Sammanfattning av behovsundersökning: nationella minoriteter i Solna stad

Under våren 2018 gjordes en behovsundersökning som riktade sig till nationella minoriteter i åldern 6–75+ i Solna stad. Totalt svarade 46 personer på undersökningen, av dessa var 20 svaranden i åldern 7–16 och 26 svaranden i åldern 18–69. Här presenteras resultaten från undersökningen.

Genomförande och resultat

Behovsundersökningen var uppdelad i tre olika delar, den första riktade sig till sverigefinnar (denna del inkluderade även finsktalande romer) som berörs av det så kallade förstärkta skyddet i lagstiftningen. Den andra delen riktade sig till övriga tre nationella minoriteterna samer, judar och tornedalingar som berörs av det så kallade grundskyddet.Och den tredje delenriktade sig till grundskolebarn i Solna som får modersmålsundervisning i finska.

Undersökningsenkäten fanns digitalt på solna.se och kommunikationsinsatser för att sprida information om undersökningen gjordes i stadens sociala kanaler, i tidningen Solnanytt samt i lokalmedia. Av de svarande på undersökningen som riktade sig till personer i åldern 18–69 är fem personer judar, 16 personer är sverigefinnar (denna siffra inkluderar även finsktalande romer), 1 person är same och fyra personer är tornedalingar. Samtliga fem nationella minoriteter finns således representerade i svaren.

Den anpassade behovsundersökning till grundskolebarn i Solna bestod av en enkät med 15 frågor som barnen och modersmålsläraren tillsammans diskuterade och arbetade med under lektionstid. 20 barn i åldern 7–16 svarande på frågor som handlade om deras behov av och önskemål för olika aktiviteter och verksamheter på finska.

Vad utmärker sig i svaren?

  • En önskan om att träffa andra som pratar minoritetsspråk, både i kommunen och över kommungränser. Dels för att kunna få tala och utveckla sitt språk men även för att dela erfarenheter och utöva aktiviteter tillsammans m.m.
  • En önskan om vuxenutbildning, språkbad och fler kulturaktiviteter.
  • Bättre utbud av finskspråkiga böcker, DVD:n, tidskrifter m.m. för alla åldrar på biblioteken.
  • En önskan om ett utökat informationsutbud på finska på solna.se, sociala medier, i tryckt media, inom kommunal skyltning och i de verksamheter där det utövas aktiviteter på finska i staden, till exempel i biblioteken och i stadshusets reception.
  • En önskan om att fortsätt utveckla den finskspråkiga förskoleverksamheten på Thors förskola i Hagalund och att satsa på att behålla personal.
  • En önskan om hemtjänst och boendealternativ i Solna för de som är äldre och även för de som en dag längre fram i tid kommer behöva kommunens service inom äldreomsorgen.
  • En önskan om fler diskussionsforum för unga att mötas på, till exempel informationssidor i sociala medier.

Enkätundersökningen och svaren kommer att användas som ett vägledande dokument i det fortsatta arbetet med att utveckla verksamheterna och samrådsformen med våra Solnabor som representerar någon av de fem våra nationella minoriteter.

Bakgrund

Den 1 januari 2010 trädde en ny lag i kraft, lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk, vars syfte är att värna om minoriteternas ställning i samhället. Den 19 juni 2018 beslutade Riksdagen om en stärkt minoritetspolitik. Detta innebär bland annat att en större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddish och romani chib.

Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Solna stad är förvaltningsområde för finska sedan 2010. Utöver arbetet inom ramen för finsk förvaltning har staden ett särskilt ansvar att arbeta med det så kallade grundskyddet som innefattar de övriga fyra nationella minoriteterna: samer, romer, judar och tornedalingar. I arbetet med det så kallade förstärkta skyddet (sverigefinnar) och grundskyddet (samer, romer, judar och tornedalingar) ingår att samråda med Solnas nationella minoriteter för att i så lång utsträckning som möjligt ge dem möjlighet till inflytande i frågor som berör dem. Enligt 2016 års statistik bor det ca 7 000 sverigefinländare i Solna. Det motsvarar ca. nio procent av Solnas befolkning. Statistik för övriga fyra nationella minoriteter saknas.


Dela: