Små viktiga reningsverk – inventering av musslor i Råstasjön

Musslor är en viktig del i ekosystemet och kan hjälpa oss i arbete att få bättre vatten. För att ta reda på vilka olika arter av musslor som lever i Råstasjön och se om de fortplantar sig, har stadens miljöövervakning planerat en inventering i sjön. Det visade sig i år turligt nog sammanfalla med att studenter från Stockholms universitet skulle göra en inventering som en del i sin utbildning.


Musslorna artbestäms och mäts för att sedan läggas tillbaka i sjön. Studenterna från Stockholms universitet går kursen Urban Social and Ecological Systems. Foto: Solna stad.

Viktig del i ekosystemet

I Sveriges sötvatten finns idag sju musselarter med samlingsnamnet "stormusslor". De sju inhemska arterna är bottenlevande filtrerande djur som sitter nedgrävda i bottensedimentet och äter material som transporteras med vattnet.

- Musslor kan filtrera stora mängder vatten och med det även växtnäringsämnen och miljögifter som vi inte vill ha i våra vatten. Det gör att musslan en viktig del i ekosystemet och kan hjälpa oss i vårt arbete att nå god vattenstatus, säger Linda Svensson limnolog på Miljö- och byggnadsförvaltningen i Solna stad.

Det är sedan länge känt att det finns stormusslor i Råstasjön och att dessa är av arten Större dammussla (Anodonta cygnea). Det som inte var känt innan inventeringen var om det fanns fler musselarter och om de förökar sig i sjön, det vill säga om man hittar både vuxna och juvenila(mindre) individer.

Årets resultat

Under årets inventering hittade man flera fina exemplar av Större dammussla som uppenbarligen trivs i Råstasjön och förökar sig då man under inventeringen hittade många individer av just denna art. Nytt som inte fanns dokumenterat sedan tidigare är att det påträffades Allmän dammussla (Anodonta anatina). Dessa två arter påminner om varandra, skillnaderna är att den Allmänna dammusslan har tjockare skal och blir inte riktigt lika stora som Större dammussla.

Eftersom skalet växer årligen även hos vuxna musslor fungerar de också som miljöhistoriska arkiv. Några av musselarterna blir mycket gamla. En flodpärlmussla kan bli mellan 80–280 år.

Fisk som värddjur

Stormusslorna har en komplicerad fortplantning som bland annat innebär att larverna genomgår ett parasitiskt stadium på gälarna hos en fisk. Valet av värdfiskart varierar mellan musselarterna. I Mälaren är det troligen abborre som främst utnyttjas som värdfisk för larverna, men kunskapen om detta är ännu låg. Fisken är på så vis också en viktig del och en förutsättning för att kunna få musslorna att överleva i sjön.

Dela: