Solnas historia
Solna fick stadsprivilegier 1943. Solna har sedan 40-talet omvandlats från att har varit en i stort sett pastoral landsortsidyll med slottsanläggningar, handelsträdgårdar och levande lantbruk med åkrar och hagmarker, till ett tättbebyggt, modernt och mycket attraktivt storstadsområde.
Att Solna är en gammal bygd kan konstateras genom den rika förekomsten av forngravar vid framför allt Tomteboda och Karlberg. Den äldsta urkunden är ett pergamentsbrev av 1305, där socknen kallades för Solnön. Ytterligare en gammal urkund berättar om att Magnus Ladulås skänkte en del hemman i Solna socken till S:ta Clara kloster i Stockholm.
Solnas gränser sträckte sig under medeltiden till Stortorget, ut till Blockhusudden och Lilla Värtan genom Ålkistan och fram till Spånga och Bromma socknar. Delar av Nacka och Lidingö har också hört till Solna. Stockholms stad har till stora delar vuxit upp på Solnas mark!
I Solna socken bildades kring sekelskiftet 1900 ett antal municipalsamhällen för att bättre organisera den framväxande förortsbebyggelsen. Hagalund bildades 1899, Nya Huvudsta 1903, Lilla Alby 1907 och Råsunda 1911. När municipalsamhällena bildade Solna stad 1943 överfördes Lilla Alby till Sundbyberg.
Försvaret köpte större delen av Järvafältet och gårdarna Lilla Frösunda och Frösundavik vid 1900-talets början. Under 1930-talet blev Solna Sveriges största garnisonsstad med fyra regementen förutom militärhögskolan på Karlberg.
Bussar och spårvagnar var de vanligaste transportmedlen men från början dominerade järnvägen, man kunde åka tåg till Solna och gå av vid Hagalund, Ulriksdal eller Huvudsta. Vid Hagalund och Tomteboda hade SJ väldiga rangerbangårdar. SJ var under lång tid stadens största arbetsgivare.
I mer än 100 år har en del av Solnas gräns mot Stockholm utgjorts av medicinska institutioner: internat för barn med funktionshinder, synskadade i Tomtebodaskolan (1888), "obotligt sjuka och vanföra" barn i Eugeniahemmet (1886) och Norrbackainstitutet (1935). Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet byggdes på 30- och 40-talen.
Under 40-talet utvidgades Råsundaområdet, och en hel del flerfamiljshus byggdes samtidigt som Råsunda villaområden byggdes under 40- och 50-talen. Bergshamrabyggen och Stiftelsen Solna Bostäder byggde under 50-talet ut flera områden kring Solna station och i norra Solna Ritorp och Bagartorpsringen. Även Bergshamra fick en ny stadsdel.
Miljonprogrammets tid kom på 1960- och 1970-talen då man fortsatte bygga Bergshamra centrum, Kungshamra och stora bostadsområden i Huvudsta. Ett nytt kommuncentrum uppfördes också på en äng intill Skytteholmsberget, Solna centrum stod klart 1965. Samtidigt pågick förändringen av Huvudsta och Hagalund, de gamla samhällena jämnades med marken och nya moderna bostäder uppfördes i deras ställe.
Industriområdena i Hagalund, Vreten, Vireberg och Frösunda byggdes successivt ut, och modern elektronisk industri flyttade in. I takt med befolkningsökningen under 60- och 70-talen byggdes den sociala servicen ut i form av pensionärshem, skolor, idrottsanläggningar och daghem. Biltätheten ökade och därmed kravet på framkomlighet och parkeringsplatser. Gång- och cykelvägar blev ett nytt inslag i gatubilden.
Senast uppdaterad den 1 december 2009
Kontakt
Stadsledningsförvaltningen
08-734 20 00
08-83 64 63 (fax)
Besöksadress
Stadshuset, Solna Centrum
Postadress
Solna stad
171 86 Solna