Ansök om stöd enligt LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag med målsättning att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt.

I lagen finns bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Det är kommunens handläggare som beslutar vilka insatser du har rätt till.

Vem kan ha rätt till stöd enligt LSS? Visa Dölj

Du kan ha rätt till en insats enligt LSS om:

  • Du tillhör lagens personkrets 1, 2 eller 3
  • LSS-handläggaren bedömer att du har behov av insatsen i din dagliga livsföring för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor
  • Behovet inte är tillgodosett på annat sätt

Vad innebär de olika personkretsarna?

  • Personkrets 1
    Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
  • Personkrets 2
    Personer med betydande och bestående begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
  • Personkrets 3
    Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vem kan skicka in ansökan om LSS?

Vårdnadshavare ansöker för barn under 15 år.

Ungdomar mellan 15 och 17 år som förstår innehållet i ansökan kan själva ansöka i samråd med vårdnadshavare. I annat fall vilar ansvaret på vårdnadshavaren.

Den som fyllt 18 år får ansöka själv om han eller hon förstår vad det innebär, i annat fall kan företrädare såsom god man vara behjälplig med ansökan.

 

Vilka stödinsatser kan jag ansöka om enligt LSS? Visa Dölj

De olika insatserna i LSS är:

Rådgivning och annat personligt stöd

Det kan till exempel vara information om funktionsnedsättningen och vilka myndigheter som ger stöd och insatser. Både du själv och anhöriga kan få rådgivning och stöd.

Personlig assistans

För att ha rätt till denna insats måste du behöva hjälp med grundläggande behov.

De grundläggande behoven är personlig hygien så som duscha, gå på toaletten och tvätta sig, hjälp att föra maten till munnen, andning, på- och avklädning, kommunikation med andra, stöd till personer med en psykisk funktionsnedsättning för att förebygga att personen fysiskt skadar sig själv, någon annan eller egendom och stöd till personer som behöver hjälp under större delen av dygnet på grund av ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns fara för personens liv eller att det annars finns en överhängande och allvarlig risk för personens fysiska hälsa. Om du beviljas personlig assistans har du även rätt till hjälp med andra personliga behov såsom hushållssysslor, fritidsaktiviteter och umgänge med släkt och vänner.

Ledsagare

En ledsagare kan underlätta för att kunna delta i fritids- och kulturaktiviteter som att träffa vänner, delta i föreningsliv eller utöva sportaktiviteter.

Kontaktperson

En person att till exempel gå på bio, konserter eller fika med.

Avlösarservice i hemmet

Servicen ger anhöriga och närstående avlastning för att till exempel kunna uträtta ärenden utanför hemmet. Avlösning kan ske regelbundet eller vid akuta behov alla tider på dygnet.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

Det finns för dig som tillfälligt behöver vistas på korttidshem eller i korttidsfamilj antingen regelbundet eller vid akuta behov. Det kan även vara läger eller kolloverksamhet. Målet är att du ska få miljöombyte och rekreation.

Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år

Tillsynen är för ungdomar med omfattande funktionsnedsättningar i anslutning till skoldagen och under lov på ett fritidshem eller en fritidsgård.

Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar

Boendet är för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet.

Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

Bostad med särskild service finns i tre former: gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Du bor i egen lägenhet och får hjälp av personal.

Daglig verksamhet

En daglig verksamhet är för personer i yrkesverksam ålder som ingår i personkrets 1 eller 2, det vill säga personer som har en intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning), autism, autismliknande tillstånd eller som fått en hjärnskada i vuxen ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig.

Hur ansöker jag? Visa Dölj

Du ansöker om insatser enligt LSS genom e-tjänsten Stöd och service enligt LSS. Du kan också hämta en blankett för utskrift inifrån e-tjänsten.

Du kan också ansöka muntligen genom att kontakta en LSS-handläggare. Har du inte redan kontakt med en LSS-handläggare, ring till stadens kontaktcenter för att bli hänvisad.

Vad händer efter ansökan? Visa Dölj

När ansökan har inkommit kontaktar en LSS-handläggare dig för att boka in ett möte. LSS-handläggaren utreder i första hand om du tillhör någon av de tre personkretsarna enligt LSS. Därefter utreder handläggaren om du är i behov av insatsen för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor.

Du kommer att få ett skriftligt beslut på din ansökan. Får du helt eller delvis avslag har du rätt att överklaga. Om du blir beviljad en insats kommer beslutet och nödvändig information att lämnas över till den som kommer att utföra den insats som du blivit beviljad. Kontakt tas sedan med dig så att ni tillsammans kan planera för hur insatsen ska utformas.

LSS-handläggaren gör regelbundna uppföljningar av ditt beslut och fattar vid behov ett nytt beslut. Exempelvis om ditt hälsotillstånd blir bättre eller sämre.

Om du inte är nöjd med ett beslut Visa Dölj

Om du inte är nöjd med ett beslut har du rätt att överklaga. Ett överklagande sker i flera steg.

  1. Du lämnar din skriftliga överklagan till kommunen, landstinget eller Försäkringskassan som får möjlighet att ompröva sitt beslut.
  2. Om kommunen, Landstinget eller Försäkringskassan inte omprövar beslutet går det vidare till förvaltningsrätten, som är en domstol.
  3. Om förvaltningsrätten kommer fram till att du har rätt till stöd skickar de tillbaka ditt ärende till kommunen, landstinget eller Försäkringskassan. Förvaltningsrätten avgör i allmänhet bara om du har rätt till ett visst stöd eller inte, men inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till förvaltningsrätten om man inte anser att insatserna är tillräckliga.
  4. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten.
  5. Kammarrättens beslut kan överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instans man kan överklaga till.
  6. I Kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.

Får jag välja vem som ska utföra hjälpen? Visa Dölj

Solna har infört valfrihet för vissa insatser. Du kan exempelvis välja vilken daglig verksamhet du vill gå till under förutsättning att tillhör rätt målgrupp för verksamheten och att det finns ledig plats på verksamheten.

Hjälpte informationen dig?
Senast uppdaterad