Frågor och svar

Avfall och återvinning

  1. Var hittar jag min närmaste återvinningsstation?

    Tidningar/papper samt förpackningar av kartong, well, plast, metall och glas är så kallat producentansvar och ska lämnas till en återvinningsstation (ÅVS). Det är Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) som äger och ansvarar över återvinningsstationerna. I Solna finns det 34 återvinningsstationer. Besök FTI:s hemsida för att se var din närmaste återvinningsstation finns.

  2. Hur tecknar jag ett nytt avfallsabonnemang?

    För att du som verksamhetsutövare, fastighetsvärd och villaägare ska få hushållsavfallet hämtat behöver du teckna ett avfallsabonnemang med Solna stad. Ladda ner blanketten på webbsidan bakom länken nedan och följ instruktionerna. Där kan du också läsa om läsa om stadens avfallstaxa som innehåller priser för abonnemang samt information till fastighetsvärdar och styrelser. Blankett för avfallsabonnemang och mer information.

  3. Vad kostar de olika abonnemangen i Solna?

    I stadens avfallstaxa finns priser för stadens samtliga abonnemang för både hushåll och verksamheter. Här hittar du mer information om avfallstaxa.

  4. Hur kan jag börja sortera matavfall?

    Hör med din hyresvärd eller bostadsrättsförening om det finns insamling av matavfall i din fastighet. Saknas möjligheten kan du framföra din önskan till fastighetsägaren för vidare kontakt med staden. Du är alltid välkommen att höra av dig till stadens kontaktcenter för information och stöd.

    Bor du i villa beslutar du själv om du vill sortera ut matavfall. Verksamhetsutövare kan också sortera matavfall, kontakta oss så hjälper vi er. Att sortera ut matavfall i Solna är kostnadsfritt. Det insamlade matavfallet blir till fordonsbränsle och gödningsmedel.

    Här finns mer information om matavfall.

  5. Hur beställer jag nya matavfallspåsar?

    Matavfallspåsar beställs i ett formulär här på stadens hemsida. Du behöver ditt kundnummer som du finner på avfallsfakturan.

    Här beställer du matavfallspåsar.

  6. Hur sorterar jag mitt avfall?

  7. Behöver vi söka bygglov för vår nya avfallslösning (avfallsbehållare, sopskåp med mera)?

    För att uppföra eller ändra avfallsbehållare, sopskåp eller utrymme för avfall krävs ofta bygglov enligt plan- och bygglagen (PBL). På webbsidan nedan hittar du dokumentet "Riktlinjer för placering av avfallsbehållare". Där finns listat i vilka situationer som bygglov krävs och i vilka situationer som det inte behövs. Det finns även en guide för vilka handlingar som krävs för att en bygglovsansökan ska vara komplett.

    Mer information om bygglov för avfallsbehållare.

Energi och uppvärmning

  1. Är det tillåtet att elda i sin braskamin?

    I Solna är så kallad trivseleldning inomhus i till exempel braskamin eller kakelugn tillåten. Det är den som eldar som ansvarar för att eldningen inte medför problem för omgivningen. Med en bra anläggning, torr ved och riktigt utförd eldning kan riskerna för olägenheter både för dig själv och för omgivningen minskas.

    Ett bra sätt att kontrollera att man eldar rätt är att titta på röken. Den ska vara vit eller nästan osynlig, som ett värmedaller. Om röken är svart och luktar kraftigt är förbränningen ofullständig vilket ökar utsläppen av farliga ämnen. För att minska risken för olägenheter bör du som eldar med ved tänka på följande:

    • Braskaminen/vedpannan bör vara miljögodkänd och ansluten till ackumulatortank.
    • Braskamin/kakelugn bör endast användas för trivseleldning, som ett komplement till annan huvudsaklig värmekälla.
    • Undvik att elda vid väderförhållanden då inversion råder, det vill säga när luften lägger sig som ett lock över bebyggelsen.
    • Använd endast torr ved. Veden bör ha torkats under tak i cirka 1 år.
    • Se till att snabbt få ordentlig fyr och hög temperatur i eldstaden.
    • Pyrelda inte eftersom det då sker en ofullständig förbränning.
  2. Var kommer värmen till husen ifrån?

    I Solna är 90 procent av fastigheterna anslutna till fjärrvärme. Fjärrvärmen produceras av Norrenergi AB, som är ett kommunalt bolag ägt av Solna stad och Sundbyberg stad. Värmen produceras enligt kriterierna för Naturskyddsföreningens certifiering Bra Miljöval, och är därmed till 95 procent icke-fossil.

  3. Jag önskar tips om hur jag kan spara energi i min villa/bostadsrättförening/företag

    Ring gärna till telefonrådgivningen för energi- och klimatfrågor för att få opartisk och kostnadsfri information. Telefonnumet är 08-29 11 29 och telefontiden är vardagar mellan klockan 9 till 16.

    Information går också att hitta på Energi- och klimatrådgivningens webbplats. Om du är intresserad av vilka lokala projekt som pågår i Solna, hör av dig till Karolina Ernarp, kontaktperson för energi- och klimatrådgivningen i Solna (mejladress: karolina.ernarp@solna.se). Du hittar också information här på stadens webbplats.

Inomhusmiljö

  1. Hur gör jag om jag störs av buller?

    Störs du av buller från fläkt eller liknande ska du i första hand prata med den verksamhet eller fastighetsägare som äger störningskällan. Då har du informerat om problemet och ger den ansvarige en chans att åtgärda problemet. Det kan vara så att ägaren inte uppmärksammat att deras fläkt stör de närboende. Om du inte får något gehör för dina synpunkter efter en tid kan du vända dig till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

    Börja med att försöka ta reda på vart bullret kommer ifrån. Det kan vara olika bullerkällor förutom fläktar såsom installationer, kylanläggningar, kompressorer, värmepumpar och liknande.

    Kan du inte lokalisera bullerkällan kontaktar du din fastighetsägare. Fastighetsägaren att skyldig att bistå med en bostad som klarar alla normer och riktvärden för normalt boende. Fastighetsägaren är också skyldig att stå för utredningar av inomhusklimatet och andra olägenheter i de bostäder som hyrs ut. Detta gäller även bullerutredningar.

    Om denna bullerutredning visar att det är en annan fastighetsägare eller verksamhetsutövare som är ansvarig för det störande ljudet kommer kraven på vidare utredningar och eventuella åtgärder att ställas mot den personen.

    Läs mer om buller.

  2. Hur påverkas hälsan av fukt och mögel?

    Att mögel och andra mikroorganismer tillväxer i fuktiga miljöer är väl känt. Men det är inte helt klarlagt vad som orsakar hälsobevär i en fuktskadad byggnad. Allergi mot mögel är mycket sällsynt. Förutom tillväxt av mikroorganismer kan fukten leda till kemiska reaktioner. De kemiska ämnen som då uppstår kan också ha en påverkan på inomhusmiljön. Även om det till viss del är okänt vilka faktorer som orsakar hälsobesvär, finns ett tydligt samband mellan ohälsa och vistelse i fuktskadade byggnader. Grundregeln för sanering av en fuktskada är därför att byta ut angripet material såsom mögligt trä, isolering och fuktskadade plastmattor, samt att använda bästa möjliga teknik för att förhindra att skadan återkommer.

  3. Vad är radon?

    Radon är en ädelgas som bildas när grundämnet radium sönderfaller. Radongaserna kan sedan sönderfalla till radioaktiva metallatomer, så kallade radondöttrar.

    Läs mer om radon.

  4. Hur påverkas hälsan av radon?

    Radon och radondöttrar kommer in i luftrör och lungor när vi andas. Det är alfastrålningen som avges vid sönderfallet av radondöttrar som är skadlig.

    Höga radonhalter innebär inte någon akut fara, men genom att minska den mängd radon som vi utsätts för på lång sikt så kan vi förebygga radonrelaterad lungcancer som drabbar cirka 500 personer i Sverige per år. Riskerna för lungcancer är störst bland rökare.

    Läs mer om radon.

  5. Var kommer radon ifrån?

    Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger alltid radon, normalt i små mängder. Blå lättbetong som är baserat på alunskiffer, kan avge stora mängder radon och orsaka radonhalter på upp till 1 000 Bq/m3. Hur höga halterna blir beror dels på kvalitén på alunskiffern som ingår, dels på hur stor del av väggarna i huset som består av blå lättbetong. Blå lättbetong tillverkades mellan 1929 och 1975.

    Radonet kan även komma från marken, så kallad markradon. Luften i marken innehåller alltid radon och eftersom lufttrycket i huset är lägre än det i marken kan jordluft sugas in. Olika marktyper har olika hög risk för radon. Men om stora mängder jordluft läcker in finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Särskilt gäller detta för bostäder som har markontakt.

    Läs mer om radon.

  6. Hur mäter jag radon i min bostad?

    Den vanligaste metoden för att mäta radon i inomhusluft är att använda sig av så kallade spårfilmsdosor. Dosorna beställs direkt från ett mätlaboratorium och placeras ut enligt medföljande anvisningar.

    Radonmätningar ska utföras under eldningssäsongen, det vill säga mellan den 1 oktober och den 30 april och dosorna ska vara utplacerade i minst två månader. Ju längre tid desto noggrannare blir mätningen. Radonhalten varierar nämligen ganska kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror bland annat på temperatur- och vindförhållanden, hur ventilationssystemet fungerar och hur ofta du vädrar.

    Läs mer om radon.

  7. Vilken temperatur bör man ha i sitt hem?

    Folkhälsomyndigheten rekommenderar 20–24°C inomhus. Temperaturen bör inte vara under 18°C i luften och under 16°C på golvet. Om man tillhör en känslig grupp, exempelvis äldre, ska den operativa termperaturen vara minst 20°C och på golvet minst 18°C. Sommartid, vid värmeböljor, bör temperaturen inomhus inte överstiga 28°C.

Utomhusmiljö

  1. Hur får jag elda?

    Eldningsförbud gäller normalt i hela kommunen utom under vecka 18, Valborgsmässoafton och vecka 40, då eldning av trädgårdsavfall är tillåten. Men du behöver alltid se till så att dina grannar inte störs och att det inte uppstår brandrisk.

Parker och grönområden

  1. Vad gör jag om jag hittar skadade eller döda träd?

    Upptäcker du att det finns ett dött eller skadat träd får du gärna göra en felanmälan till Solna stad. Vi kan då åka ut till platsen och göra en bedömning.

    Stad tar inte bort träd som exempelvis skymmer ljus eller skräpar ner. Det handlar alltså endast om träd som är sjuka, döda eller har risk att skada någon.

    Här gör du en felanmälan.

Vatten och avlopp

  1. Hur lämnar jag klagomål om hygienen på ett bassängbad?

    Har du som privatperson klagomål på hygien, städning, luft- eller vattenkvalitet i ett bassängbad ska du i första hand vända dig till verksamheten. Om inte det hjälper kontaktar du miljö- och hälsoskyddsförvaltningen.

    Läs mer om bassängbad.

  2. Finns några officiella friluftsbad i Solna?

    I Solna finns inte några officiella friluftsbad vilket gör att det inte finns krav på regelbundna provtagningar. Men vill du bada finns flera offentliga bassängbad, både inom och utomhus.

    Läs mer om bad i Solna.

Livsmedel

  1. Jag har blivit sjuk av maten, vad gör jag?

    Om du misstänker att du blivit matförgiftad av mat som serverats eller köpts i Solna – anmäl det så fort som möjligt till miljö- och byggnadsförvaltningen. En snabb anmälan kan hindra andra från att bli sjuka!

    Du kan göra en anmälan genom att fylla i det webbaserade formuläret. Tänk på att det är obligatoriskt att ange kontaktinformation via webbformuläret. Vill du vara anonym ber vi dig prata med någon av livsmedelsinspektörerna. Ring då stadens kontaktcenter och be att få prata med en livsmedelsinspektör.

  2. Jag har köpt en produkt som inte är på svenska, vad ska jag göra?

    Märkningen ska vara väl synlig, lättläslig och skriven på svenska eller ett närbesläktat språk som exempelvis norska eller danska.

    Om du har köpt en produkt som saknar märkning eller som är felaktigt märkt är vi tacksamma om du kontaktar miljö- och byggnadsförvaltningen.

  3. Jag har köpt en produkt där bäst före-datumet har passerat, vad ska jag göra?

    Bäst före

    Datumet talar om hur länge tillverkaren anser att produkten, till exempel mjölk och bröd är bäst. Har livsmedlet förvarats enligt anvisning är det ofta användbart efter detta datum, titta och lukta för att avgöra om varan är användbar.

    Sista förbrukningsdag

    Vissa mycket känsliga livsmedel, som färsk fisk och kyckling, köttfärs, organ och rå korv, måste vara märkta med sista förbrukningsdag i stället för bäst före-dag. Sista förbrukningsdagen är den sista dag som dessa livsmedel beräknas kunna förbrukas om de har förvarats på rätt sätt och i obruten förpackning. De får inte säljas efter att sista förbrukningsdagen har passerats.

    Om du har köpt en produkt som saknar märkning eller som är felaktigt märkt är vi tacksamma om du kontaktar miljö- och byggnadsförvaltningen.

  4. Jag var på en smutsig restaurang, vem ska jag vända mig till?

    Har du synpunkter på en verksamhet som ligger i Solna och vill framföra detta ska du vända dig till miljö- och byggnadsförvaltningen. Tips på hur hantering i restauranger eller andra verksamheter sker samt om det är smutsigt tas gärna emot från allmänheten. Vänd dig till stadens kontaktcenter för att lämna dina synpunkter.

  5. Vad gäller om man ska servera livsmedel?

    Ska verksamheten hantera livsmedel krävs en registrering enligt livsmedelslagen. Alla som hanterar livsmedel oavsett om det är i vinstsyfte eller inte behöver göra en anmälan.

    Verksamheter där privatpersoner tillfälligt hanterar livsmedel i liten skala behöver inte registreras. Exempelvis försäljning till allmänheten vid aktiviteter som kyrkbasarer och julmarknader.

    Mer information om tillstånd.

Miljöutveckling

  1. Jag planerar att bygga ett hus i Solna – finns miljömål att ta hänsyn till?

    I dokumentet På väg mot ett hållbart Solna (PDF-dokument, 743 kB) finns stadens ambitioner och visioner vad gäller byggande och planerande.

  2. Har Solna något styrdokument för stadens miljöarbete?

    Det tidigare miljöprogrammet har ersatts av en miljöpolicy. Stadens miljöpolicy hittar du här (PDF-dokument, 147 kB).

Skaffa bostad

  1. Jag vill söka bostad i Solna. Hur gör jag?

    I Solna stad finns ingen kommunal bostadskö. Det innebär att du själv måste ta kontakt med fastighetsägarna för att söka bostad. Signalisten är Solna stads bostadsföretag.

    Läs mer om hur du kan skaffa bostad i Solna.

Konsumentvägledning

  1. Var hittar jag hjälp som konsument?

    Det kan vara både krångligt och tidsödande att ha kunskap om alla rättigheter och skyldigheter man har som konsument. Det finns flera upplysningstjänster dit du kan vända dig för att få hjälp. Solna har ingen egen konsumentvägledning i staden.

    Läs mer om vilka upplysningstjänster det finns i konsumenträtt.

Dela: