Krisberedskap

Krisberedskap handlar om att vara förberedd. Ansvaret för att förebygga olyckor, kunna hantera kriser och samhällsstörningar och minimera dess konsekvenser finns både på samhälls- och individnivå. Kommunen har ett viktigt ansvar både vad gäller det förebyggande arbetet och när en kris faktiskt inträffar.

Eftersom kriser ofta uppstår oväntat är det viktigt att vara väl förberedd. Samhället måste kunna fortsätta fungera vid en olycka, kris eller i värsta fall ett krig. Krisberedskapens grund är att arbeta förebyggande för att minska risker samt att förbereda sig på att hantera olika kriser. Det är hela samhällets ansvar och inkluderar bland annat myndigheter, kommuner, regioner, företag, frivilliga och privatpersoner. Den enskildes ansvar omfattas av att du som privatperson tar ansvar för din egen säkerhet. Till exempel bör du vara förberedd på att kunna klara dig på egen hand och tillgodose dina och din familjs egna basfunktioner i minst en vecka vid en samhällsstörning eller kris.

Samhällets ansvar Visa Dölj

Samhällets krisberedskap är förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Syftet med svensk krisberedskap är att värna om befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet samt förmågan att upprätthålla våra grundläggande värden, som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Flera aktörer i samhället är ansvariga för och delaktiga i samhällets krisberedskap.

Nationell nivå

På nationell nivå är det regeringen som är strategisk ansvarig. Ansvarigt departement är Försvarsdepartementet med ministern för civilt försvar som statsråd. Stödjande myndighet är Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB).

Krisberedskap - regeringen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Regional nivå

På regional nivå är det Länsstyrelsen som är stödjande, samordnande och tillsynsmyndighet inom krishanteringsområdet. Länsstyrelsens roll är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.

Krisberedskap - lansstyrelsen.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lokal nivå

På lokal nivå är det kommunerna som ansvarar för samverkan och samordning av hanteringen av en samhällsstörning och kris. Kommunen ansvarar också för att samordna informationen till allmänheten om händelsen.

Solna stads krisberedskap Visa Dölj

Solna stad arbetar aktivt med att minska risker och förebygga olyckor, samhällsstörningar och kriser. Staden planerar också för hur konsekvenserna av dessa ska hanteras och lindras, om de ändå inträffar.

Stadens förebyggande arbete ska minimera risken för skada på människors liv och hälsa, miljö och egendom. De olika verksamheterna ska ha en förmåga att förebygga och hantera kriser så att samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas. Genom ett välutvecklat arbete med krisberedskap ska även förmågan att bidra till totalförsvaret öka.

Staden jobbar systematiskt och kontinuerligt med att identifiera och förebygga risker för kommunen och Solnaborna. Bland annat tas en risk- och sårbarhetsanalys fram för staden vart fjärde år, i samband med en ny mandatperiod. I den identifieras och analyseras vilka olika typer av samhällsstörningar som skulle kunna inträffa och hur de kan påverka stadens verksamhet. Utifrån det tas också förbättrings-
och åtgärdsförslag fram med syfte att öka stadens beredskap
och förmåga att hantera oväntade och oönskade händelser.

Din krisberedskap Visa Dölj

I en kris kommer de som är mest behövande i samhället att få hjälp först. Det betyder att du som har möjlighet att ta hand om dig själv behöver vara beredd på att klara dig själv under en period. Detta brukar kallas för hemberedskap och innebär att du förbereder dig så gott du kan för att hantera konsekvenserna av samhällsstörningar och kriser. Det kan till exempel innebära att du säkrar din egen tillgång till vatten, mat, värme och viktig information.

Regeringen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har bedömt att du som privatperson behöver ha en förmåga att ta hand om dina och din familjs grundläggande behov under en vecka.

Att ha en god hemberedskap är också det sätt som du som privatperson kan bidra till att öka hela samhällets robusthet.

Mental krisberedskap

Den enskildes krisberedskap handlar till stor del om att ha en mental beredskap för att omfattande kriser kan ske. Det innebär insikt om att:

Samhällskriser som påverkar stora delar av samhället också kan drabba dig och dina närstående.
Om jag förbereder mig har jag större möjlighet att påverka min egen, min familjs och andras säkerhet.
Den viktigaste tillgången vid en samhällskris är andra människor och att vi alla måste hjälpas åt.

Hemberedskap

Hemberedskap är den beredskap som du kan ha i din bostad i form av till exempel mat- och vattenreserver, mediciner, husdjursmat och annat som du kan behöva utifrån varje enskilt hushålls unika behov. Att kunna ta del av viktig samhällsinformation och att du kan kommunicera med andra är också en central del av din hemberedskap.

I MSB:s broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” finns det många bra tips och checklistor för din hemberedskap – den har skickats hem till alla hushåll och finns även länkad nedan. Ett av de viktigaste tipsen gällande hemberedskap är att fundera på vad du kan behöva ha hemma om viktiga samhällsfunktioner skulle sluta att fungera och att utifrån det förbereda en så kallad ”krislåda” som innehåller det du och din familj behöver för att klara er i minst en vecka.

Exempel på innehåll i krislådan:

Vatten, vattendunkar
Mat som går att förvara i rumstemperatur och är lätt att tillaga. Exempelvis: pasta, ris, konserver, havregryn, nötter, energibars etc.
Varma kläder, filtar, sovsäckar
Stearin- eller värmeljus, tändstickor/braständare
Ficklampa och extrabatterier
Radio som drivs på batterier eller vev
Powerbank
Lista med viktiga telefonnummer
Hygienartiklar
Husapotek, första hjälpen och medicin
Mat och förnödenheter till husdjur

Här kan du läsa mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har samlat alla råd till privatpersoner Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Broschyren om krisen eller kriget kommer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Checklistor för hemberedskap och tips om vad som är bra att tänka på vid oförutsedda händelser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

MSB:s filmer om hemberedskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.:

Uppdaterad information om nationella och internationella oförutsedda händelser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så bör du agera vid terrorattentat Länk till annan webbplats.

Tips och råd för dig med funktionsnedsättning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Information vid en kris Visa Dölj

Vid en kris är det viktigt att du tar till dig av information om situationen som är korrekt. Var därför noggrann med att hämta information från tillförlitliga källor och var extra vaksam mot felaktig information och ryktesspridning. Tänk på att inte dela vidare sådant som kommer från osäkra källor.

Solna stads webbplats, och även sociala medier, är en viktig informationskälla vid en kris. Även andra myndigheter och lokala- och rikstäckande nyhetskanaler är viktiga för att du ska få korrekt och trovärdig information om den aktuella situationen under en kris. Nedan listas ett antal olika kanaler som du kan vända dig till för att få information och hjälp vid en kris.

Nationella telefonnummer:
Om du befinner dig i en nödsituation med fara för liv och hälsa ska du alltid ringa 112.

113 13 är Sveriges nationella informationsnummer vid olyckor och kriser. Det drivs av SOS Alarm och dit kan du vända dig för information om olyckor och kriser i samhället eller om du har generella frågor om sjukdomsutbrott. Du kan ringa till 113 13 för att få eller ge information om händelser som är icke-akuta såsom större trafikolyckor, oväder, bränder eller dylikt.

114 14 är polisens nummer för icke akuta ärenden.

1177 är sjukvårdsupplysningens nummer.

Lokala informationskällor:

Regionala informationskällor:

Nationella informationskällor:

Skyddsrum Visa Dölj

Ett skyddsrum är en del av en byggnad eller annan anläggning med förstärkta väggar, tak, golv och dörrar som kan stå emot tryckvåg och splitter, brand, joniserande strålning och bråte från raserade hus. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem för att stänga ute giftiga gaser och radioaktivt damm.

Skyddsrum kan användas av civilbefolkningen om det blir krig. Då räknas de svenska skyddsrummen som allmän plats. Det innebär att vem som helst kan söka skydd i vilket skyddsrum som helst.

I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för ungefär sju miljoner människor. Skyddsrummen finns spridda i olika typer av byggnader, såsom bostadshus och industrifastigheter. I Solna finns det 780 aktiva skyddsrum som har plats för runt 106 000 människor. De flesta finns i bostadshus, men det finns också flera skyddsrum i tunnelbanestationer.

Fastighetsägare har ansvar att underhålla skyddsrummet så att det fungerar som det ska, att all utrustning finns samt se till så att byggnadens fasad är uppmärkt med en skyddsrumsskylt. Det ska även finnas en skylt på väggen bredvid ingången in till själva skyddsrummet.

Du kan hitta ditt närmsta skyddsrum via MSB:s skyddsrumskarta Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vanliga frågor och svar om skyddsrum Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

VMA - Viktigt meddelande till allmänheten Visa Dölj

Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA, är ett system för att snabbt kunna varna en stor del av befolkningen om att något allvarligt har inträffat. Du kan få VMA i olika kanaler såsom radio och TV, via sms, från krisinformation.se eller som notis via Sveriges Radios eller SOS Alarms app.

VMA finns också som ett utomhusvarningssystem som brukar kallas för ”Hesa Fredrik”. Utomhuslarmet kan användas för beredskapslarm och flyglarm om Sverige skulle hamna i krig. Utomhussignalerna testas var tredje månad. Testslarmet genomförs klockan 15.00 den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

Signalen låter oavbrutet i sju sekunder, sedan följer fjorton sekunders tystnad. Signaltestet pågår under minst två minuter.

Om signalen hörs i skarpt läge ska allmänheten:

Gå inomhus
Stänga alla dörrar, fönster och om möjligt ventilation
Lyssna på Sveriges radios P4 eller se på TV eller text-TV
Ta del av information på webbplatsen Krisinformation.se
Ta del av information från informationsnumret 113 13

När faran är över sänds en sammanhängande 30 sekunder lång signal.

Mer om VMA på krisinformation.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..