Haga

Byggnadsminne och riksintresse för kulturminnesvården

Inledning med historik

Mellersta koppartältet eller Corps de garde vid Haga. Fasad, Louis Jean Desprez. Penna och brunt bläck, 1787. Konstakademien

"Nu sover den gamla parken,
där sommaren susat vekt.
Men minnenas makt har varken
tid eller ålder blekt.

Han gick som i en saga
i sommarljusets glans
en kung i sitt Haga
bland blommor och fjärilsdans.

Vem var han? En själ som tände
vart sinne i häftig brand!
Han var den gudasände
och hjärtats kung i sitt land.

Där syntes även en annan
gestalt - han sjöng där han gick.
Han bar en krans kring pannan
och snillet i sin blick. Han fångade själen i tingen,
och folket gladdes och grät.
Vem var han? En skald som ingen,
ett sångarmajestät.

Två kungar, tvenne snillen.
Än ljuder deras lov
i ekot från Bellmanska gillen
och Gustavs glada hov.

Det klingar i sång och saga
om minnen, som aldrig dö,
och susar i kungens Haga
i vårsol och vintersnö.. "

Skaldestycke av okänd författare,
upptecknat av K. Reuterswärd, 1927

Vid Brunnsviken ligger Haga, Gustav III:s romantiskt storslagna, men aldrig slutförda skapelse. Kungens engagemang i Haga tog sin början i ett rousseanskt svärmeri för lantlivets enkla leverne då han 1771 köpte prästgårdstorpet Hagen och det intilliggande Finntorpet. Prästgårdstorpet, som ursprungligen låg intill Brunnsvikens strand, var en liten herrgårdsanläggning med huvudbyggnad (nuv Gamla Haga) och två flyglar. Här fann Gustav III en tillflyktsort undan en inrutad hovetikett, och här kunde han fritt ägna sig åt sina konstnärliga och litterära intressen.

Vy från Hagakullen

Den gustavianska parken

Kungen var även en hängiven trädgårdsamatör och ville här skapa en "Ängelsk Lustpark" enligt det sena 1700-talets stilideal inom trädgårdskonsten. Den var ett uttryck för tidens filosofiska tankar om människans förhållanden till naturen, men speglade också ett intresse för de naturvetenskapliga studierna. Parken skulle vara till både nytta och nöje, i skön och harmonisk förening.

Den nya trädgårdsidén skiljde sig väsentligt från den tidigare strängt geometriska, tuktade formträdgårdens. De två främsta komponenterna i en engelsk park var ängen och skogsdungen. Karaktäristiskt var också de slingrande stigar som anlades kring träd, buskar, uppbyggda kullar eller invid uppgrävda damm- och bäckpartier. Nya utsikter och siktlinjer skulle ge omväxling, de skulle överraska och skapa aha-upplevelser för vandraren. Typiskt var också att olika monument och skulpturer föreställande framför allt mytologiska väsen inordnades i parkrummet som vackra blickfång.

Främmande kulturlandskap kopierades gärna, under 1700-talet var det speciellt an- tiken och den kinesiska kulturen som man inspirerades av. Den engelska parken har i Sverige kommit att kallas för den gustavianska parken, eftersom det var Gustav III som under 1780-talet introducerade och anlade en "Konglig Lustpark" enligt ovan nämnda principer i Haga. Han tog hjälp av arkitekten och hovintendenten Fredrik Magnus Piper, som hade företagit långa studieresor i Europa, bl a till den berömde arkitekten William Chambers i London. Det var Piper som införde den engelska parktypen i Sverige - i fulländad form.

Byggnader i parken

År 1784 kom Gustav III tillbaka efter sin italienska resa. Vistelsen utomlands hade väckt tankar på ett mer representativt och storslaget Haga, uppbyggt kring ett magnifikt slott i likhet med Versailles. Kungen engagerade nu landets främsta arkitekter, som förutom Piper var Louis Jean Desprez, Louis Masreliez, Olof Tempelman och Carl Christoffer Gjörwell. Hagaområdet utökades nu genom inköp av grannegendomen Brahelund 1785, och därmed inleddes en intensiv byggperiod på Haga som skulle komma att avstanna med Gustav III:s död 1792.

Dela:

Lämna synpunkter på sidan

Fyll i detta formulär för att ge synpunkter på sidans innehåll.

Skicka en kopia

Kontakt

Stadsbyggnadsförvaltningens kundtjänst

08-734 29 50. Telefontid måndag- fredag 09-12, 13-15.
08-734 23 77 (fax)

stads­byggn­ad@solna.se

Besöksadress

Solna stadshus, Stadshusgången 2, Solna centrum vardagar kl 9-11.

Skicka meddelande till Stadsbyggnadsförvalt­ningens kundtjänst

Relaterade länkar