Förskola

Nedan finns presentationer av Solnas förste förskollärare.

Caroline Liljhammar

Förste förskollärare Caroline LiljehammarMitt namn är Caroline Liljhammar och jag arbetar på Paprikans förskola. Den barngrupp jag arbetar med idag består av 30 barn som alla går sitt sista år på förskolan.

Min tanke var egentligen inte att utbilda mig till förskollärare. Jag hade tankar på att arbeta inom journalistik och media, då jag har ett stort intresse för att fotografera och skriva. Planerna ändrades då jag började arbeta som vikarie på en förskola och tyckte att det var oerhört roligt. Först arbetade jag som timvikarie och det resulterade i en tillsvidaretjänst på samma förskola. Där arbetade jag ett par år innan jag påbörjade min utbildning.

Jag har arbetat som utbildad förskollärare sedan år 2010. Utbildningen påbörjades år 2006 och inriktningen var "Pedagogiskt arbete med yngre barn". Den riktade sig till personer som ville utbilda sig till både förskollärare och lärare i de yngre åldrarna. Det var en väldigt varierande utbildning och gav en bredd inom många olika områden. Jag blev rekommenderad att läsa "extrakurser" som jag tyckte att jag saknade i utbildningen samtidigt som grundutbildningen pågick och så blev det.

Jag började arbeta med de yngsta barnen i förskolan men insåg ganska snart att jag ville prova på att arbeta med äldre barn. Att arbeta med de äldsta barnen på förskolan ger mig mycket som pedagog då det blir mycket nyfikna frågor och funderingar om allt möjligt här i världen. Min upplevelse av barn i förskolan är att de ofta är otroligt kunskapssökande och nyfikna. Det krävs att vi som pedagoger är lyhörda och skapar möjligheter för alla barn att utvecklas utifrån sina individuella förutsättningar.

I vår verksamhet tränas språkutvecklingen dagligen, i såväl leken som i mötet med varandra. Det sker bl.a. genom rim, ramsor, rollekar, den fria leken och samtal i vardagssituationer. I vår kommunikation med barnen försöker vi att hitta synonymer för många ord för att på bästa sätt berika barnens språk. Varje dag har vi lässtunder i mindre grupper och en av tankarna kring att det sker i mindre grupp är att alla barn lättare ska få komma till tals när barnen återberättar vad som tidigare hänt i boken. Vi varierar även genre på böckerna för att berika barnens ordförråd. Vi gör kontinuerliga besök på biblioteket och brukar ta hjälp av den kompetenta personalen som arbetar där.

Barns inflytande och språkutveckling

Inne på min avdelning arbetar vi flera gånger i veckan utifrån "Före Bornholmsmodellen". Det är något som vi har arbetat med i flera år och på senare tid har vi märkt att arbetet med språklekar verkligen genomsyrar hela förskolans arbete. Jag hoppas och tror att vi lägger en bra grund för deras fortsatta lärande i skolan.

Under vistelsen i förskolan får barnen möjlighet till inflytande och kan därmed påverka sin situation t.ex. gällande vilken park vi ska besöka eller val av aktiviteter. Att ha kommunikation med barnen och låta barnen ha inflytande över sin dag på förskolan är en viktig byggsten i vår verksamhet.

Barnen får även vara med och dokumentera sin vardag det sker bl.a. genom fotografering. Det är spännande att se vilka situationer som barnen väljer att dokumentera. Det kan ibland skilja sig från vårt vuxenperspektiv. Det är viktigt att vi som pedagoger stannar upp och reflekterar kring vår verksamhet och dess innehåll.

Vad har jag märkt för skillnader i mitt arbete sedan jag blev förste förskollärare?

En av skillnaderna är att jag ingår i Barnhälsoteamet (BHT) på förskolan. Det är en roll som både är intressant och utvecklande för verksamheten. På dessa möten pratar vi om alla barn på förskolan och försöker vända och vrida på situationer som uppkommit kring barnen i verksamheten. Arbetet handlar till stor del om att vi ska se till vår lärmiljö och hur vi kan skapa anpassningar. Vid behov är det viktigt att vi försöker hitta nya vägar och skapa en bättre lärmiljö för individen.

Något annat som tillkommit i min roll på förskolan är att jag är med och planerar för träffar med pedagogiska utvecklingsgruppen som vi har gemensamt med en annan förskola i enheten. Planeringarna sker tillsammans med vår förskolechef och den som arbetar med verksamhetsnära stöd.

På dessa möten diskuterar vi bl.a. trygghetsvandringar som gjorts tillsammans med barnen, språkutvecklingsarbetet på avdelningarna, delger varandra dokumentationer från vår verksamhet samt ger varandra tips och idéer som kan bidra till att vår verksamhet kan utvecklas.

Vilka effekter ser jag i verksamheten och vilka förhoppningar har jag?

Jag har en förhoppning om att rollen som förste förskollärare ska bidra till ett ökat kollegialt lärande. Att jag kan vara ett professionellt bollplank och stötta kollegor i pedagogiska frågor och funderingar. Genom att vara lyhörd, nyfiken och alltid ha en tro på att vi kan utvecklas ytterligare hoppas jag att jag är en tillgång för förskolan i sin helhet.

Jag hoppas att vi framöver blir bättre på att ta tillvara på våra olika kompetenser i verksamheten. Kanske kommer det bli fler förste förskollärare på förskolorna som då kan ha en pedagogisk nyckelfunktion. Med denna pedagogiska nyckelfunktion tänker jag att olika spetskompetenser skulle kunna nyttjas på bästa sätt och nå fler kollegor och barn.

Även om vi i BHT-gruppen är ett bollplank som besitter olika sorters kunskap krävs det att kollegorna har kompetens och en kunskap kring barns utveckling och lärande. Därför hoppas jag att vi i framtiden kommer ha mer utbildad personal i förskolan och att alla strävar mot samma mål även om vägen dit kan se olika ut.

Jag hoppas att vi inom förskolan även har kommit längre inom IT och kommunikation om tre år och att användandet av alternativa verktyg har ökat. Detta innebär att vi måste prata om och diskutera hur och varför alternativa verktyg ska användas. Det är viktigt att vi använder alternativa verktyg på ett medvetet sätt och att innehållet är adekvat.

Om tre år har vi förhoppningsvis fått kontinuitet på arbetet i den pedagogiska utvecklingsgruppen och i reflektionsgrupperna. Det är av stor betydelse att alla inser att detta är ett tillfälle för diskussion och ett erfarenhetsutbyte.

Jag hoppas och tror att vi har utvecklat vår verksamhet och kommit längre inom dokumentationsarbetet. Att vi med hjälp av bättre uppkopplingar och arbetsverktyg kommer dokumentera och reflektera ännu mer tillsammans med barnen.

Katinka Rosenblad

Katinka RosenbladMitt namn är Katinka Rosenblad. Jag har arbetat på förskolan Påfågeln sedan augusti 2007. Min examen som grundskollärare för årskurs 1-7 med inriktning mot samhällsvetenskapliga ämnen avlade jag december 1999 och därefter arbetade jag som lärare i årskurserna 1-4 i Sollentuna kommun fram till 2007. Efter att ha arbetat som förskolelärare i åtta år erlade jag även min förskollärarlegitimation år 2015.

Jag utbildade mig till lärare bland annat för att jag var och är fortfarande, mycket intresserad av barns utveckling och lärande. Läraryrket är ett oerhört viktigt yrke där jag som lärare har ett stort ansvar i att se till att varje barn stärks, utmanas och utvecklas. Det ansvaret ville jag ta del av. Efter att ha arbetat som lärare i grundskolan i ca 7 år började jag bli nyfiken på förskolans värld. Jag började på Förskolan Påfågeln för att kunna arbeta med barns utveckling och lärande även i de yngre åldrarna.

På förskolan Påfågeln erbjuder vi flera tillfällen i veckan med aktiviteter där barnen får ingå i en mindre grupp. Detta för att lättare kunna tillgodose barns olika förutsättningar och för att skapa utrymme där alla barn lättare kommer till tals. Samtidigt ser vi hela dagen som lärande. Förskolan Påfågeln är en förskola som är mycket professionell och engagerad. Vi är noga med att möta och utmana varje enskild individ utifrån dennes förmåga. Vi är noggranna med att bemöta såväl barn, vårdnadshavare och varandra med värme, nyfikenhet och engagemang.

Vi har återkommande pedagogiska diskussioner i syfte att driva förskolan framåt. Jag ser mig själv som en nyfiken person som tycker om att tänka ett steg längre. Genom att ständigt reflektera över och kanske ibland även ifrågasätta de olika uppdragen jag har som förskollärare bidrar jag till förskolans utveckling.

I maj 2016 startades en språkgrupp på förskolan utifrån mitt initiativ som förste förskollärare. I språkgruppen ingår en pedagog från varje avdelning. Vi träffas ungefär var sjätte vecka. Syftet är, förutom att diskutera barns språkutveckling, att skapa en gemensam röd tråd på förskolan kring hur vi arbetar med barns språkutveckling såväl praktiskt som teoretiskt. Den här terminen har vi t ex implementerat "Före Bornholmsmodellen" som en metod på förskolans alla avdelningar. Ett av mina uppdrag i språkgruppen, som förste förskollärare, är att vara en drivande samtalspartner där jag ansvarar för att alla i gruppen kommer till tals och där varje deltagare får sätta ord på sin syn på språkutveckling. Jag vill skapa förutsättningar för att varje deltagare är aktiv och reflekterande i de diskussioner som uppstår. Min roll här är även att hålla mig uppdaterad med aktuell forskning och att delge gruppen den kunskapen. Förutom att diskutera Bornholmsmodellen provar vi just nu en s.k. GTLU -modell, där syftet är att undersöka om modellen kan fungera som ett underlag för utvärdering och vidareplanering av verksamheten kring språkutveckling.

I framtiden vill jag se vår förskola som fortsatt engagerad och professionell. Jag vill se att vi fortsätter att möta varje enskild individ utifrån dess behov så att varje barn stärks, utvecklas, utmanas och har roligt på förskolan. Vi pedagoger på förskolan fortsätter tillsammans att bedriva en förskola vars undervisning är berikande och uppmuntrande. Om tre år är jag övertygad om att vi kommer se en ökad språklig medvetenhet hos varje individ på förskolan tack vare vårt medvetna arbete kring barns språkutveckling. Vi kommer säkert se en ökad medvetenhet redan nästa år. Kanske har vi även startat ett nätverk kring språkutveckling mellan de olika förskolorna i Granbacka förskole område.

Victoria Bergenstråhle

Victoria BergenstråhleMitt namn är Victoria Bergenstråhle och jag arbetar på Stråkets förskola sedan 2010. Jag arbetar idag med en barngrupp bestående av 23 barn i åldrarna 3-5 år.

Jag är uppvuxen i Båstad i Skåne och gick min 3-åriga förskollärarutbildning på Högskolan i Halmstad. 2004 tog jag min förskollärarexamen och fick ett vikariat som förskollärare i Vaxholm. Sedan dess har jag stannat kvar i Stockholm.

Jag har nog alltid vetat att jag vill arbeta med barn. Redan som 12-åring startade jag min barnvaktskarriär och har alltid upplevt att det är så givande att vara med barnen och att se världen utifrån deras perspektiv.

För att anpassa verksamheten efter barnens olika förutsättningar utgår vi, på Stråkets förskola, från ett temainriktat arbetssätt där barnens intresse, erfarenhet och nyfikenhet ligger till grund. Detta skapar en helhet i lärandet. Vi vill möta varje enskilt barn utifrån deras individuella förutsättningar och behov. För att möjliggöra detta sker arbetet i mindre grupper. En av vinsterna i detta är att barnets tid för att både tala och lyssna ökar. Små grupper skapar en lugnare atmosfär för barnet på förskolan och ger också ökade möjligheter till samspel i grupp med närvarande pedagog, vilket har en positiv inverkan på barnets sociala utveckling.

Varje dag dokumenteras

Jag hoppas att jag som förste förskollärare ska kunna coacha mina kollegor genom att dela med mig av mina tankar och idéer utifrån min erfarenhet. Jag vill att vi till mycket större del ska ta vara på var och ens spetskompetens och intresse så att det kan komma flera barn tillgodo. Det handlar om att hitta ett gemensamt intresse som både barn och personal brinner för, någonting utmanande som det går att lära sig något nytt av. Jag vill ha en kultur där både barn och personal hittar nya kunskaper varje dag.

Det gäller dessutom att hitta former där vi pedagoger får ett kvitto på vad vi gör och att vårt arbete har betydelse. Därför är det dagliga systematiska kvalitetsarbetet med reflektion viktigt. På min avdelning dokumenterar vi dagligen genom att skriva dagbok där föräldrarna kan läsa om hur dagen har varit. En av anledningarna till att vi startade med detta var att vi ville hitta ett sätt att förmedla information till föräldrarna utan att det skulle vara på bekostnad av tiden tillsammans med barnen. Detta blev väldigt uppskattat av föräldrarna och är därför något som jag hoppas kunna inspirera mina kollegor att använda sig av. Vi fyller även i metodblad där vi utvärderar olika aktiviteter, ett mycket bra sätt att omgående reflektera över både positivt och negativt och därmed kunna vidta olika förbättringsåtgärder.

Kommunikation i fokus

I förskolan är det viktigt att kommunikation står i fokus, att olika sätt att kommunicera tillåts och att kommunikation får ta tid. Jag har under ett antal år använt stödtecken i de barngrupper där jag har arbetat. Tecknen används tillsammans med tal, som stöd vid språkutveckling och på den nivå där barnet befinner sig. Det underlättar språkförståelse och lärande men även som ersättning för talat språk. Detta är något jag gärna vill driva i min roll som förste förskollärare.

På förskolan har vi numera något som vi kallar för "Veckans tecken". Detta innebär att jag förmedlar 3-4 nya aktuella tecken till varje avdelning och dessa ska sedan aktivt användas i samtal med barnen. Min förhoppning är att alla pedagoger inom förskolan ser varje barn som rikt, kompetent och nyfiket och ger dem möjligheten att få utveckla alla sina uttrycksmöjligheter. Vår roll som pedagog i förskolan är att vara ett stöd i detta.

Vi behöver inte alltid lära barnen hur saker fungerar och hur de ska göra utan vi lär oss tillsammans. Vi är deras medupptäckare när de skapar utifrån sina egna förutsättningar, gör sina egna reflektioner och när de utvecklas. Att ge det rätta svaret är inte det viktigaste utan upplevelsen vi har tillsammans. Det hänger på oss att vi tror på dem och vågar och vill utmana dem.

De dagliga doserna av upptäckande tillsammans med barnen gör att jag efter drygt 20 år i yrket fortfarande älskar mitt arbete som förskollärare. Det är ett fantastiskt utvecklande och variationsrikt arbete som ger så mycket positivt tillbaka och det är fortfarande lika spännande att se hur barn lär.

Soraya Farahmand

Soraya Farahmand

Jag heter Soraya Farahmand och jag har arbetat som förskollärare i 29 år och som utvecklingsledare sedan 6 år tillbaka i Gävle. Jag kommer från Iran och bor i Sverige sedan 33 år. I februari 2016 flyttade jag till Stockholm och arbetar nu på Rovans förskola i Solna.

Hur kom du på att det var förskollärare du skulle utbilda dig till?
Jag har alltid varit intresserad av att arbeta med barn. Den var något som stod nära mitt hjärta.

Vilka arbetsuppgifter har tillkommit sedan du blev förste förskollärare?
Rovans förskola öppnades i januari 2016. Mitt uppdrag är att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet och att dela mina kunskaper och erfarenheter med kollegorna.

Viktigaste aspekterna för mig är att bygga en bra relation med barn och kollegor och tro på deras förmågor och kompetenser som är grundläggande för inlärning och läroplanens måluppfyllelse.

Kan du ge exempel på hur du/förskolan anpassar undervisningen efter barnens olika förutsättningar?
Vi utformar vår verksamhet utifrån läroplanens mål och barnens intresse. Barnen har tillåtelse och inflytande i sin vardag och är involverade i samling och planering av dagens aktiviteter. Vi delar barnen i små grupper för att alla ska kunna komma till tals och med hjälp av pedagogiska dokumentationer vidareutvecklar och utmanar vi deras intressen och kunskaper.

Både barn och pedagoger dokumenterar sina aktiviteter och sen reflekterar vi pedagoger tillsammans för att se barnens lärande och kunna utmana och utveckla deras intresseområden.
Både barn och pedagoger använder sig av lärplatta (iPad) ,data och kamera för att dokumentera sina aktiviteter.

På vilket sätt bidrar du till utveckling av förskolan i ditt uppdrag som förste förskollärare?
Genom att utveckla kunskapen kring läroplanens mål samt pedagogiska dokumentationer för att
synliggöra barnens lärande och deras förändrade kunnande i en rolig och lärorik miljö.

Jag har ett medvetet och engagerat förhållningssätt till barnets möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor för språk, matematik, naturvetenskap och teknik.

Jag har bred kunskap och kompetens kring barn med särskilda behov.

Jag är en nyfiken, lyhörd, erfaren och engagerad förskollärare som utvecklar arbetet framåt och främjar delaktighet och arbetsglädje.

Hur gör du som förste förskollärare för att dina kollegor ska växa i sin yrkesroll?
Vi har bildat en arbetsplan (handlingsplan), där vi är en grupp förskollärare som träffas en gång i veckan och diskuterar kring vår prioriterade mål utifrån läroplanen och temat. Diskussionerna vidareutvecklas i arbetslaget på vår verksamhetsplanering.

Verksamhetsplaneringen är en gång i veckan och där ges utrymme för arbetslaget att reflektera tillsammans med hjälp av pedagogiska dokumentationer för att kunna vidare utveckla och utmana barnens intresseområden.

På varje APT har vi tagit beslutet att varje arbetsslag tar med sig en dokumentation kring temaarbetet för att vi ska kunna reflektera och utveckla tillsammans.

Finns det något utvecklingsprojekt på din arbetsplats som har startats efter att du blev förste förskollärare?
Vi arbetar med temat Babblarna som är ett språkutvecklande material.

Vi har tillsammans skrivit en gemensam handlingsplan (arbetsplan) med fokus på läroplanens mål.

Vi använder oss av pedagogiska dokumentationer till stöd för att kunna se barnens lärprocess och deras förändrade kunnande i temaarbetet.

Vilka effekter hoppas du se av ditt arbete som förste förskollärare?
En utökad förståelse hos mina kollegor kring läroplanensmål och pedagogiska dokumentationer som är underlag för barnens utveckling.

Ett gott samarbete som präglas av respekt och nyfikenhet kring varandras kompetens.

En verksamhet som präglas av respekt, medvetenhet kring barns inflytande och delaktighet i sin vardag.

Om tre år, vad tror du har utvecklas på den förskola där du är verksam? På förskolorna i det området där du arbetar?

  • Likvärdiga förskolor inom Solnaområdet och utökande av barns delaktighet och inflytande i verksamheten.
  • Systematisk kvalité som genomsyrar alla Solnas förskolor.
  • Att det har bildats ett gemensamt nätverk mellan olika yrkes kategorier inom förskolorna i Solna för att kunna ombyta erfarenheter och kunskaper.
  • Förmågan att kunna utforma förskolans pedagogiska verksamhet i enlighet med målen i läroplanen och att kunna anpassa verksamheten till såväl det enskilda barnet som till barngruppen.
  • Att utveckla en verksamhet med en lärorik miljö samt pedagoger som tar tillvara på barnens åsikter och tankar.
  • Att barnen är delaktiga i planeringen och därmed kunna påverka sin situation.
Dela: