Ansöka om stöd enligt LSS

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag med målsättning att göra det möjligt för människor med funktionsnedsättningar att leva ett så normalt liv som möjligt.

I lagen finns bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service till personer med funktionsnedsättning.

Du kan ha rätt till en insats enligt LSS om:

  • du tillhör lagens personkrets 1, 2 eller 3 och att
  • handläggaren bedömer att du har behov av insatserna i din dagliga livsföring för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor och att
  • behovet inte är tillgodosett på annat sätt.

Vem kan ansöka om stöd och service enligt LSS

Vårdnadshavare ansöker för barn under 15 år. Ungdomar mellan 15 och 17 år som förstår innehållet i ansökan kan själva ansöka i samråd med vårdnadshavare. I annat fall vilar ansvaret på vårdnadshavaren. Den som fyllt 18 år får ansöka själv om han eller hon förstår vad det innebär, i annat fall kan gode man vara behjälplig med ansökan.

Hur ansöker jag?

Du måste träffa en LSS-handläggare som i första hand utreder om du tillhör någon av följande personkretsar enligt LSS - lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade.

Personkretsarna är:
1. att du har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. att du har betydande eller bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. att du har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Vad händer efter ansökan?

Du kommer att få ett skriftligt beslut på din ansökan. Får du helt eller delvis avslag har du rätt att överklaga. Om du blir beviljad en insats kommer beslutet och nödvändig information att lämnas över till den som kommer att utföra den insats som du blivit beviljad. Kontakt tas sedan med dig så att ni tillsammans kan planera för hur insatsen ska utformas.
LSS-handläggaren gör regelbundna uppföljningar av ditt beslut och fattar vid behov ett nytt beslut. Exempelvis om ditt hälsotillstånd blir bättre eller sämre.

Om du inte är nöjd med ett beslut kan du överklaga

Ett överklagande sker i flera steg.

  1. Du lämnar din skriftliga överklagan till kommunen, landstinget eller Försäkringskassan som får möjlighet att ompröva sitt beslut.
  2. Om kommunen, landstinget eller Försäkringskassan inte omprövar beslutet går det vidare till förvaltningsrätten, som är en domstol.
  3. Om förvaltningsrätten kommer fram till att du har rätt till stöd skickar de tillbaka ditt ärende till kommunen, landstinget eller Försäkringskassan. Förvaltningsrätten avgör i allmänhet bara om du har rätt till ett visst stöd eller inte, men inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till förvaltningsrätten om man inte anser att insatserna är tillräckliga.
  4. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten.
  5. Kammarrättens beslut kan överklagas till högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instans man kan överklaga till.
  6. I Kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.

Lagens tio insatser (enligt LSS 9 §)

9 § 1 Rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Landstinget är ansvarig för denna insats

9 § 2 Biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet av stöd inte täcks av beviljande assistanstimmar enligt lagen (1993:389)om assistansersättning

9 § 3 Ledsagarservice

9 § 4  Biträde av kontaktperson

9 § 5  Avlösarservice i hemmet

9 § 6  Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

9 § 7  Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov

9 § 8 Boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet

9 § 9 Bostad med särskild service, eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna

9 § 10  Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig

Får jag välja vem som ska utföra hjälpen?

Solna har infört valfrihet för vissa insatser. Du kan t.ex välja vilken daglig verksamhet du vill gå till under förutsättning att tillhör rätt målgrupp för verksamheten och att det finns plats på verksamheten.

1. Om förvaltningsrätten kommer fram till att du har rätt till stöd skickar de tillbaka ditt ärende till kommunen, landstinget eller Försäkringskassan. Förvaltningsrätten avgör i allmänhet bara om du har rätt till ett visst stöd eller inte, men inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till förvaltningsrätten om man inte anser att insatserna är tillräckliga.

2. Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten.

3. Kammarrättens beslut kan överklagas till (Regeringsrätten) Högsta förvaltningsdomstolen, som är den sista instans man kan överklaga till.

4. I Kammarrätten och (Regeringsrätten) Högsta förvaltningsdomstolen krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.

Dela: