Brunnsviken

Brunnsviken är en havsvik i norra Stockholm och östra Solna. Den ingår i Kungliga nationalstadsparken som har stora naturvärden. Det finns ett strandbad, Brunnsvikens strandbad i Stockholm, en kanotklubb och flera båtklubbar i Brunnsviken. I början av 1600-talet medförde landhöjningen att Brunnsviken blev en insjö, men 1863 byggdes kanalen Ålkistan, så att viken åter kom i förbindelse med Lilla Värtan.

panoramavy över Brunnsviken

Ekologisk status: Otillfredsställande
Kemisk status: Uppnår ej god
Kvalitetskrav: Ska år 2027 uppnå god ekologisk status

Brunnsviken står i förbindelse med Råstasjön via Råstaån som rinner ut i norra Brunnsviken. Råstaån är lagd i kulvert (stora rör) en lång sträcka, under Arenastaden och järnvägsområdet, vilket gör det svårare för fiskar att vandra till Råstasjön. Under 2016 visade provfiske i ån att en del fiskar ändå vandrar upp mot Råstasjön, genom Fröfjärdsparken där ån rinner i öppen fåra.

Fiske och skridskoåkning är populärt på viken. Fiske sker både sommar och vinter (se under fliken Fiskeregler för mer information). 13 olika fiskarter hittades i viken vid 2016 års provfiske. Abborre dominerade i antal och i vikt. Gers och andra arter som lever vid bottnen visade sig ha dålig förökning, vilket beror på dåliga syreförhållanden i vikens djupare delar.

Brunnsvikens avrinningsområde delas mellan kommunerna Solna, Sundbyberg och Stockholm. Avrinningsområdet består till hälften av grönområden, bland annat Hagaparken. Den andra hälften utgörs av bebyggelse, vägar och annan hårdgjord mark. Några av landets mest trafikerade vägar omger Brunnsviken och trafikdagvatten (regnvatten från vägar) från dessa och andra vägar och bebyggelseområden rinner till Brunnsviken. För att minska mängden föroreningar i tillrinnande trafikdagvatten har Trafikverket byggt flera reningsanläggningar vid E4.

Brunnsviken är näringsrik med höga fosforhalter och måttligt höga kvävehalter. I bottensedimentet har mycket höga halter av tungmetaller uppmätts. Djupvattnet är mycket syrefattigt, vilket leder till en nästan utslagen bottenfauna i vikens djupa delar. Höga halter av koppar och zink finns i ytvattnet. Brunnsviken uppnår inte god kemisk status, på grund av förhöjda halter av kvicksilver, kadmium, bly, antracen och tributyltenn (TBT) i sediment, av PFOS i vatten och av PFOS och PBDE i fisk.

Samarbete

Ett samarbete kring Brunnsviken pågår mellan Solna, Sundbyberg och Stockholm när det gäller miljöövervakning och åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten.

Hydrologiska fakta

Avrinningsområdets yta: 995 ha
Sjöyta: 152 ha
Sjövolym: 9 360 000 m3
Största djup: 14 m
Medeldjup: 6 m

Dela: