Du är här: Start \ Familj & omsorg \ Funktionshinder \ Daglig verksamhet

Daglig verksamhet

I Solnas dagliga verksamheter erbjuds du en meningsfull sysselsättning som ger stimulans, personlig utveckling, gemenskap och delaktighet i samhället efter dina önskemål.

Vem kan få daglig verksamhet?

Du måste omfattas av LSS personkrets enligt 1 § punkt 1 eller 2. LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, i personkrets 1 och 2 ingår personer med utvecklingsstörning, personer med autism och personer som fått en hjärnskada i vuxen ålder.

Hur ansöker jag?

Du måste träffa en LSS-handläggare som i första hand utreder om du tillhör någon av följande personkretsar enligt LSS - lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade. Personkretsarna är:
1. att du har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. att du har betydande eller bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar efter hjärnskada i vuxen ålder orsakad av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. att du har andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Du kan ha rätt till en insats enligt LSS om:
· du tillhör lagens personkrets 1, 2 eller 3 och att
· handläggaren bedömer att du har behov av insatserna i din dagliga livsföring för att vara tillförsäkrad goda levnadsvillkor och att
· behovet inte är tillgodosett på annat sätt.

Man kan överklaga om man inte är nöjd

Om man inte är nöjd med ett beslut kan man överklaga det. Ett överklagande sker i flera steg:

Första överklagan görs till kommunen, landstinget eller Försäkringskassan som får möjlighet att ompröva sitt beslut.
I nästa steg kan man överklaga beslut om insatser till förvaltningsrätten, som är en domstol.
Om förvaltningsrätten kommer fram till att man har rätt till stöd kan den skicka tillbaka ärendet till kommunen, landstinget eller försäkringskassan. Förvaltningsrätten avgör i allmänhet bara om man har rätt till ett visst stöd eller inte, men inte i detalj hur stödet ska utformas. I en del fall kan man också överklaga till förvaltningsrätten om man inte anser att insatserna är tillräckliga.
Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till kammarrätten.
Kammarrättens beslut kan överklagas till Regeringsrätten, som är den sista instans man kan överklaga till.
I kammarrätten och Regeringsrätten krävs ett så kallat prövningstillstånd för att ett ärende ska tas upp. Det betyder att domstolarna enbart tar upp ärenden som är principiellt intressanta och där lagen behöver förtydligas.