslag på mellanstadiet och högstadiet sedan 2008. Genom detta uppdrag har jag varit en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan och också fått nyttiga erfarenheter av att organisera olika aktiviteter och ta till vara på kollegors olika kompetenser och idéer. Tjänsten som förstelärare ser jag som en möjlighet att få arbeta extra med det jag verkligen brinner för, utveckla det pedagogiska arbetet genom att inspirera, diskutera och utvärdera!

Ledorden för mig som lärare har alltid varit struktur, tydlighet och lust att lära. Detta försöker jag framförallt göra genom att variera i min undervisning vad gäller både metoder för inhämtning av kunskap och på vilket sätt jag presenterar kunskap för eleverna. I detta arbete ser jag IT som en viktig hjälp för både mina elever och för mig själv. I vårt samhälle finns det så många sätt vi kan både inhämta och utrycka kunskap på och det är viktigt att vi använder oss av dessa i skolan.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?
Genom min roll som förstelärare har jag större möjligheter att bidra med min erfarenhet och även ge konkreta exempel på vad framgångsrik undervisning är och kan leda till. Jag hoppas också kunna utveckla det kollegiala lärandet på skolan, inom och framförallt mellan ämnesgrupper och stadier. Det som jag utvecklat mest under mina år som lärare anser jag vara tydligheten för de enskilda eleverna vad gäller vilka förmågor och kunskaper just de behöver utveckla och hur detta ska gå till. Jag ser fram emot att i mitt arbete som förstelärare kunna dela med mig av hur framgångsrik formativ bedömning kan gå till i praktiken. I mitt uppdrag ser jag också möjligheten att inspirera och kunna dela med mig av mina kunskaper kring hur man kan använda IT som en resurs i det dagliga arbetet, både för lärare och elever.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Att vi ska ha ett större vetenskapligt perspektiv på undervisning och att detta bland annat leder till goda resultat med hög måluppfyllelse och motiverade elever. Jag hoppas jag kan bidra till att det kollegiala lärande ökar och att vi i större utsträckning lyfter de pedagogiska frågorna i kollegiet. Eleverna ska erbjudas en varierad undervisning och ha kunskaper hur just de lär bäst samt veta vad deras kunskap kan användas till.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor?
Om tre år har kommunens skolor en ökad medvetenhet om vad aktuell forskning säger och kan använda denna i utvecklingssyfte. Skolan genomsyras av framtidstro hos lärare, elever och allmänhet, som ser att det satsas på skolan på många olika sätt. Jag tror också på en ökad samverkan mellan ämnen, lärare och skolor vilket i sin tur leder till ökad spridning av kompetens och idéer!

Kerstin Amnell, Råsunda skola

Kerstin AmnellJag heter Kerstin Amnell och arbetar i Råsunda skola sedan 1982. Jag är lågstadielärare i botten och har också läst specialpedagogik och under fyra år drev jag ett utbildningsföretag tillsammans med tre lärarkollegor. I utbildningsföretaget arbetade vi både i skolan och näringsliv och våra tre hörnstenar var lärande förmåga, mental förmåga och social förmåga.Jag arbetat i olika typer av organisationer, både åldersblandad och åldershomogen, alltid i arbetslag med både lärare och fritidspedagoger. Olika yrkeskompetens och professionalitet i skolan berikar och bidrar till elevers utveckling i alla olika delar.

Mitt fokus ligger på att ta fram och belysa faktorer som leder till att eleven tillägnar sig kunskaper och når målen och att eleven själv också är medveten om detta. Undervisningen ska utformas så att den är lockade att delta i för var och en utifrån sitt
utgångsläge.

God undervisning innebär bl.a. att den leds av lärare med hög ämneskompetens och som visar ett tydligt ledarskap i undervisningssituationen. Läraren skapar en struktur och en tydlighet i och möter gruppen och eleven utifrån goda kunskaper om vars och ens förutsättningar.

På vilket sätt bidrar jag till skolutveckling i mitt uppdrag som förstelärare?
Genom att bidra med min erfarenhet och kompetens när det gäller framgångsrik undervisning som leder till goda resultat. Att stötta lärare i att se de olika omgivningsfaktorer som påverkar undervisning och inlärning och hur man kan ordna sin undervisning utifrån denna kunskap. Att vara med och påverka så att den fysiska miljön är utformad på ett bra sätt, att eleverna är medvetna om sina bästa sätt att lära sig, och att det kollegiala samarbetet blir riktigt bra för att lärare ska kunna fokusera på, fördjupa och förbättra sin undervisning.

Vilka effekter hoppas jag se av mitt arbete som förstelärare?
Jag hoppas att kunna se ett större lugn i skolan och att personal tillsammans i en tydlig organisation kan fokusera på sina uppdrag och utveckla dessa. Därigenom blir elever och vårdnadshavare trygga i att undervisningen leder till hög måluppfyllelse.

Om tre år, vad tror jag har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor?
Jag tror att lärare/fritidspedagoger och lärare i fritidshem utvecklar samarbetsformer utifrån den gemensamma värdegrunden som gör att elevernas hela skoldag innebär lärande och utveckling. Alla yrkeskategorier ges förutsättningar att fördjupa sin kompetens och att tillsammans planera för varje elevs trygghet och glädje där god inlärning sker.

Kristina Karhunen, Skytteholmsskolan

Kristina KarhunenJag är så glad!
Besked om att jag fått uppdrag som förstelärare fick jag 1 april. Mitt namn är Kristina Karhunen och jag arbetar som grundskollärare på Skytteholmsskolan i årskurs 6. I många år har jag intresserat mig för och arbetat med inkludering. På Skytteholmskolan började det 1997 genom ett föräldrainitiativ tillsammans med att den dåvarande rektorn som ville utveckla en skola för alla barn. Fyra elever med Downs syndrom tillsammans med tjugo klasskamrater startade och genomförde sin nioåriga utbildning tillsammans. De utvärderingar som gjordes visade att samtliga elever i klassen hade fått ett mervärde i form av bra studieresultat, tolerans, respekt för olikheter, samarbete och fördjupade kamratrelationer. Vår ambition på skolan är att det inkluderande arbetssättet ska fortsätta att utvecklas och omfatta alla klasser och åldrar.

Några tankar kring skolutveckling och inkludering
Inkludering för mig har inte i första hand med lokaler eller pengar att göra. Det handlar om ett känslomässigt, socialt och psykologiskt tillstånd inom eleven. Hur känner och upplever eleven sin situation på skolan? Har eleven delaktighet och inflytande på sådant som är viktigt för eleven? Upplever eleven en känsla av att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar? Upplever eleven att det finns ett sammanhang mellan ämne, prestationer och kunskapskrav? Det är inkludering för mig och det är också vad forskningen definierar inkludering som. Alla elever har rätt till detta.

Hösten 2013 gick jag mentorsutbildningen för nyutexaminerade lärare på Stockholms universitet. Den utbildningen fick mig att reagera och reflektera över var möjligheterna och ansvaret för skolutveckling finns. Den vetenskapliga grunden har vi i våra utbildningar, men syns det tillräckligt mycket i våra klassrum? Används den beprövade erfarenheten som vi bär på fullt ut?

Ytterligare något som har format min syn på skolutveckling och lärande är en kort film jag såg för några år sedan och som jag sedan dess inte kunnat släppa. Det var en film från ett biståndsprojekt i Ghana. Den beskrev en vanlig enkel skola och hur de under väldigt enkla förhållanden bedrev sin undervisning. Det jag reagerade på var att alla elever var så glada, rent av lyckliga över att få gå i skolan och lärarna var lika glada. Sedan denna tankeväckande film har jag funderat och prövat mig fram när det gäller att engagera eleverna i sin egen utbildning. Min övertygelse är att om eleverna upplever skolan som stimulerande och intressant så skulle vi kunna förändra och utveckla inställningar och attityder som ibland råder i klassrum och om skolan generellt sett.

Som avslutning vill förvaltningen att jag svarar på tre frågor:

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?

Någon kanske tycker att jag simplifierar när jag tror på de enkla sakerna? Som att skapa relationer och dialog, elevinflytande på undervisningen, utveckla elevledda IUP- samtal, att ha höga förväntningar på sig själv, rektor, elever och kollegor, tillgänglighet till undervisning för alla elever, och att ha vetenskapligt perspektivet på undervisning som leder till förbättringar och professionalism. Min erfarenhet är att det ofta är det enkla som gör skillnad. Lärarens ledarskap ska präglas av att anpassa och förändra lärmiljön och bemötande så att det kompenserar och utvecklar eleven. Den sociala miljön i klassrummet ska utmärkas av trygghet och utmaningar. Jag tror på att modellera det jag vill se hos kollegor och elever, att själv visar det jag vill se hos andra.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?

• Hög måluppfyllelse hos eleverna.
• Ökad skolmotivation hos elever och elever som trivs och presterar.
• Att alla elever har tillgång till undervisningen. Att inkludering är en naturlig del av vårt arbetssätt.
• Att inspirera kollegor till att skolutveckla, att förstå att det som vi vill ska hända ligger hos oss lärare själva.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan? I kommunens grundskolor?

Det jag kan svara, är att jag kommer att göra allt som står i min makt att få en inkluderande skola med höga förväntningar på lärare, rektor, elever och föräldrar då detta leder till hög måluppfyllelse som i förlängningen ger eleverna goda möjligheter i livet.
Ni kanske vill veta mer om mig eller komma i kontakt med mig? Det skulle vara roligt att få respons på mina tankar och ser fram emot och hoppas på att någon vill skriva till mig.

Sevinc Sener

Jag heter Sevinc Sener och arbetar som klasslärare i åk 3 på Skytteholmsskolan, vilket jag gjort sedan mars 2012. Då fick jag möjlighet att arbeta i en inkluderingsklass.  Förutom min grundskollärarutbildning är jag utbildad förskollärare och historialärare åk 6-9.

I mina arbetsuppgifter ingår bland annat att undervisa i svenska, SO, matematik och bild. Utöver att jag undervisar i min klass, ämnesundervisar jag även SO och bild i en annan åk 3:a. En annan viktigt arbetsuppgift jag har är arbetslagsledare för lärarna och fritidspedagogerna som arbetar i åk 3.

Jag har alltid velat arbeta med barn, så jag utbildade mig först till förskollärare. Efter arbete i förskolan kände jag att jag skulle vilja arbeta i en mer utmanande och stimulerande miljö. Här i skolans värld bidrar och följer jag barnens utveckling och lärande på en annan nivå. Jag har också insett betydelsen av att vara en engagerad och driven lärare.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förstelärare?

Aktuellt just nu är att min klass på låg har valts till att vara pilotklass för iPad i skolan. Mitt uppdrag är att prova iPads i undervisningen och hur de kan användas i arbete med formativ bedömning. I uppdraget ingår även att dela med mig av mina kunskaper till kollegorna.

Kan du ge exempel på hur du anpassar undervisningen efter elevernas olika förutsättningar?

Några betydelsefulla aspekter för mig är att ha en bra relation och tro på elevernas förmåga. Detta är viktiga aspekter för elevernas inlärning och måluppfyllelse.

I klassen använder vi oss så mycket vi kan av de möjligheter som digitaliseringen ger, till exempel inlästa läromedel och e-läromedel. Med hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen anpassar jag arbetssättet och lektionerna utefter mina elevers olika förutsättningar och behov. Lektionerna och undervisningen blir så mycket roligare med IKT.

Vi använder oss av olika slags redovisningsformer. Detta kan ske i smågrupper, parvis eller enskilt. Att eleverna får redovisa det muntligt, skriftligt eller genom att dramatisera.

Att använda sig av en varierande undervisning där eleverna inte alltid måste sitta stilla och arbeta i böcker, lockar till en roligare inlärning. Inlärning kan ske på olika sätt. Så som att använda IKT, e-läromedel, inlästa läromedel men även att få använda kroppen är viktigt. Att använda sig av konkret eller laborativt material anser jag också har en stor betydelse vid inlärning.

För att göra undervisningen verklighetensanknuten försöker jag att arbeta ämnesövergripande så ofta jag kan. På så sätt att svenskan, SO och matematiken samverkar. Ofta är svenskan en stor del av dessa arbetsområden.

På vilket sätt bidrar du till skolutveckling i ditt uppdrag som förstelärare?

Jag bidrar till skolutveckling särskilt för åk 3 på det sätt att jag nu får möjlighet att bedriva undervisning med Ipads genom att använda olika appar i svenska och matematik. Till nästa termin kan jag delge mina kollegor och vi kan ha ett tydligt samarbete kring undervisning med Ipads.

Jag hoppas att i min roll som förstelärare kunna bidra med att ha ett eget uppdrag som syftar till att leda den pedagogiska utvecklingen framåt tillsammans med kollegor och ledningsgruppen.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som du tror ska leda till förbättrade elevresultat?

Ett stort utvecklingsprojekt som vi håller på med nu på Skytteholm är digitaliseringen med Office 365. Eleverna på högstadiet har fått egna bärbara datorer och har möjlighet att använda dessa under lektionerna och hemma.

Jag hoppas att i och med detta kommer det leda till utökade kunskaper inom digitala och att fler använder IKT som en naturlig del av sin undervisning. Ett annat projekt är att klasserna på lågstadiet kommer att få Ipads som vi kan använda under halvklass eller att eleverna sitter parvis och arbetar.

Jag har under HT-2015 och VT- 2016 haft förmånen att delta i Läslyftet tillsammans med mina kollegor som undervisar i åk 2- åk 3. Under Läslyft tillfällena fick vi möjlighet att planera och genomföra olika aktiviteter och sen diskutera hur det gått.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förstelärare?
Det finns otroligt mycket mer att hämta från den forskning och verksamhet som finns runt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det är ibland enkla små medel som kan förbättra alla elevers möjligheter. Ibland krävs större förändringar, men ett språkutvecklande arbetssätt bygger inte på särskild teknisk utrustning och kräver inte i första hand mer resurser. Däremot behöver vi mer medvetenhet och kunskaper, vi behöver se goda exempel, modellering eller förebilder och vi behöver träna för att utveckla förhållningssätt som stärker språket (och därigenom lärandet) i alla ämnen. Som förstelärare vill jag sätta mig in i, strukturera och sprida den kunskapen på Skytteholmsskolan. 

Jag hoppas även kunna se, genom min undervisning kunna utveckla elevernas studieresultat.

Om tre år, vad tror du har utvecklats i skolan?

Om tre år tror jag att mycket har utvecklats. Detta kan jag se redan nu efter ha arbetat på Skytteholm i fyra år. Om tre år tror jag definitivt att Skytteholmsskolan har utvecklats ytterligare vad det gäller digitalisering och IKT (informations- och kommunikationsteknik).   Genom att använda Ipads i klasserna tror jag också att det kommer underlätta för de elever som har det lite svårare.

 Ett tydligare samarbete med kollegor vad det gäller bedömning.

 Att det finns en röd tråd som följer hela skolan från F-9.

I kommunens grundskolor?

- Att det finns ett samarbete kring skolorna i Solna.

- Att förstelärarnas uppdrag blivit tydligare.

- Att ämnesnätverksträffarna blir mer tydliga och att det arbete vi gör där återkopplas till oss lärare.

- Att det även finns ett samarbete eller nätverk mellan förstelärarna på Solna. Där man kan bolla tankar, idéer, diskussioner som leder till ett givande arbetssätt.

Dela: