Solna stadsbiblioteks historia - från bokskåp till kulturhus
1900-1920
Till Solna flyttade många fattiga arbetarfamiljer i början på 1900-talet. Tiden präglades av klasskamp. Arbetare organiserade sig politiskt och slöt sig samman i folkrörelser. Strävan var att uppnå ett jämlikt samhälle och folkbildning var ett medel i den kampen.
Solna folkbibliotek 1914
Böcker köps in
Adolf Berge, 1869-1926Bibliotekarie tillsätts
Adolf Berge, folkskollärare i Centralskolan, åtog sig att sköta bibliotekariesysslan på deltid. Han bodde med sin familj i en av lärarbostäderna i skolan. Arvodet var 75 kronor per år.
Låneregler
I kommunalstämmans årsredogörelse för 1913 skrevs bibliotekets stadgar in. Målet var att bygga upp ett rikhaltigt bibliotek som kunde bli en viktig faktor i folkuppfostrans tjänst.
1920-1940
Sammanslagningen
Bildningsintresset var stort på 1920- och 30-talet. Solna ABF bedrev en omfattande cirkelverksamhet. Ett ABF-bibliotek inrymdes 1922 i läkarparet Signe och Axel Höjers villa på Charlottenburgsvägen i Vasalund. Böckerna placerades i läkarmottagningens väntrum. Kommunen köpte den Höjerska villan i juni 1937. Därmed kunde folkbiblioteket flytta ifrån sin trånga lokal i Centralskolan och föras samman med ABF-biblioteket. Folkbiblioteket hade nu 7000 böcker.
Åke Östlund
1940-1960
Filialer
Solnas bebyggelse var utspridd. För att fler invånare skulle få tillgång till bibliotek och böcker inrättades två mindre filialer i Ulriksdal 1946 respektive Huvudsta 1947. Filialerna inhystes i stadsdelarnas folkskolor. Barn- och ungdomsböcker saknades på dessa bibliotek. Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnades 1953 i Råsunda folkskola.
Biblioteket expanderar
1960-tal
Solna centrum byggdes på Skytteholmsområdet i början på 60-talet. I bakgrunden ser man Centralvägen. Ur kommunikationssynpunkt ansågs centrumet vara en lämplig plats för det nya huvudbiblioteket. Planerna var att Solna skulle ha ett huvudbibliotek och sex filialer. Huvudbiblioteket invigdes i december 1964.
Bibliotekets entré
Kai-Larsen.
En kulturnämnd inrättades i Solna 1964. Den organiserades i fyra olika utskott: konst, miljö, bibliotek och teater/musik.
Kultur- och samhällcentra
Här fanns också TV-rum, musikrum, konstgalleri och en teater- och filmlokal där det nu är järnaffär. Dessutom lades tonvikten alltmer på samhällsinformation. Intentionerna var att biblioteket skulle fungera som "samhällets vardagsrum".
1970-tal
Bibliotekschefer
Lars G Andersson efterträdde Åke Östlund som bibliotekschef 1976. Biblioteket organiserades 1978 i ett antal sektioner. Anita Bräck tillträdde samma år som kultur- och bibliotekschef. (Se foton.)
1980-tal
Datorerna gjorde sitt intåg på biblioteket 1986. De utrymmeskrävande kortkatalogerna ersattes av katalogdatabaserna Bok- och Artikel-Sök.
Hjälp till skolorna
Gun Nielsen blev bibliotekschef 1986.
2000-tal
Idag består stadsbiblioteket av ett bibliotek i Solna centrum, och ett biblioteket i Bergshamra. Stadsbiblioteket är kommunens mest besökta offentliga anläggning. År 2003 uppmättes 565 000 besök. En kvarts miljon böcker och tidskrifter finns för hemlån.
Internet har under de senaste åren kommit att omvandla verksamheten på ett oåterkalleligt sätt och suddat ut det fysiska bibliotekets gränser. Det virtuella 24-timmarsbiblioteket är verklighet - med ett växande antal tjänster. Solnas e-bibliotek har uppemot 700 aktiva besökare per dygn.
Bibliotekschef Barbro Borg om bibliotekets 90-årsjubileum som firades 2004.
Bildberättelsen är sammanställd av Eva-Karin Winblad.
Fotografierna är hämtade ur Solna stads kulturhistoriska bildarkiv samt privata samlingar.
Senast uppdaterad den 1 december 2009
Kontakt
Nättjänster
Utnyttja bibliotekets tjänster dygnet runt via din dator: