Frågor och svar

Inomhusmiljö

  1. Hur gör jag om jag störs av buller?

    Störs du av buller från fläkt eller liknande ska du i första hand prata med den verksamhet eller fastighetsägare som äger störningskällan. Då har du informerat om problemet och ger den ansvarige en chans att åtgärda problemet. Det kan vara så att ägaren inte uppmärksammat att deras fläkt stör de närboende. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid kan du vända dig till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

    Börja med att försöka ta reda på vart bullret kommer ifrån. Det kan vara olika bullerkällor förutom fläktar såsom installationer, kylanläggningar, kompressorer, värmepumpar och liknande.

    Kan du inte lokalisera bullerkällan kontaktar du din fastighetsägare. Fastighetsägaren att skyldig att bistå med en bostad som klarar alla normer och riktvärden för normalt boende. Fastighetsägaren är också skyldig att stå för utredningar av inomhusklimatet och andra olägenheter i de bostäder som hyrs ut. Detta gäller även bullerutredningar.

    Om denna bullerutredning visar att det är en annan fastighetsägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för det störande ljudet kommer kraven på vidare utredningar och eventuella åtgärder att ställas mot den personen.

    Läs mer om buller.

  2. Hur påverkas hälsan av fukt och mögel?

    Att mögel och andra mikroorganismer tillväxer i fuktiga miljöer är väl känt. Men det är inte helt klarlagt vad som orsakar hälsobevär i en fuktskadad byggnad. Allergi mot mögel är mycket sällsynt. Förutom tillväxt av mikroorganismer kan fukten leda till kemiska reaktioner. De kemiska ämnen som då uppstår kan också ha en påverkan på inomhusmiljön. Även om det till viss del är okänt vilka faktorer som orsakar hälsobesvär, finns ett tydligt samband mellan ohälsa och vistelse i fuktskadade byggnader. Grundregeln för sanering av en fuktskada är därför att byta ut angripet material såsom mögligt trä, isolering och fuktskadade plastmattor, samt att använda bästa möjliga teknik för att förhindra att skadan återkommer.

  3. Vad är radon?

    Radon är en ädelgas som bildas när grundämnet radium sönderfaller. Radongaserna kan sedan sönderfalla till radioaktiva metallatomer, så kallade radondöttrar.

    Läs mer om radon.

  4. Hur påverkas hälsan av radon?

    Radon och radondöttrar kommer in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrar som är skadlig.

    Höga radonhalter innebär inte någon akut fara, men genom att minska den mängd radon som vi utsätts för på lång sikt så kan vi förebygga radonrelaterad lungcancer som drabbar cirka 500 personer i Sverige per år. Riskerna för lungcancer är störst bland rökare.

    Läs mer om radon.

  5. Var kommer radon ifrån?

    Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger alltid radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong som är baserat på alunskiffer, kan avge stora mängder radon och orsaka radonhalter på upp till 1 000 Bq/m3. Hur höga halterna blir beror dels på kvalitén på alunskiffern som ingår, dels på hur stor del av väggarna i huset som består av blå lättbetong. Blå lättbetong tillverkades mellan 1929 och 1975.

    Radonet kan även komma från marken, så kallad markradon. Luften i marken innehåller alltid radon och eftersom lufttrycket i huset är lägre än det i marken kan jordluft sugas in. Olika marktyper har olika hög risk för radon. Men om stora mängder jordluft läcker in finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Särskilt gäller detta för bostäder som har markontakt.

    Läs mer om radon.

  6. Hur mäter jag radon i min bostad?

    Den vanligaste metoden för att mäta radon i inomhusluft är att använda sig av så kallade spårfilmsdosor. Dosorna beställs direkt från ett mätlaboratorium och placeras ut enligt medföljande anvisningar.

    Radonmätningar ska utföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan den 1 oktober och den 30 april och dosorna ska vara utplacerade i minst två månader. Ju längre tid desto noggrannare blir mätningen. Radonhalten varierar nämligen ganska kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar.

    Läs mer om radon.

  7. Vilken temperatur bör man ha i sitt hem?

    Folkhälsomyndigheten rekommenderar 20–24°C inomhus. Temperaturen bör inte vara under 18°C i luften och under 16°C på golvet. Om man tillhör en känslig grupp, exempelvis äldre, ska den operativa termperaturen vara minst 20°C och på golvet minst 18°C. Sommartid, vid värmeböljor, bör temperaturen inomhus inte överstiga 28°C.

Dela: